OM ATT VETA VAD DET INNEBÄR NÄR BARN SKADAS AV VÅRDEN

Introduktion:

Jag som skriver denna blogg har kallats ”skandalsjuksköterska” i pressen. Människor har skrivit i inlägg i Dagens medicin att jag inte skulle få röra deras barn och att det är tur att jag är borta ur vården. Bakgrunden är följande. I juni år 2008 gjorde jag ett allvarligt misstag. Jag upptäckte själv att jag var skuld till ett barns snabbt stigande natrium (salt) och anmälde mig själv. Jag kunde låtit bli att anmäla mig och hoppats klara mig utan upptäckt. Jag kunde ha försökt kasta skuld på någon annan. I stället utsatte jag mig för stor risk genom att berätta. Jag hade varit en kritisk röst internt i många år och många hade gjort upprepade försök att manövrera bort mig från arbetsplatsen. Dagen efter blev jag hotad av en läkare och man har sedan spridit en rad lögner om mig via pressen. Jag försvarade mig inte. Orsak till att jag gjorde misstaget var att jag insåg att barnet utsatts för vårdskada redan, vid 1½ dygns ålder.  I mars 2010 vände jag mig till sjukhusets ledning. Fyra chefssjuksköterskor hade slutat mer eller mindre frivilligt och när erfarna barn/neonatalsjuksköterskor flytt från vanvården av barnen hade man rest till forna Östtyskland och värvat iva sjuksköterskor från vuxenvården. De saknar barnkompetens. När barn/neonatal sjuksköterskans funktion saknas på en avdelning för vård av för tidigt födda barn blir barnen svårt sjuka – det blir stor behov av intensivvård som många läkare och även andra tycker är ”häftigt”. Man skrämmer upp föräldrarna direkt de kommer till avdelningen, man talar om infektioner, hjärnblödning, blindhet och annat och man gör sedan barnen sjuka genom undermålig hygien, lågt utbildad personal och dålig medicinsk teknisk utrustning. Jag larmade sjukhusledningen 23 mars 2010 och blev anklagad för att ha mördat ett barn den 7 april. Jag kunde bevisa att läkarna ljög. Idag har jag fått rätt i HSAN, Förvaltningsrätten och Kammarrätten. Bloggen är mitt sätt att försvara mig mot allt som skrivits om mig i pressen sedan sommaren 2008. Om man vill få en sammansatt bild bör man läsa inläggen i den ordning de skrivits.


JAG HAR ETT BONUS BARNBARN. HON DRABBADES AV EN INFEKTION I SIN HJÄRNA NÄR HON VÅRDADES PÅ ST GÖRANS BARNKLINIK NÄR HON VAR 8 MÅNADER.

MAN AVBRÖT BEHANDLINGEN I FÖRTID FÖR ATT HENNES INFART SLUTAT FUNGERA. NÄR INFEKTIONEN ÅTERKOM SA MAN TILL FÖRÄLDRARNA ATT DEN TYPEN AV INFEKTIONER ALDRIG ÅTERKOMMER. FÖRÄLDRARNA RINGDE OCH BAD MIG KOMMA.
DE FANNS PÅ DET NYÖPPNADE BARNSJUKHUSET SOM ASTRID LINDGREN LÅNAT SITT NAMN TILL.
"INGEN BRYR SIG OM OSS HÄR", SA DE.

JAG KASTADE EN BLICK PÅ FLICKAN. HON LÅG I SÄNGEN KOPPLAD TILL EN MATPUMP OCH EN SATURATIONSMÄTARE.  JAG SÅG ATT HON KRAMPADE. JAG GICK OMEDELBART OCH HÄMTADE EN SJUKSKÖTERSKA. HON TITTADE PÅ FLICKAN OCH SEDAN SÅG HON PÅ MIG MED STORA TOMMA ÖGON OCH SA ATT DET VAR INGA KRAMPER, DET VAR ATT FLICKAN HÖLL PÅ OCH UTVECKLADE SPASTICITET - DET VISSTE HON SÄKERT, FÖR DET HADE HENNES LÄKARE SAGT TILL HENNE. JAG GICK DÄRIFRÅN FÖR ATT JAG VISSTE ATT DET INTE VAR  LÖNT FÖR MIG ATT STRIDA MED LÄKARE PÅ KAROLINSKA SJUKHUSET. SÅ VITT JAG FÖRSTÅTT ANSER VISSA AV DEM ATT EFTERSOM DET INTE FINNS NÅGON GUD SÅ ÄR DE SJÄLVA DET NÄRMASTE "GUD" MAN KAN BLI. JAG UPPMANADE FÖRÄLDRARNA ATT FÖRSÖKA TALA MED LÄKARNA.

JAG HADE VARIT MED PÅ LÄKARSAMTALET NÄR FLICKAN SKRIVITS UT NÅGRA VECKOR INNAN. JAG VISSTE VAD LÄKAREN SAGT DÅ. BLAND ANNAT HADE HAN FÖRUTSAGT ATT HON SKULLE UTVECKLA SPASTICITET.

FLICKAN LÅG I 1½ DYGN I STATUS EPILEPTICUS PÅ DENNA LÅNGVÅRDSAVDELNING FÖR HANDIKAPPADE BARN INNAN MAN INSÅG ATT HENNES INFEKTION RECIDIVERAT. DÅ ÖVERFÖRDES HON TILL BIVA, SÖVDES NER OCH FICK ÄNTLIGEN ANTIBIOTIKA.

IDAG ÄR HON 14 ÅR OCH HAR ALDRIG UTVECKLAT NÅGON SPASTICITET.
EFTER DET FÖRSTA VÅRDTILLFÄLLET VAR HON ALERT OCH GAV GOD KONTAKT.
EFTER DET ANDRA VÅRDTILLFÄLLET VAR HON UPPENBART MYCKET SVÅRT SKADAD. DÅ BÖRJADE ARBETET MED ATT "BEVISA" ATT HON HAFT "EN MEDFÖDD METABOL SJUKDOM" - DEN DIAGNOS MAN VANLIGEN ANVÄNDER SIG AV NÄR MAN VILL DÖLJA MISSTAG I VÅRDEN. ALLA MÄNNISKOR MED ALLVARLIGT SJUKDOMSTILLSTÅND FÅR METABOLA RUBBNINGAR SOM UTNYTTJAS FÖR ATT "BEVISA" OSANNA PÅSTÅENDEN.  (DET FÖREKOMMER GIVETVIS ATT BARN FÖDS MED METABOLA SJUKDOMAR OCKSÅ).

JAG VET VAD DET INNEBÄR FÖR FAMILJER OCH HELA SLÄKTER NÄR BARN SKADAS.

NÄR DE SKADAS AV VÅRDEN, FÖR ATT NÅGON INTE "HAR LUST" ATT UTBILDA SIG ENLIGT SOCIALSTYRELSENS DIREKTIV, ELLER FÖR ATT NÅGON TILLDELAS ANSVAR FÖR OMRÅDEN HON/HAN INTE HAR KOMPETENS FÖR, ELLER NÄR MAN KÖPER IN APPARATER SOM INTE ÄR SÄKRA OCH DESSUTOM INTE GER GRUPPEN UNDERVISNING VARE SIG OM FUNKTION ELLER ADEKVAT RENGÖRING SÅ BLIR JAG DELS ARG, DELS MÅR JAG DÅLIGT - UTAN ATT SKÄMMAS DET MINSTA FÖR DENNA SVAGHET!

FÖR ETT ANTAL ÅR SEDAN RÅKADE JAG HAMNA VID SAMMA BORD SOM FYRA ANDRA KVINNOR I PERSONALGRUPPEN. DE BÖRJADE TALA OM ALTERNATIVET MELLAN ATT GÅ OCH MÅ DÅLIGT OCH ATT ÄTA PSYKOFARMAKA. DET VISADE SIG ATT AV OSS FEM VAR JAG DEN ENDA SOM INTE ÅT PSYKOFARMAKA. ALLA DE ANDRA VAR BETYDLIGT YNGRE ÄN MIG. JAG TROR INTE ATT NÅGON AV DE FYRA MÅR SÄRSKILT DÅLIGT AV ATT ARBETA PÅ KS NEO. KANSKE INNEBÄR DET, FÖR MÅNGA, ATT DE ÄR MYCKET BÄTTRE MEDARBETARE OCH MYCKET DUGLIGARE ÄN MIG.
JAG VILL JU INTE LEVA I PROBLEMEN OCH DÖVA OCH FÖRTRÄNGA/FÖRNEKA MINA EGNA KÄNSLOR OCH REAKTIONER.
JAG VILL JOBBA MED PROBLEMEN OCH MED ATT ANPASSA ORGANISATIONEN TILL MÄNNISKAN, INTE TVÄRT OM.