Introduktion:
Jag som skriver denna blogg har kallats ”skandalsjuksköterska” i pressen. Människor har skrivit i inlägg i Dagens medicin att jag inte skulle få röra deras barn och att det är tur att jag är borta ur vården. Bakgrunden är följande. I juni år 2008 gjorde jag ett allvarligt misstag. Jag upptäckte själv att jag var skuld till ett barns snabbt stigande natrium (salt) och anmälde mig själv. Jag kunde låtit bli att anmäla mig och hoppats klara mig utan upptäckt. Jag kunde ha försökt kasta skuld på någon annan. I stället utsatte jag mig för stor risk genom att berätta. Jag hade varit en kritisk röst internt i många år och många hade gjort upprepade försök att manövrera bort mig från arbetsplatsen. Dagen efter blev jag hotad av en läkare och man har sedan spridit en rad lögner om mig via pressen. Jag försvarade mig inte. Orsak till att jag gjorde misstaget var att jag insåg att barnet utsatts för vårdskada redan, vid 1½ dygns ålder. I mars 2010 vände jag mig till sjukhusets ledning. Fyra chefssjuksköterskor hade slutat mer eller mindre frivilligt och när erfarna barn/neonatalsjuksköterskor flytt från vanvården av barnen hade man rest till forna Östtyskland och värvat iva sjuksköterskor från vuxenvården. De saknar barnkompetens. När barn/neonatal sjuksköterskans funktion saknas på en avdelning för vård av för tidigt födda barn blir barnen svårt sjuka – det blir stor behov av intensivvård som många läkare och även andra tycker är ”häftigt”. Man skrämmer upp föräldrarna direkt de kommer till avdelningen, man talar om infektioner, hjärnblödning, blindhet och annat och man gör sedan barnen sjuka genom undermålig hygien, lågt utbildad personal och dålig medicinsk teknisk utrustning. Jag larmade sjukhusledningen 23 mars 2010 och blev anklagad för att ha mördat ett barn den 7 april. Jag kunde bevisa att läkarna ljög. Idag har jag fått rätt i HSAN, Förvaltningsrätten och Kammarrätten. Bloggen är mitt sätt att försvara mig mot allt som skrivits om mig i pressen sedan sommaren 2008. Om man vill få en sammansatt bild bör man läsa inläggen i den ordning de skrivits.
JAG SKÄMDES OERHÖRT OCH KUNDE INTE MED ATT RINGA TILL VÅRDSALEN. I STÄLLET RINGDE JAG JOURTELEFONEN. LÄKAREN SOM SVARADE SKÄLLDE UT MIG OCH SA ATT HON/HAN SKULLE SE TILL ATT JAG FICK SKULDEN FÖR FLICKANS HJÄRNBLÖDNING OCH FÖR HENNES DÖD, OM HON SKULLE AVLIDA.
KORT EFTERÅT SKREV LÄKARE I FLICKANS JOURNAL ATT MITT MISSTAG ORSAKAT HJÄRNBLÖDNINGEN. MAN SKREV UT ANTECKNINGEN OCH GAV DEN TILL FÖRÄLDRARNA.
INGEN UTREDNING HADE GJORTS OM SAMBAND MED ANDRA RISKFAKTORER FÖR HJÄRNBLÖDNING OCH INGA ANDRA RISKER - MYCKET VÄL KÄNDA - HAR NÄMNTS SOM MAN VET FLICKAN UTSATTS FÖR.
LÄKARE SATTE UPP ETT ANSLAG I PERSONALRUMMET, SKRIVET MED RÖDA BOKSTÄVER, SOM SA ATT ETT ALLVARLIGT MISSTAG BEGÅTTS. INGA ANDRA MISSTAG HAR ANNONSERATS PÅ AVDELNINGEN UNDER MINA 13 ÅR DÄR.
KORT EFTERÅT GICK VERKSAMHETEN UT MED, I PRESSEN, ATT MITT MISSTAG VAR ORSAK TILL HJÄRNBLÖDNINGEN. SAMTIDIGT "REKOMMENDERADE" MAN MIG ATT INTE TALA MED PRESSEN. MAN INTERVJUADE INTE HELLER MIG I DEN HÄNDELSEANALYS SOM GJORDES. TRE AV FYRA PERSONER I ANALYSGRUPPEN TILLHÖRDE EN GRUPP SOM ÄR ANSVARIGA FÖR ORDNINGEN I LÄKEMEDELSRUMMET, DET VILL SÄGA FÖR ATT ADDEX NATRIUM OCH KOKSALT FÖRVARADES SÅ NÄRA VARANDRA, I LIKADANA OKTAGONALA FÖRPACKNINGAR.
JAG HAR TALAT MED ETT PAR JOURNALISTER EFTER DEN SISTA ANKLAGELSEN MOT MIG ÅR 2010 MEN KOMMIT ÖVERENS MED DEM OM ATT INTE GÅ UT MED MIN VERSION.
JAG HAR LEVT UNDER HOT OCH JAG HAR SETT SÅ MÅNGA ANDRA MEDARBETARE MANÖVRERAS UT ATT JAG VET VILKA KRAFTER JAG STRIDER MOT.
JAG HAR TILL OCH MED BRUTIT KONTAKT MED PERSONER I VERKSAMHETEN SOM VELAT STÖDJA MIG.
JAG HAR KÄNT TILL BÄTTRE ÄN DEM DEN RISK DE UTSATT SIG FÖR.
JAG HAR ALDRIG VUNNIT NÅGOT PERSONLIGT PÅ MIN KAMP.
MIN AVSIKT HAR VARIT ATT DE SMÅ BARNEN OCH DERAS FÖRÄLDRAR SKULLE FÅ BÄTTRE VÅRD OCH ATT PERSONALEN PÅ AVDELNINGEN SKULLE FÅ MÖJLIGHET TILL EN FRISK ARBETSMILJÖ DÄR MAN KAN UTVECKLAS OCH MÅ BRA.