lördag 18 december 2021

Om tekniken att bryta fiender med ekonomisk terror

 

Min enda dotter användes från sommaren 2008 till att försöka kartlägga mina planer på att flytta till USA. Det var inte jag som insåg det utan en kollega kontaktade mig. Han nämnde begreppet grooming.  Många bitar föll plötsligt på plats.

Linnéa Litbo hade mördats vid 3 månaders ålder. Läkarna anade troligen att jag visste vad de utsatt Linnéa för. De hade nämligen gjort samma ett par månader tidigare, i försök få henne i respirator igen.  Min dotter blev läkarnas vapen när de misslyckats med att bryta mig.

Hade jag sökt anställningar i USA 2008 hade min dotter berättat på Café Copacabana vid Hornstull inför dotter till professor vars forskning jag - ovetande om hennes involvering - avslöjat som djupt oetisk.

Begreppet grooming kom till Sverige vid denna tid och började beforskas vid Stockholms universitet.    Professorn vars dotter utsatte min dotter för grooming med hjälp av Elvis Presley och musiker vars syster lärt Ella Fitzgerald och James Dean att dansa, var chef vid psykologiska institutionen. 

Om hur min dotter gång på gång fråntagits pengar av sin arbetsgivare Aleris 2008, av UD år 2010, av Stockholms stad 2012, av förvaltare tillsatt genom falska dokument 2014 och nu, år 2021 av förvaltaren när han togs bort, under beskydd av Skaraborgs tingsrätt och Överförmyndare i samverkan i Skövde. 



När min dotter kom hem från USA 2008 fick hon plötsligt ingen lön utbetald.
Hon arbetade som tidigare vid Aleris magnetkameramottagning, hon gjorde inte tidrapporteringen på annat sätt än hon gjort sedan anställningen 2006, men fick ingen lön utbetald förrän innan jul 2009. Troligen fick hon då enbart lönen för år 2009.






När min dotter kom till USA 2010 konfiskerades hennes reskassa av UD när hon var bland människor hon kände i Portland. UD lovade att om hon reste till Seattle skulle konsulatet omedelbart hjälpa henne att få banken att ge henne tillgång till reskassan.
Det var lögn. Hon fick inte hjälp. Hon kände ingen i Seattle som kunde ge henne hjälp.

UD tog henne först till Swedish Hospital i försök få henne sjukförklarad. Det misslyckades.
Man körde henne då till ett härbärge för hemlösa psykiskt sjuka män och kvinnor i värsta slumområdet hon såg i staden.
Toalettbåsen saknade dörrar, trashankar sov på hårda britsar utan madrasser, män och kvinnor blandat.
På torget utanför pågick droghandel och prostitution öppet. Min dotter hade ca 25 000 kronor på banken.
Hon fick 375 kr till mat, assistenten vinkade log och lämnade.
Min dotter bodde sedan 2006 i lägenhet i Vasastaden med utsikt mot Hötorgsskraporna. 






Åklagarmyndigheten i Seattle ringde senare mig i Sverige, Det var första gång det gjorts möjligt ringa utomlands för någon. 
Man berättade att min dotter utsatts för brottsprovokation av svenska UD. Man ville ställa frågor till mig.
Det jag sa bekräftade min dotters historia.
Man sa att man aldrig sett annat lands medborgare bli så illa behandlad av eget lands beskickning.
Dels ljög UD för polis i USA om min dotter - vilket polisen avslöjade.
Dels påförde UD henne ett falskt läkarutlåtande. Domare skickade henne till rättspsykiatrisk utredning. 
Det svenskproducerade läkarutlåtandet förkastades - det har sedan dess dykt upp under flera år, i flera länder.

År 2012 utförsäkrades min dotter efter att ha nekats vård för övergrepp med en hel natts inlåsning, sedan 2009. 
Övergreppet orsakades av att min dotter inte haft pengar till hotell vid besök hos vän i Skåne, Hon hade inte fått lön betald under 1 år.
Samtidigt med utförsäkring beslutade Norrmalms stadsdelsförvaltning att min dotter skulle nekas få försörjningsstöd. Hon hade nämligen slagit sönder på flera ställen där hon hade bott. Över tid framkom att hon fått panik av att se uttrycket i sina ögon efter övergreppet
Hon var drabbad av 1000 yard stare. Blicken i hennes egna ögon var den samma som angriparens. 
Min dotter ställdes, pga sin posttraumatiska stress HELT utan inkomst i 4 månader. Hon levde ofrivilligt som hemlös i Europa.

Intervju med fotograf Christoffer Hjalmarsson som utvecklade PTSD efter att ha bevittnat ett självmordsattentat:

”Allt förvandlades från vanlig vardag till kaos”

 

  • 22 Augusti, 2013
  •  

I en mycket känsloladdad intervju med Dagens Nyheter berättar den prisbelönte fotografen Christoffer Hjalmarsson, 25, öppet om skräckdygnet i Afghanistan och vad den arbetsrelaterade händelsen medfört privat.

Några veckor före jul, under en reportageresa till Kabul, bevittnade han det västa självmordsattentatet i stadens historia. Ett 60-tal personer dödades mitt framför hans ögon och hundratals skadades.

Christoffer var helt oförberedd och chockades svårt.

”Det jag såg var det mest brutala av mänskligt lidande”, säger han till tidningen.

Han berättar att han inledningsvis blev alldeles stel, varpå benen blev som spaghetti. Som i en mardröm stapplade han runt i kaoset bland kraftigt blödande, skrikande människor, militärer och utryckningsfordon.

Redan några veckor efter hemkomsten började sympomen att visa sig. Christoffer blev rastlös och drog sig undan från nära och kära. Han vågade inte åka kommunalt och olika ljud eller situationer kunde utlösa våldsamma ångestattacker.

ANNONS

25-åringen låg vaken om nätterna och tvingades ständigt ha hörlurar i öronen för att stänga ute omgivningen. Han blev mer och mer psykiskt instabil. Christoffer beskriver kaoset som om hans huvud bestod av flera tusen pusselbitar, som hamnat huller om buller.

Familj och vänner förstod till slut att något var fel och tvingade Christoffer att söka hjälp. På en psykiatrisk jourmottagning konstaterades att han led av posttraumatisk stress. Han led också av våldsam ångest, då han klandrade sig själv för att inte ha hjälpt de skadade under attacken.

”Jag stod där med min kamera och blev helt handlingsförlamad. Det är förknippt med mycket skam och skuld”, säger Hjalmarsson till DN.

Efter en lång och svår period av traumafokuserad kognitiv beteendeterapi (TFKBT) är Christoffer nu helt återställd. Han känner inte längre någon oro och drar sig inte längre för att göra saker som gör honom påmind om Kabul.

Glömma kommer han dock aldrig att göra.

ANNONS

”Det har förändrat mitt perspektiv på livet i grunden”, säger Christoffer Hjalmarsson till DN.

 



Sommaren 2012 ringde läkare mig och sa att min dotter var "dagar, eventuellt timmar" från att dö av svält.
Vid samma tid sa präst i Svenska kyrkan att jag måste få hem henne från Paris, "för det finns de här som vill döda henne".
Prästen gav mig telefonnummer till sjukhus i Paris där min dotter befann sig. Sjuksköterskorna skrek i munnen på varandra.
Jag måste hämta min dotter  för att "de som fått in henne här givit våra läkare fel diagnos... våra läkare riskerar döda henne,,,".
UD hade fått en svensk präst att bryta sin tystnadsplikt genom att uppvisa läkarutlåtandet från Seattle 2010.
Min dotter hade hämtats av UD i ett kloster där hon levt gömd.
På sensommaren 2012 började jag ta ut egen förtidspension till min dotters behov, samtidigt som jag flyttade till Norge för god lön. 
Någon, troligen sjuksköterskorna i Paris, hade fått min dotter frisläppt med hjälp av driven advokat.

År 2014 ställdes min dotter under förvaltare som hindrade att hon fick inkomst under första år han var tillsatt - 0 kronor till mat.
Jag hade skrivit min dotter i Falköping efter att hon 2012 utsatts för falsk anklagelse om stalking och ofredande.
Det var min dotter som blivit ofredad. Hon hade utsatts för grooming av en professorsdotter på ett café vid Hornstull. 
Kvinnan hade flirtat hårt med min dotter, sprungit och satt på Elvis Love me tender var gång min dotter kommit och en landsman till kvinnans far, åldrig musiker, hade sagt till min dotter att kvinnan var djupt förälskad i henne. 
Mannen hade dragit ur min dotter allt om hennes planer på att flytta till USA:s västkust, och om mina planer på att flytta till Boston för att lära mig NIDCAP grundligt inför dotter till professor som ingick i Karolinskas NIDCAP studie tillsammans med min fd chef vid Karolinska.

Från december 2015 fick min dotter, efter att hon polisanmält förvaltaren, försörjningsstöd enbart till mat. Inget till kläder, hyra osv.
Från april 2019 har min dotter haft sjukersättning. Jag hade överklagat förvaltarskapet till Högsta domstol i december 2018.

Under hösten 2021 begärde jag information från Överförmyndare i samverkan om min dotters ekonomiska förhållanden.
Vi fick genom det vetskap om att hon hade fått sjukersättning och att hon hade pengar som förvaltaren dolde.

Den 7 december 2021 lyckades vi, efter 7 års strid, få förvaltaren borttagen. Min dotter har fått totalt 700 kronor till kläder på 7 år.
Hon har utöver det fått en telefon 2017. Den hade så dålig kamera att vi gav bort den.

Min dotter har under de 7 år hon haft förvaltare inte fått något mer än 700 kr till ett par jeans och en tröja 2019 och en telefon.
Ingen dator, inga glasögon, inga skor, inga böcker, inga pengar till att ge presenter och julklappar till vänner och familj.
Hon har tvingats ta emot allt från mig. År 2017 tvingades jag sälja mitt hus pga att min dotter saknade inkomst.


Förvaltarens överlämnande efter 7 års extrem ekonomisk terror - han skickade uppgift om numren på min dotters konton men han gjorde inte hennes medel tillgängliga för henne. Hon har pengar som hon inte har åtkomst till!

Förvaltaren vet att min dotter saknar id handlingar och att hon aldrig haft ett bank id, men att hon har ett kort av något slag i Swedbank.
Det kortet ger inte tillgång till pengarna på kontot, det måste fyllas på. Det gjordes inte av förvaltaren som avslut...

Min dotter och jag hade trott att hon skulle få tillgång till sina pengar - det lilla hon har efter 7 års förvaltarskap. Nu svälter vi båda.
Ingen hjälper oss. vi ses som föraktliga av familj och tidigare vänner, av för mig ofattbar orsak.

Min dotter mår inte bra - ja visst. Vem skulle göra det efter 7 års terror från en förvaltare, föregått av 6 års ekonomisk terror genom att lön inte utbetalats, att reskassa konfiskerats, av månaders utförsäkring och mordförsök, av månaders häktning med ytterligare mordförsök av läkare inne på Helix, Karolinska Huddinges rättspsykiatri osv osv osv...

Min dotters nya fria liv inleds med tomma garderober och utan möjlighet hyra lägenhet förrän för att förvaltaren inte startat skuldsanering förrän 2018, som han ombads göra 2015. 

Skuldsanering pågår i 5 år, därefter finns betalningsanmärkning kvar i 3 år.
Om förvaltaren inlett skuldsanering omgående hade den varit avslutad nu och två år kvarstått av anmärkning.
I stället kommer min dotter inte kunna hyra lägenhet mm fritt förrän 2026. 

OCH min dotter har ingen högskoleutbildning. 
Hon har flerårig hindrats att få inloggningsuppgifter till antagning.se. När hon lyckades komma in och blev antagen till statskunskap var hennes dator kopplad till offentligt nät, den hackades så snart hon berättat om studierna, och efteråt var inloggningen till antagning.se ändrad. 

Min dotter har ingen möjlighet till god anställning, god lön och status i samhället. 
Hon är offentligt belastad med domar för grova brott som konstruerats av mina fiender.

Två åklagare har begått fel i sin yrkesutövning för att de blivit lurade av charmerande läkare. 


Min dotter har inte själv orsakat sig skuld. Den uppkom 2010. Hon togs in på sjukhus efter hemkomst från USA.
UD hade skickat det falska läkarintyg till St Görans sjukhus, som producerats i Seattle, som förkastats av USA.
Min dotter hämtades pga UD intyget av polis i sin lägenhet, på begäran av psykiatrin St Görans sjukhus.
Det var första våldsamma hämtningen av min dotter i bostaden.
Den ledde, enligt en granne, till att några grannar gick samman och krävde att hon skulle fråntas bostaden.

Min dotter hindrades betala räkningar efter hemkomst från USA för att bredband saknades i hennes lägenhet.
Hon vägrades hjälp betala under 3 månaders vårdtid, hon utreddes 2 månader. Ingen psykiatrisk diagnos hittades. 
Jag hämtade hennes räkningar i lägenheten och tog dem till sjukhusets kurator. Hon vägrades hjälp.
Sjukhuset avvisade min hjälp till min dotter. Jag var uthängd som "skandalsjuksköterska" massmedialt.

Socialstyrelsen hade tidig höst 2010 tagit ifrån mig två mycket välbetalda anställningar i Norge.
Jag var arbetslös och kunde inte betala min dotters räkningar.


Jag har nu, 2021, inga pengar kvar. Allt jag har ägt, min hela livsinkomst, är borta.
Jag har köpt kläder och skor, böcker och datorer, telefoner och konstnärsmaterial, till min enda dotter.
Och när jag till slut tvingades sälja mitt hus gav jag vinsten till mina söner för att kompensera dem.

Jag har utnyttjat två krediter, som jag aldrig förr utnyttjat, för att få bort förvaltaren.
Nu står både min dotter och jag utan pengar. Hon svälter i storstad.  Jag lever gömd för läkare vars brott mot bebisar jag kan bevisa - vilket är orsak till allt det min dotter drabbats av sedan 2008. 

För de som fortsatt arbetar för att hindra att jag visar mina bevis för Karolinskas allierade i USA - jag har redan gjort det. Ni kommer inget vinna på fortsatt trakassering. Alla bevis är lämnade, förutom till Washington DC även till ett antal svenska myndigheter, poliser, domstolar, osv.

Den myrmidon som skadat och dödat är känd, och hans uppdragsgivare. 
Sanningen kommer vanligen fram även om det kan ta tid.



Om känslan när man är drabbad av svårt trauma.
Förutom att min dotter utsatts för övergrepp 2009 hade jag, hennes mor, anklagats massmedialt för ett barns skada och död 2008, en överläkare hade gripits av polis mitt i ronden på barnintensiven, hon hade utsatts för sömntortyr, polis hade letat i hennes frys efter döda barn (beslagtagit delar av rådjur), och 2010 mördades ytterligare ett barn. 
Denna bild har fotograf Christoffer använt till att illustrera sitt svåra trauma.
Bilden stämmer helt med vad min dotter beskrev 2011.
Christoffer Hjalmarsson fick hjälp och blev frisk.
Min dotter har inte fått behandling. Hennes PTSD har blivit läkares vapen mot mig.