OM KUSINER OCH SOSFS 1995:15 OCH 1993:17

Introduktion:

Jag som skriver denna blogg har kallats ”skandalsjuksköterska” i pressen. Människor har skrivit i inlägg i Dagens medicin att jag inte skulle få röra deras barn och att det är tur att jag är borta ur vården. Bakgrunden är följande. I juni år 2008 gjorde jag ett allvarligt misstag. Jag upptäckte själv att jag var skuld till ett barns snabbt stigande natrium (salt) och anmälde mig själv. Jag kunde låtit bli att anmäla mig och hoppats klara mig utan upptäckt. Jag kunde ha försökt kasta skuld på någon annan. I stället utsatte jag mig för stor risk genom att berätta. Jag hade varit en kritisk röst internt i många år och många hade gjort upprepade försök att manövrera bort mig från arbetsplatsen. Dagen efter blev jag hotad av en läkare och man har sedan spridit en rad lögner om mig via pressen. Jag försvarade mig inte. Orsak till att jag gjorde misstaget var att jag insåg att barnet utsatts för vårdskada redan, vid 1½ dygns ålder.  I mars 2010 vände jag mig till sjukhusets ledning. Fyra chefssjuksköterskor hade slutat mer eller mindre frivilligt och när erfarna barn/neonatalsjuksköterskor flytt från vanvården av barnen hade man rest till forna Östtyskland och värvat iva sjuksköterskor från vuxenvården. De saknar barnkompetens. När barn/neonatal sjuksköterskans funktion saknas på en avdelning för vård av för tidigt födda barn blir barnen svårt sjuka – det blir stor behov av intensivvård som många läkare och även andra tycker är ”häftigt”. Man skrämmer upp föräldrarna direkt de kommer till avdelningen, man talar om infektioner, hjärnblödning, blindhet och annat och man gör sedan barnen sjuka genom undermålig hygien, lågt utbildad personal och dålig medicinsk teknisk utrustning. Jag larmade sjukhusledningen 23 mars 2010 och blev anklagad för att ha mördat ett barn den 7 april. Jag kunde bevisa att läkarna ljög. Idag har jag fått rätt i HSAN, Förvaltningsrätten och Kammarrätten. Bloggen är mitt sätt att försvara mig mot allt som skrivits om mig i pressen sedan sommaren 2008. Om man vill få en sammansatt bild bör man läsa inläggen i den ordning de skrivits.

Jag kommer från en släkt med människor som varit som en urskog
- inte perfekta, inte raka och väl ansade utan lite böjda och utbredda
- med starka rötter djupt förankrade...

Min farmor reste ensam mellan Sverige och USA för att arbeta minst ett par gånger vid förra seklets början.
Min farfar satt i Riksdagens andra kammare en period på 1910-talet.
En av mina kusiner, en barnsjuksköterska, var förr chef på en barnavårdscentral- hon anställde enhetens läkare
- de läkare som fungerade fick fortsatt uppdrag
- de läkare som var oseriösa och slarviga fick aldrig komma tillbaka
En av mina kusiner var kvalitetsansvarig på ett av vårt lands största företag - han har rest till underleverantörer i många år, jorden runt, för att kontrollera kvaliteten på deras produkter
En av mina kusiner var personalchef på ett stort statligt bolag i Sthlm i många år
En av mina kusiner har ledande tjänst vid ett av landets gamla universitet sedan många år

*** Ändringar gjorda 4 december 2023.

Min farmor Tekla Kjellman reste ensam mellan Sverige och USA för att arbeta minst ett par gånger vid förra seklets början. Min farfar, Albert Karlson var liberal riksdagsman en period på 1910-talet.

År 1924 förlorade de sin gård på grund av en borgen för en skeppsredare. 

Namnet har inte nämnts i mitt hem. Det har varit en hederssak. 

Makarna hade fyra barn i ålder 1-8 år och farfar hade en äldre son, prematurfödd, vars mor dött. 

En av mina kusiner, en barnsjuksköterska, var förr chef på en barnavårdscentral

- hon anställde enhetens läkare
- de läkare som fungerade fick fortsatt uppdrag
- de läkare som var oseriösa och slarviga fick aldrig komma tillbaka

En av mina kusiner var kvalitetsansvarig på ett av vårt lands största fordonsföretag - han har rest ensam till underleverantörer i många år, jorden runt, för att kontrollera kvaliteten på deras produkter.

En av mina kusiner var personalchef och ingick i VD gruppen vid statligt bolag i Sthlm i många år.

En av mina kusiner har varit forskningssekreterare vid Vetenskapsrådet, och är forskarstöd och enhetschef vid ett av landets gamla universitet sedan många år.

Min bror har varit forskarstöd vid högskola.

* Jag utsågs till huvudpostkassör vid regionsansvariga huvudpostkontoret Skövde 1 vid 22 års ålder.   

Alla kontanter som sändes mellan Skövdes dåvarande Riksbank och ca 40 banker och postanstalter i regionen, passerade min kassa. Jag hade nyckeln till huvudkassan och stora kassavalvet. 

Jag kom först och gick sist.

* År 1975 erbjöd Postverket mig 2 årig chefsutbildning i Stockholm, med lön och trakamente.

Jag valde att läsa till mentalskötare/ undersköterska, sedan sjuksköterska och barnsjuksköterska.

* Runt 1980 delegerades jag flera gånger avdelningsansvar vid missbruksavdelning 56 Ryhov.

Det handlade om att skydda allt och alla från inre problem som drogintag, yttre problem att besökare med vapen, försök till rymning, hot mot personal och medpatienter.

* År 1983 var jag färdigutbildad sjuksköterska.  

* År 1986 läste jag till barnsjuksköterska, i Linköping och Växjö, avslutat med kandidatexamen. 

* År 1988 skickade barnkliniken i Jönköping mig, som första sjuksköterska vid neonatalverksamheten, till universitetskliniken Lund för utbildning tillsammans med barnläkare, i specialisering i neonatologi.   Ett par år senare blev jag delegerad läkaransvar för barn i intensivvård, upp till 6 månaders ålder, och de minsta för tidigt födda barnen, de nätter primärjour var oerfaren.

* År 1996 kom jag till Karolinska sjukhusets neonatalverksamhet Solna. Enhetens sjuksköterskor trodde att de befann sig i vård på världsledande nivå, de jämförde sig med "stora centra" i USA. Ingen hade kandidatexamen. De ansåg att de inte kunde lära något av kontakt med Sveriges neonatalverksamheter. 

* År 2004 fick jag spontant erbjudande om handledning till doktorsavhandling i omvårdnadsvetenskap av lektor vid Karolinska institutet och professor vid Folkhälsomyndigheten, när jag frågade om handledning för mindre projekt, avsett att lyfta kompetensnivån hos alla sjuksköterskor vid Karolinska sjukhusets neonatalverksamhet, från äldre gymnasial nivå till akademisk nivå, beslutad 1977***.

När jag kom till Socialstyrelsen i september 2010, för utfrågning om en händelse i april 2010, frågade utredarna hur jag tänkt när "en som" jag sökt chefstjänst och velat ha ansvar för kvalitet, undervisning och utveckling i delat ledarskap med en chef med erfarenhet av organisation:
"...ja det är klart - alla som söker en chefstjänst måste väl vara lite tokiga" sa en utredare och skrattade snällt.

Jag visste inte att jag var "en som" inte dög. Jag hade arbetat i positioner med stort personligt ansvar. När jag sökte till ett statligt verk som testade alla inför anställning på 60-talet valdes jag för intervju med psykolog och hög tjänsteman efter skriftliga test. Man erbjöd mig betald utbildning till chef - jag kunde välja mellan tre olika inriktningar. Det var innan jag fyllt 25 år. Man hade placerat mig på vikariat som chef sedan jag var 22 år. Jag sa nej och valde att börja i vården i stället... det var inte särskilt smart men jag har fått kunskap om vårdens organisation som gör att jag skulle vilja starta en revolution.

Det duger verkligen inte att så många sjuksköterskor vägrar att följa nationella direktiv och tillåts gå runt och inbilla sig att deras utbildning, som de gick på 70-80-talen, duger idag utan komplettering.

Hur många vill köra runt i en bil från 70-talet idag?

Vem använder en mobil telefon från 80-talet?

Att envist hävda att ens gamla utbildning duger utan kompletteringar på 20-30 år eller längre är som att fortsätta att skriva allt för hand medan alla andra använder en dator.

Det har gått över 15 år sedan Socialstyrelsen gav rekommendation om att alla sjuksköterskor med äldre utbildning skulle uppgradera denna!

På länssjukhuset kom chefsläkaren dundrande år 1995 med absolut krav på samtliga sjuksköterskor om att påbörja utbildningen snarast. Han hänvisade till SOSFS 1995:15 - de av oss som protesterade tystades. Ingen har ställt det kravet på de sjuksköterskor som dominerar på Karolinska sjukhusets neonatalavdelning ännu - för ingen vågar ställa krav på dem!

Om jag blivit vårdchef skulle de tvingats välja mellan att plugga eller att inte få ha hand om elever och inskolningar och att inte få delta i arbetsgrupper. Det skulle givetvis ha påverkat deras lönesättning att inte ta ansvar för sin personliga kompetensutveckling. 

Utdrag ur ICN:s etiska kod för sjuksköterskor:

Sjuksköterskan har ett personligt ansvar för sitt sätt att utöva yrket

och för att genom livslångt lärande behålla sin yrkeskompetens.

Sjuksköterskan har huvudansvaret för att utarbeta och tillämpa godtagbara riktlinjer inom omvårdnad, ledning, forskning och utbildning inom yrkesområdet.

Sjuksköterskan är aktiv när det gäller att utveckla omvårdnad som vilar på evidensbaserad kunskapsgrund.

Jag hade tänkt ut en strategi för att klara inskolning bättre än innan, även om alla dessa kollegor hade valt att säga upp sig - men givetvis ville jag inte att någon skulle lämna avdelningen utan att mina kollegor - som jag tycker om och ville arbeta med - skulle få glädjen av höjd kompetens och ökad insikt om sin oerhört viktiga roll i utvecklingen av neonatalvården i hela landet.

Det duger inte heller att unga sjuksköterskor vänder sig till läkare med frågor om specifik omvårdnad. Läkare har inte den kunskapen.

Det leder inte heller till säkerhet i vården om iva sjuksköterskor och barnmorskor kliver in i barnsjukvården och allierar sig med våra läkare - pediatriker och neonatologer - och tar sig makt som inte motsvaras av adekvat kunskap utan har sina rötter i en inbillning om att barnsjuksköterskor inte är specialister på sitt område. - Men, som sagt - vi barnsköterskor måste synliggöra, utveckla och utnyttja vår kunskap om inte andra ska ta över.
Vad skulle man tänka om barnsjuksköterskor klev in på Iva för vuxna eller på Förlossningen och tog beslut över huvudet på iva sjuksköterskor och barnmorskor tillsammans med anestesiologer och obstetriker?

Var och en måste arbeta med det den är utbildad och anställd för - annars blir det kaos.
När man väljer att anställa olika kompetenser måste organisationen samordna så att de olika grupperna befruktar varandra - inte konkurrerar ut varandra !!
Chefer måste ovillkorligt kunna den verksamheten de är satta att leda - annars blir de marionetter.
Chefer - både läkarchefer och omvårdnadschefer - måste befinna sig så nära verksamheten att de kan se missförhållanden och stoppa utvecklingen av problem innan de blir olösliga.

Vänskapskorruption är en verksamhets värsta fiende och när man inleder privata relationer på jobbet måste man dela på sig. När läkares privata väninnor, och deras bästa kompisar, tilldelas nyckelpositioner och tillåts skriva PM och riktlinjer som ingen annan sjuksköterska - inte ens chefssjuksköterskorna - kan ifrågasätta kan det bara bli fel.

Varför skulle man, som seriös sjuksköterska, välja att stanna i en organisation där möjligheten att påverka inte  handlar om kunskap utan om allianser med utbyte av makt där ingen vet vem som utnyttjar vem?


År 1995 kom följande anvisning för professionaliseringen av sjuksköterskors yrkesroll:

SOSFS 1995:15 (M) Beslutade den 4 december 1995 Utkom från trycket den 12 februari 1996 Ansvarig utgivare: Chefsjurist Kristina Widgren Observera att det kan förekomma fel i Internetversionen av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Det är den tryckta utgåvan av författningssamlingen som gäller. Föreskrifterna och allmänna råden presenteras inte i konsoliderad form. Om föreskrifterna och allmänna råden har ändrats framgår det endast genom Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS), sökbar databas. Socialstyrelsens allmänna råd Kompetenskrav för tjänstgöring som sjuksköterska och barnmorska Enligt 6 § förordningen (1982:771) om behörighet till vissa tjänster inom hälso- och sjukvården och om tillsättning av sådana tjänster är den som har legitimation för yrket behörig till tjänst som barnmorska respektive sjuksköterska. Vidare anges att Socialstyrelsen skall meddela allmänna råd om kompetenskrav för sjuksköterskor. Socialstyrelsen har gjort en översyn av de allmänna råd som gavs ut 1985. Vid denna översyn har även barnmorskors verksamhet tagits med i de allmänna råden. Förordningen reglerar behörigheten till vissa tjänster inom landstingens och kommunernas hälso- och sjukvård. Socialstyrelsen anser att dessa allmänna råd även bör tillämpas inom privat verksamhet. Verksamhetens utveckling Hälso- och sjukvårdens struktur och innehåll förändras successivt. Olika faktorer bidrar till kravet på förändring. Högre krav ställs på hälso- och sjukvårdens kvalitet samt på nya och alternativa behandlingsformer samtidigt som efterfrågan på vård och service ökar. Utvecklingen av medicinsk teknik samt forskning och utvecklingsarbete medför nya möjligheter för vård och behandling. Begränsade ekonomiska resurser tvingar fram politiskt administrativa lösningar som påskyndar förändringar. Detta ställer krav på arbetsgivaren att hålla sjuksköterskans och barnmorskans kompetens aktuell i förhållande, till verksamhetens utveckling. Samtidigt genomförs flera betydande nationella reformer. Kommunerna har övertagit huvudmannaskapet för viss hälso- och sjukvård samt för omvårdnad och omsorg om psykiskt utvecklingsstörda. För medicinskt färdigbehandlade psykiskt sjuka har kommunerna betalningsansvar enligt lagen 1990:1404. Den offentliga hälso- och sjukvården kompletteras med privat vård. Förändringar som dessa leder till andra förutsättningar för organisationen av hälso- och sjukvårdens olika grenar. De begränsade ekonomiska resurserna och ett ökat inslag av marknadsorientering, leder till förändringar av den öppna och slutna hälso- och sjukvården. Inom den slutna vården minskar antalet vårdplatser som en följd av bl. a. kortare vårdtider och en ökad poliklinisering av vården. Flera sjukhus övergår till en organisation med såväl öppen som sluten vård vid avdelningar som är gemensamma för flera kliniker eller organinriktade enheter. Till dessa koncentreras resurserna. Denna utveckling ställer generellt sett högre krav på kompetens. Sjuksköterskorna kommer inte heller framgent att vara en homogen yrkesgrupp, utan kommer att ha mycket olika profiler. De högre kraven på kompetens hos sjuksköterskorna förutses följa två huvudlinjer; antingen mot ett bredare yrkeskunnande eller mot en specialisering. Väsentligt högre krav kommer att ställas på administrativt kunnande och ledningskompetens hos sjuksköterskor i ledande ställning. Utbildning och kompetensutveckling Generellt om sjuksköterskors och barnmorskors yrkeskunnande Kompetensbegreppet kan relateras till kunskapsbegreppet och vara av formell eller reell art. Sjuksköterskor och barnmorskor dokumenterar sin formella kompetens eller behörighet med legitimationsbevis. För vissa tjänster krävs därutöver kursbevis eller motsvarande kompetensbevis över genomförd vidareutbildning. Utbildning I samband med 1993 års högskolereform blev sjuksköterskeutbildningen en sammanhållen och EU-anpassad utbildning fram till sjuksköterskeexamen (120 poäng), som berättigar till legitimation som sjuksköterska. Våren 1996 examineras och legitimeras de första sjuksköterskor som utbildats enligt 1993 års studieordning. För sjuksköterskor finns en vidareutbildning till barnmorskeexamen (60 poäng), som berättigar till legitimation som barnmorska. Annan vidareutbildning av sjuksköterskor för specialisering inom visst område sker enligt lokala beslut vid högskolan. Kurser och utbildningsprogram, som i stort sett motsvarar inriktningarna inom hälso- och sjukvårdslinjen och dess påbyggnadslinjer, anordnas övergångsvis vid högskolorna som vidareutbildning av sjuksköterskor som genomgått 1982 års eller tidigare studieordning. Högskolorna förväntas successivt utveckla och tillhandahålla ett flexibelt utbud av kurser som sjuksköterskor och barnmorskor kan genomgå i vidareutbildnings- eller fortbildningssyfte. Tidigare studieordningar för sjuksköterskeutbildning och barnmorskeutbildning redovisas i bilaga. Socialstyrelsen legitimerar sjuksköterskor och barnmorskor med utländsk utbildning i enlighet med gällande behörighetsförfattning. Vidare utfärdar Socialstyrelsen behörighetsbevis till nordisk distriktssköterska. Efter att ha fått legitimation kan en sjuksköterska med annan utländsk vidareutbildning vända sig till en högskola som anordnar motsvarande svenska utbildning för att få sin vidareutbildning prövad och kompletterad. Socialstyrelsen utfärdar på begäran särskilda intyg – "Certificate of Good Standing" – till Sjuksköterskor och barnmorskor med svensk legitimation som avser att arbeta utomlands. Till sjuksköterskor och barnmorskor som genomgått utbildning enligt 1966 respektive 1982 års studieordning (allmän hälso- och sjukvård) utfärdas därtill – enligt en övergångsbestämmelse i EG-direktivet – ett intyg som krävs för godkännande inom Europa i ett land som tillhör EU (eller omfattas av EES-avtalet). Från nybörjare till expert Sjuksköterskors och barnmorskors kompetens består inte enbart i förmågan att utföra vissa arbetsuppgifter korrekt, utan även i att i alla situationer kunna bedöma och besluta när en åtgärd är relevant.  Då en sjuksköterska övergår från att vara student till att arbeta som sjuksköterska blir därför behovet av introduktion särskilt stort. Efter avslutad utbildning behöver sjuksköterskan få möjlighet att uppöva sin yrkesskicklighet innan hon anförtros de mest krävande arbetsuppgifterna. Detta skall förstås mot bakgrunden av att sjuksköterskans yrke innehåller flera dimensioner som på ett dynamiska sätt utvecklas i mötet med det avvikande, det onormala, allt det oförutsägbara som är en del av mänskligt liv. I en rapport från Statens beredning för utvärdering av medicinsk teknik (SBU) beskrivs en modell för yrkeskunnandets utveckling i fem steg: sjuksköterskan som nybörjare, avancerad nybörjare, kompetent, skicklig och expert (SBU-rapport nr 123, s. 53). Kompetensutveckling I hälso- och sjukvården skall finnas den personal som behövs för att ge god vård (se 13 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL). Alla som tjänstgör i hälso- och sjukvården skall därför ha ett yrkeskunnande som gör det möjligt för dem att ge patienterna en sakkunnig och omsorgsfull vård. Enligt 2 § lagen (1994:953) om åligganden för personal inom hälso- och sjukvården (ÅL) skall den som tillhör hälso-och sjukvårdspersonalen utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Var och en som arbetar inom hälso- och sjukvården har ansvar för hur just han/hon fullgör sina arbetsuppgifter; ett personligt yrkesansvar (6 § ÅL). Sjuksköterskornas och barnmorskornas möjligheter till ett kompetensinriktat lärande i arbetet behöver beaktas i arbetets organisation på varje arbetsplats. För att erfarenheterna från det dagliga arbetet skall kunna fördjupas krävs att sjuksköterskan/barnmorskan får tid och möjligheter till reflektion – dvs. att tillsammans med kolleger och andra yrkesgrupper bearbeta olika problem – och att hon stimuleras att ta del av och engagera sig i forsknings- och utvecklingsarbete inom sitt område. Det kompetensinriktade lärandet behöver stödjas genom planerad utbildning. Det är angeläget att sjuksköterskornas och barnmorskornas kompetens tas till vara och utvecklas så att patienterna får en god och trygg vård. I vissa fall finns behov av vidareutbildning för specialisering inom ett område eller för en verksamhet. Numera kan en legitimerad sjuksköterska/barnmorska genomgå vidareutbildning av varierande längd inom högskolans utbud av kurser. I takt med hälso- och sjukvårdens utveckling har det även tillkommit kurser inom olika specialområden och i teoretiska ämnen utöver dem som nämns i avsnittet "Särskilt kompetens- krävande verksamheter och funktioner". Sådana kurser utvecklas fortgående. Härigenom kan t. ex. en sjuksköterska med specialisering inom ett område komplettera och bredda sitt kunnande med en kurs från ett annat specialområde eller inom ett allmänt ämnesområde som är relevant för hennes verksamhet. Omvårdnad I Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1993:17) Omvårdnad inom hälso- och sjukvård framhålls bl. a. att omvårdnad kan vara dels allmän, dels specifik. Den specifika omvårdnaden kräver kunskap inte bara om människans normala funktioner utan också om en viss sjukdom och dess behandling. En sjuksköterska som har en kvalificerad utbildning i specifik omvårdnad är särskilt lämpad att svara för den praktiska utformningen av omvårdnaden. I detta ansvarsområde ingår att ha ett primärt ansvar för omvårdnad, vilket bl. a. innefattar att "ansvara för att de omvårdnadsteoretiska och etiska grunderna för omvårdnadsarbetet tydliggörs så att de kan ligga till grund för det dagliga arbetet". Särskilt kompetenskrävande verksamheter och funktioner Patienternas behov inom varje specialområde blir avgörande för vad en sjuksköterska eller barnmorska behöver kunna göra. Kompetensbeskrivningar för de olika specialområden som berörs i nästa stycke redovisas i en särskild utgåva, som publicerats i skriftserien Allmänna råd från Socialstyrelsen, 1995:5. I all sjukvårdande verksamhet finns krav på särskild kompetens som utvecklats enligt ovan. Av olika skäl har vissa specialområden här framhållits och för dessa har krav formulerats. Dessa områden är geriatrisk vård, hälso- och sjukvård för barn och ungdomar, obstetrisk och gynekologisk vård (barnmorskeverksamhet), psykiatrisk vård, onkologisk vård, ögonsjukvård (inklusive ortoptik) samt anestesisjukvård, intensivvård, operationssjukvård och diagnostisk radiologi. Även anställningen som distriktssköterska ställer särskilda krav på sjuksköterskans förutsättningar för yrkesutövningen. De specifika insikter som erfordras i dessa fall kan bara i ringa mån inhämtas från andra specialområden. Det är därför angeläget att sjuksköterskor som anställs till dessa områden har genomgått vidareutbildning för specialisering inom området. (Med vidareutbildning för specialisering inom området jämställs här motsvarande utbildning som genom förts enligt tidigare studieordningar och där benämnts specialutbildning, vidareutbildning, inriktning och påbyggnadslinje, jfr bilaga). Sjuksköterskan med särskilt medicinskt ansvar inom den kommunala hälso- och sjukvården har ett författningsreglerat övergripande ansvar (se 24 § HSL och 10 § förordningen (1994:1290) om åligganden för personal inom hälso- och sjukvården). Detta ställer krav på specifikt kunnande utöver rekommenderad specialisering (SOSFS 1991:10). Anställningen som barnmorska regleras i särskild ordning och förutsätter legitimation som barnmorska (jfr det inledande stycket). Innan en sjuksköterska anställs till en särskilt krävande funktion – t. ex. sjuksköterska med ständig nattjänstgöring – bör hon ha fått möjlighet att uppöva sin yrkesskicklighet som sjuksköterska och inhämta yrkeserfarenheter från området. Det är viktigt att en sjuksköterska som tjänstgör nattetid är förtrogen med hur verksamheten fungerar under dagtid. Funktionen som sjuksköterska/barnmorska i ledande ställning vid en avdelning/enhet kräver särskild kompetens inom arbetsledning och administration inklusive budgetarbete och insikt i hälsoekonomi samt förmåga att initiera och leda utvecklingsarbete inom verksamheten. I ledningsarbetet ingår även att följa upp hur personalen utför sina delar av kvalitetssäkringsarbetet. Successivt har det utvecklats och utvecklas fortgående specialiserade vård- och behandlingsformer för vissa patientgrupper eller inom vissa verksamheter som ställer krav på att sjuksköterskan/barnmorskan har en specifik kompetens för arbetet, dvs. att hon har genomgått en relevant vidareutbildning. Exempel härpå är akutsjukvård, diabetesmottagningar, dialysavdelningar och ambulansverksamhet. Särskilda kompetenskrav gäller för de sjuksköterskor som i enlighet med särskilda föreskrifter inom sin yrkesutövning förskriver läkemedel eller kostnadsfria förbrukningsartiklar och de barnmorskor som förskriver preventivmedel (SOSFS 1994:11, SOSFS 1994:22 och SOSFS 1993:19). Varje arbetslag inom hälso- och sjukvården skall ha ändamålsenligt sammansatt personal (i 3 och 23 §§ HSL). Vid rekrytering av sjuksköterskor måste därför en noggrann bedömning ske från fall till fall av vilken kompetens som behöver tillföras arbetslaget. För att patienterna skall kunna få sakkunnig och omsorgsfull vård behövs i vissa fall vid samma avdelning/enhet sjuksköterskor med vidareutbildning inom olika specialområden. Det kan vid vård av långtidssjuka, åldersdementa patienter vara värdefullt om exempelvis någon av sjuksköterskorna har genomgått utbildning för specialisering inom psykiatrisk vård i stället för att alla har vidareutbildning för specialisering i geriatrisk vård eller motsvarande. När organisationen är sådan att barn vårdas på samma avdelning som vuxna, bör det för vården av barnen finnas en sjuksköterska med specialisering inom barnsjukvård. Såväl barnsjuksköterska som distriktssköterska kan tjänstgöra inom skolhälsovård. Inom gynekologisk vård kan finnas såväl sjuksköterske- som barnmorsketjänster. Planering Med hänsyn till patienternas säkerhet i vården är det angeläget att det inom varje ansvarsområde finns tillräckligt antal sjuksköterskor med rätt kompetens som kan ansvara för de arbetsuppgifter som kräver specifikt kunnande. För en nyanställd sjuksköterska/barnmorska är inskolning och särskild uppmärksamhet från arbetsledningen viktig. Det är också väsentligt att hon i sin yrkesutövning kan få god handledning. Socialstyrelsen vill framhålla att det är angeläget att personalstrukturen är sådan att behovet av nödlösningar blir så litet som möjligt. Det är viktigt att huvudmannen har en personal- och utbildningsplanering som ökar beredskapen för situationer då det är brist på kompetent personal. En arbetsuppgift får delegeras endast när detta är förenligt med god vård (7 § ÅL). När en vakans uppkommer kan det t. ex. vara lämpligare att omfördela arbetsuppgifterna eller resurserna än att ansöka om dispens för att anställa en vikarie som saknar legitimation som sjuksköterska. Med hänsyn till patientens säkerhet och värdens kvalitet kommer Socialstyrelsen i fortsättningen att vara restriktiv när det gäller att medge dispens för att förordna en person som saknar legitimation som sjuksköterska till vikarie på en sjukskötersketjänst. Kommunerna och landstingen ansvarar enligt 3 kap. 19 § och 6 kap. 7 § kommunallagen (1991:900 ändrad 1994:690) för att den hälso- och sjukvård som upphandlas från entreprenör fyller de krav på god vård som anges i 2 § HSL. För privat verksamhet måste samma höga krav ställas på sjuksköterskornas/barnmorskornas kompetens som i offentlig regi. Detta gäller även vid anställning av vikarier. Bilaga Tidigare studieordningar för sjuksköterskeutbildning och barnmorskeutbildning Sjuksköterske-/barnmorskeutbildningen har under årens lopp reformerats vid flera tillfällen. Här anges huvuddragen i utbildningens uppläggning enligt de studieordningar som fastställts sedan 1950-talets början. Enligt 1952 års studieordning omfattade sjuksköterskornas utbildning 3 - 3 1/2 år och hade föregåtts av en provtjänstgöring. Sjuksköterskeutbildningen inleddes med en obligatorisk allmänutbildning under de två första åren och därefter följde direkt en specialutbildning i något av följande områden: medicinsk sjukvård, kirurgisk sjukvård, kirurgisk poliklinik, sinnessjukvård, operationssköterskearbete, röntgenarbete, laboratoriearbete samt distriktsvård, barnsjukvård och barnmorskearbete. De tre sistnämnda specialutbildningarna var längre och genomfördes vid särskilda läroanstalter; distriktssköterskeskola, barnsjuksköterskeskola respektive barnmorskeläroanstalt. Som vidareutbildning av sjuksköterskor tillkom under 1950-talet anestesisköterskekurs. Med 1966 års studieordning delades sjuksköterskeutbildningen i grundutbildning och vidareutbildning. Grundutbildningen omfattade fem terminer och berättigade till legitimation som sjuksköterska. Viss tids yrkeserfarenhet som sjuksköterska krävdes för tillträde till vidareutbildning. Vidareutbildningslinjer fanns för följande specialområden: medicinsk och kirurgisk sjukvård, psykiatrisk vård och åldringsvård (var och en en termin), anestesisjukvård, intensivvård, operationssjukvård, hälso- och sjukvård för barn och ungdom, öppen hälso- och sjukvård (var och en två terminer) samt obstetrisk och gynekologisk vård (barnmorska, 50 veckor). På grund av svårigheter att rekrytera sjuksköterskor till vissa verksamheter inleddes i början av 1960-talet direktutbildning av operations-, röntgen-, radioterapi- och oftalmologassistenter. Utbildningarna omfattade fyra/fem terminer. Vid 1982 års reformering av vissa medellånga värdutbildningar samordnades operations-, röntgen-, radioterapi- och oftalmologassistentutbildningarna delvis med sjuksköterskeutbildningen inom högskolans hälso- och sjukvårdslinje. Genom övergångsbestämmelser har de jämställts med motsvarande inriktning inom hälso- och sjukvårdslinjen för legitimation som sjuksköterska (se nästa stycke). 1982 års studieordning för sjuksköterskeutbildning (hälso- och sjukvårdslinjen) omfattade, 80/90 poängs högskolestudier och förutsatte att de studerande tidigare genomgått gymnasieskolans vårdlinje (eller motsvarande vårdutbildning). Från senare delen av 1980-talet anordnades försöksverksamhet med direktantagning till hälso- och sjukvårdslinjen (120/130 poäng) av studerande med allmän behörighet för högskolestudier men som saknade den särskilda behörigheten, dvs. gymnasial vårdutbildning. Denna försöksverksamhet skedde i rekryteringsbefrämjande syfte, lockade många sökande och anordnades successivt i relativt stor omfattning. Hälso- och sjukvårdslinjen gav en god grundläggande utbildning i omvårdnad och därtill en specialisering inom något av följande områden: allmän hälso- och sjukvård, operationssjukvård, psykiatrisk vård, ögonsjukvård, onkologi (radioterapi) och diagnostisk radiologi. Samtliga inriktningar berättigade till legitimation som sjuksköterska med kompetens inom respektive område. Detta gäller även den treåriga högskoleutbildning med inriktning mot diagnostisk radiologi som övergångsvis har anordnats efter reformeringen av sjuksköterskeutbildningen den 1 juli 1993. För vidareutbildning av sjuksköterskor fanns följande påbyggnadslinjer: anestesisjukvård, intensivvård, hälso- och sjukvård för barn och ungdom, öppen hälso- och sjukvård, ortoptik (var och en 40 poäng), obstetrisk och gynekologisk vård (barnmorska, 50 poäng) samt onkologisk omvårdnad (20 poäng). 1. Dessa allmänna råd ersätter Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1985:12) om kompetenskrav för sjukskötersketjänster. 2. Dessa allmänna råd kompletteras av en särskild skrift "Kompetensbeskrivningar för sjuksköterskor och barnmorskor" som givits ut i serien Allmänna råd från Socialstyrelsen, 1995:5. Socialstyrelsen NINA REHNQVIST Estrid Gullström (Hälso- och sjukvårdsgruppen) I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter är bindande regler. Allmänna råd innehåller rekommendationer om hur en författning kan eller bör tillämpas och utesluter inte andra sätt att uppnå de mål som avses i författningen. Socialstyrelsen ger årligen ut en förteckning över gällande föreskrifter och allmänna råd. SOSFS kan beställas från webbutiken eller Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm. Fax 08-779 96 67, e-post socialstyrelsen@strd.se ISSN 0346-6000 Artikelnr 1995-10-001 [ Socialstyrelsen ][ Sök ][ SOSFS] Har du frågor eller synpunkter? Läs om webbplatsen eller kontakta oss! TVÅ ÅR INNAN - ÅR 1993 - HADE FÖLJANDE DIREKTIV KOMMIT OM INNEBÖRDEN I BEGREPPET "SPECIFIK OMVÅRDNAD". DET JAG VELAT UTVECKLA PÅ NEONATALEN I SOLNA, TILLSAMMANS MED ALLA MINA KOLLEGOR -BARNSJUKSKÖTERSKOR, IVA SJUKSKÖTERSKOR OCH BARNMORSKOR - ÄR "SPECIFIK NEONATAL OMVÅRDNAD" SOSFS 1993:17 (M) Beslutade den 3 november 1993 Utkom från trycket den 29 november 1993 Ansvarig utgivare: Chefsjurist Gunnar Fahlberg Observera att det kan förekomma fel i Internetversionen av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Det är den tryckta utgåvan av författningssamlingen som gäller. Föreskrifterna och allmänna råden presenteras inte i konsoliderad form. Om föreskrifterna och allmänna råden har ändrats framgår det endast genom Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS), sökbar databas. Socialstyrelsens allmänna råd Omvårdnad inom hälso- och sjukvården Dessa allmänna råd vänder sig till all hälso- och sjukvårdspersonal och ges ut i syfte att klargöra Socialstyrelsens syn på omvårdnadens innehåll och genomförande. De allmänna råden avser omvårdnad inom den verksamhet som om omfattas av hälso- och sjukvårdslagen och som bedrivs av landsting, kommuner och privata vårdgivare. De behandlar således inte omvårdnad som bedrivs enligt socialtjänst- eller handikapplagstiftningarna. Råden behandlar inte övergripande lednings- och ansvarsfrågor. Inledning I 2 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763; HSL) /Fotnot: omtryckt 1992:567/ anges att målet för all hälso- och sjukvård är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. I 2 a § HSL anges olika krav som hälso- och sjukvården skall uppfylla. Därvid anges bl.a. att vården skall vara av god kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och att behandlingen skall bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet samt så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. När en människa till följd av sjukdom, ohälsa eller vid undersökning och behandling inte själv klarar av de dagliga aktiviteterna, följer av HSL att den omvårdnad vårdorganisationen tillhandahåller skall vara av god kvalitet. En humanistisk människosyn och ett antagande om människors lika värde genomsyrar HSL. Detta innebär bl.a. att ett genomtänkt etiskt förhållningssätt ingår i kraven på god vård. Detta gäller även omvårdnad. Liksom all annan vård ges omvårdnad till patienterna på lika villkor utifrån vars och ens behov, oberoende av ålder, kön, utbildning, ekonomi, etnisk bakgrund och religion. Patienten ges möjlighet att delta i beslut om och genomförande av sin omvårdnad. Varje situation är unik och omvårdnaden utformas därför individuellt. Omvårdnad vilar som all annan hälso- och sjukvårdande verksamhet på vetenskap och beprövad erfarenhet. Omvårdnadens syfte och innehåll Det finns ännu inte någon allmänt vedertagen definition av begreppet "omvårdnad", däremot kan omvårdnadsarbetets syfte, innehåll, metoder m.m. beskrivas. Syftet med omvårdnad är att stärka hälsa, förebygga sjukdom och ohälsa, återställa och bevara hälsa utifrån patientens individuella möjligheter och behov, minska lidande samt att ge möjlighet till en värdig död. Med omvårdnad inom hälso- och sjukvård avses således hjälp för kortare eller längre tid till personer som på grund av sitt hälsotillstånd inte själva klarar att planera och/eller genomföra handlingar som hör till deras dagliga liv. Omvårdnad omfattar också åtgärder i syfte att skapa en hälsobefrämjande miljö, att undanröja smärta och obehag samt att ge stöd och hjälp åt patienter i deras reaktioner på sjukdom, trauma, funktionshinder och i behandlingssituationer. Omvårdnad kan vara dels allmän, dels specifik. Allmän omvårdnad är oberoende av sjukdom och medicinsk behandling, medan specifik omvårdnad är relaterad till och kräver kunskap inte bara om människans normala funktioner utan också den aktuella sjukdomen och dess behandling. För att kunna bedöma vad som i den enskilda situationen är god omvårdnad krävs relevanta kunskaper från olika områden; i natur-, samhälls- och beteendevetenskap samt humaniora. Allmän omvårdnad utförs av all personal i hälso- och sjukvård. Specifik omvårdnad kräver speciell kompetens. Det är viktigt att all personal ser människan i ett helhetsperspektiv och inte enbart inriktar sina insatser på sjukdomstillståndet. Detta innebär att patienten och i förekommande Ifall de närstående ges möjlighet till samverkan med personalen samt till att ta till vara de egna resurserna. Omvårdnadsåtgärder Omvårdnad planeras och genomförs så att patientens självständighet respekteras och behovet av säkerhet och integritet tillgodoses. Grundläggande för omvårdnaden är ett respektfullt patientbemötande. Omvårdnadsarbetet skall befrämja hälsa och förebygga ohälsa. Det förutsätter bl.a. att riskfaktorer identifieras. Omvårdnadsåtgärder i vid mening innebär att berörd personal i samverkan med patienten och när så är lämpligt även patientens närstående formulerar och tydliggör mål för fysisk, psykisk, social och andlig hälsa. Omvårdnadsåtgärder spänner över ett brett fält från högteknologiska insatser till stöd i existentiella kriser. Rådgivning och vägledning är synnerligen viktiga åtgärder som stöd för patientens och anhörigas egna insatser efter avslutad vård och behandling på såväl sjukhus som i öppen vård. Omvårdnadsåtgärder kan beskrivas i följande övergripande funktioner, vilka i praktiken är integrerade: stöd i, eller utförande av, sådana handlingar som patienten för sitt dagliga liv eller välbefinnande inte kan utföra själv samordning och planering av diagnostiska åtgärder och behandlingar inbegripet åtgärder i syfte att få till stånd en hälsobefrämjande miljö information till patienten och i förekommande fall, närstående om de åtgärder som föreslås och planeras samt, när det är lämpligt, information och rådgivning om de åtgärder som kan vidtagas för att befrämja hälsa eller förhindra ohälsa och försämring i hälsotillstånd. Ofta kan följande problernlösningsmodell användas vid bedömning, planering, genomförande, utvärdering och dokumentation av omvårdnadsarbetet. Bedömning Objektiva och subjektiva observationer samlas in och analyseras, t.ex. genom ett ankomstsamtal och en omvårdnadsanamnes, vilka kan utgöra grunden för den individuella omvårdnadsplanen En eller flera omvårdnadsdiagnoser utarbetas Behov av annan experthjälp bedöms Mål fastställs. Planering Omvårdnadssplan upprättas Omvårdnadsåtgärder prioriteras Patientens tillstånd, resurser och förmåga att samverka mot uppställda omvårdnadsmål, beskrivs. Genomförande Det som framkommit under bedömning och planering åtgärdas. Utvärdering av resultat Åtgärdernas resultat och måluppfyllelse utvärderas och medför eventuella revideringar av ornvårdnadsplanen Utvärdering och en sammanfattning av vårdtiden dokumenteras i en omvårdnadsepikris.  Kompetens- och ansvarsfrågor Omvårdnadsarbetet sker som all annan hälso- och sjukvård inom hälso- och sjukvårdslagstiftningens ram. Det innebär bl.a. att den som är chef för en viss verksamhet inom hälso- och sjukvård är ansvarig för att omvårdnadsfrågor inom verksamheten löses på ett för patienten optimalt sätt. Inom kommunal hälso- och sjukvård, som avses i 18 § HSL, bör dock motsvarande ansvar för omvårdnadsfrågor inom hälso- och sjukvård ligga på den sjuksköterska eller annan yrkesutövare som avses i 24 § HSL. Den som svarar för omvårdnaden har att se till att åtgärderna genomförs på ett ändamålsenligt sätt och enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Det är därför nödvändigt att personal med lämplig utbildning, kompetens och erfarenhet svarar för genomförandet. Flera yrkeskategorier har utbildning i allmän omvårdnad.  Sjuksköterskan har dessutom en kvalificerad utbildning i specifik omvårdnad. Den som har för uppgiften lämplig utbildning och erfarenhet svarar för den praktiska utformningen, i första hand sjuksköterskan. I ansvarsområdet för denna person ingår att ha ett primärt ansvar för omvårdnad ansvara för att omvårdnadsåtgärder planeras, genomförs och utvärderas på ett ändamålsenligt sätt samt samordnas med behandling och andra åtgärder se till att omvårdnadsåtgärder genomförs i samverkan med andra personalgrupper ansvara för att de omvårdnadsteoretiska och etiska grunderna för omvårdnadsåtgärder tydliggörs så att de kan ligga till grund för det dagliga arbetet. Häri ingår även att utvärdera den egna verksamheten samt att följa utvecklingen och forskningen inom verksamhetsområdet för att möjliggöra förtrogenhet med och förmedling av nya rön. Dokumentation och kvalitetssäkringsarbete Omvårdnadsåtgärder omfattande förebyggande insatser, diagnostik, vård och behandling av patienter utgör sådana viktiga uppgifter som behöver dokumenteras för att uppnå en god och säker vård. De skall därför journalföras enligt 3 § patientjournallagen (1985:562) – se även SOSFS 1985:28 /Nya föreskrifter och allmänna råd om patientjournallagen kommer att utges av Socialstyrelsen - se SOSFS 1993:20. / och 1992:10. Har ett omvårdnadsansvar lagts på någon som inte är journalföringsskyldig enligt 9 § lagen kan det vara lämpligt att i uppdraget också lägga in ett dokumentationsansvar. Patientjournallagen utgör inget hinder mot att så sker. Den legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalen har att bedriva fortlöpande, systematiskt och dokumenterat kvalitetssäkringsarbete i vilket också ingår uppföljning av den egna verksamheten. Föreskrifter om detta finns i SOSFS 1993:9 "Kvalitetssäkring i hälso- och sjukvården inklusive tandvården" som träder i kraft den 1 januari 1994. Övrigt Hälso- och sjukvården bedrivs i en mångfald av verksamhetsformer och verksamhetsinriktningar. I annat arbete inom hälso- och sjukvården än det som beskrivs i dessa allmänna råd gäller råden i tillämpliga delar. Dessa allmänna råd träder i kraft omdelbart och ersätter Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1990:15) i omvårdnad inom sluten somatisk vård och primärvård. Socialstyrelsen OLOF EDHAG Elisabet Svensson (Läns- och regionsjukvårdsenheten) Eva Sahlin (Primärvårds-, tandvårds-och psykiatrienheten) I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter är bindande regler. Allmänna råd innehåller rekommendationer om hur en författning kan eller bör tillämpas och utesluter inte andra sätt att uppnå de mål som avses i författningen. Socialstyrelsen ger årligen ut en förteckning över gällande föreskrifter och allmänna råd. SOSFS kan beställas från webbutiken eller Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm. Fax 08-779 96 67, e-post socialstyrelsen@strd.se ISSN 0346-6000 och 6019 Artikelnr 1993-10-017 [ Socialstyrelsen ][ Sök ][ SOSFS] Har du frågor eller synpunkter? Läs om webbplatsen eller kontakta oss!

HUR KAN SMARTA MÄNNISKOR SE SÅ MYCKET GÅ SÅ FEL UTAN ATT REAGERA???

http://en.wikipedia.org/wiki/Groupthink

http://www.internetional.se/ortmark.htm

http://sv.wikipedia.org/wiki/Gruppt%C3%A4nkande

OM ATT KÖPA EN DÅLIG RESPIRATOR OCH SKYLLA BARNENS LUNGSKADOR PÅ SINA SJUKSKÖTERSKOR uppdaterad 16 juni 2012

Introduktion:

Jag som skriver denna blogg har kallats ”skandalsjuksköterska” i pressen. Människor har skrivit i inlägg i Dagens medicin att jag inte skulle få röra deras barn och att det är tur att jag är borta ur vården. Bakgrunden är följande. I juni år 2008 gjorde jag ett allvarligt misstag. Jag upptäckte själv att jag var skuld till ett barns snabbt stigande natrium (salt) och anmälde mig själv. Jag kunde låtit bli att anmäla mig och hoppats klara mig utan upptäckt. Jag kunde ha försökt kasta skuld på någon annan. I stället utsatte jag mig för stor risk genom att berätta. Jag hade varit en kritisk röst internt i många år och många hade gjort upprepade försök att manövrera bort mig från arbetsplatsen. Dagen efter blev jag hotad av en läkare och man har sedan spridit en rad lögner om mig via pressen. Jag försvarade mig inte. Orsak till att jag gjorde misstaget var att jag insåg att barnet utsatts för vårdskada redan, vid 1½ dygns ålder.  I mars 2010 vände jag mig till sjukhusets ledning. Fyra chefssjuksköterskor hade slutat mer eller mindre frivilligt och när erfarna barn/neonatalsjuksköterskor flytt från vanvården av barnen hade man rest till forna Östtyskland och värvat iva sjuksköterskor från vuxenvården. De saknar barnkompetens. När barn/neonatal sjuksköterskans funktion saknas på en avdelning för vård av för tidigt födda barn blir barnen svårt sjuka – det blir stor behov av intensivvård som många läkare och även andra tycker är ”häftigt”. Man skrämmer upp föräldrarna direkt de kommer till avdelningen, man talar om infektioner, hjärnblödning, blindhet och annat och man gör sedan barnen sjuka genom undermålig hygien, lågt utbildad personal och dålig medicinsk teknisk utrustning. Jag larmade sjukhusledningen 23 mars 2010 och blev anklagad för att ha mördat ett barn den 7 april. Jag kunde bevisa att läkarna ljög. Idag har jag fått rätt i HSAN, Förvaltningsrätten och Kammarrätten. Bloggen är mitt sätt att försvara mig mot allt som skrivits om mig i pressen sedan sommaren 2008. Om man vill få en sammansatt bild bör man läsa inläggen i den ordning de skrivits.





ATT FÖRSÖKA PÅVERKA TILL FÖRÄNDRING I VÅRDENS STARKT HIERARISKA KULTUR KAN VARA SOM ATT FASTNA I ETT TUGGUMMI. JAG HAR, SOM JAG SKRIVIT OM, FÖRSÖKT PÅVERKA INTERNT PÅ KAROLINSKA SJUKHUSET SEDAN 1996.

JAG KÄNNER STOR TVEKAN INFÖR ATT LÄGGA UT DETTA INLÄGG. SAMTIDIGT VILL JAG FÅ FRAM MIN SYNPUNKT - ATT DET MÅSTE BLI EN BESTÅENDE FÖRÄNDRING I STHLMS NEONATALVÅRD. JAG HÖRDE NÄR JAG BÖRJADE PÅ NEO PÅ LÄNSSJUKHUSET 1984 ATT VÅRDEN I STHLM FUNGERADE SÄMST I LANDET SAMTIDIGT SOM LÄKARE I STHLM HÄVDADE ATT INGEN ANNAN KUNDE BEDRIVA NEONATALVÅRD UTAN ATT ALLA DE MINSTA BARNEN BORDE VÅRDAS HOS DEM ELLER VID ETT PAR ANDRA STORA ENHETER. DET DE PÅSTÅR STÄMDE INTE DÅ OCH DET STÄMMER INTE IDAG.

VÅRDENS KVALITET BEROR UTESLUTANDE PÅ ATTITYDER OCH KUNSKAP HOS DEN PERSONAL SOM FINNS PÅ EN ENHET INTE PÅ OM DET ÄR ETT LÄNSSJUKHUS ELLER EN UNIVERSITETSKLINIK. FÖLJANDE INLÄGG BESKRIVER LITE OM VAD JAG KOM IFRÅN PÅ LÄNSSJUKHUSET 1996, OCH VAD SOM MÖTTE MIG PÅ KS NEONATALAVDELNING.

"GLÖM ALLT DU LÄRT DIG INNAN... DU ÄR PÅ KS NEO NU... ", SA MAN TILL MIG VARJE ARBETSPASS.
"HÄR ÄR VI VÄRLDSLEDANDE... INTE MÅNGA KLARAR DET VI GÖR... MAN MÅSTE VARA SPECIELL FÖR ATT KUNNA JOBBA HÄR... " SA DE PERSONER SOM DETTA INLÄGG HANDLAR OM.


NÄR JAG SKREV TILL KAROLINSKA SJUKHUSETS LEDNING 23 MARS 2010 FÖRESLOG JAG ATT EN LÄKARE SKULLE ERSÄTTAS MED EN AV VÅRT LANDS FRÄMSTA NEONATOLOGER. JAG SKREV ATT DET BEHÖVDES STABILITET I LEDNINGEN I DEN VERKSAMHET DÄR STOCKHOLMARNAS MEST UTLÄMNADE PATIENTGRUPP VÅRDAS.

JAG HADE SÖKTE TJÄNSTEN SOM VÅRDCHEF DEN 21 MARS OCH FÖRESLAGIT DELAT LEDARSKAP MELLAN MIG - SOM KAN NEONATALVÅRD - OCH EN NYANSTÄLLD CHEF SOM KAN ORGANISATION OCH LEDARSKAP MEN SOM INTE HAR DEN RINGASTE ANING OM VILKEN KUNSKAP SOM MÅSTE BYGGAS I EN GRUPP PÅ EN NEONATALAVDELNING. DEN CHEFEN HAR INTE BYGGT EGEN KUNSKAP I NEONATALVÅRD DÄRFÖR PASSAR HON AVDELNINGENS LEDANDE LÄKARE UTMÄRKT - HON KAN INTE SÄGA EMOT DEM.

JAG VILLE SE EN ORGANISATION DÄR SMARTA OCH STARKA OCH VÄL UTBILDADE SJUKSKÖTERSKOR OCH CHEFSSJUKSKÖTERSKOR STÄLLDE HÅRDA KRAV PÅ LÄKARNA ATT TA ANSVAR FÖR SITT EGEN YRKESOMRÅDE I STÄLLET FÖR ATT KLAMPA RUNT I DET SOM ÄR SJUKSKÖTERSKORS ANSVAR SOM OM MAN VARIT JÄTTEÖDLOR I EN FÖRGÄT-MIG-EJ RABATT.

JAG HADE FUNDERAT LÄNGE PÅ VAR LÅSNINGEN FANNS I VERKSAMHETEN OCH TESTAT OLIKA TEORIER TILLS JAG KOMMIT FRAM TILL ATT EN LÄKARE SANNOLIKT MÅSTE BORT FRÅN AVDELNINGEN FÖR ATT DET SKA BLI MÖJLIGT ATT FÖRÄNDRA DEN. JAG VILLE ATT DET SKULLE FINNAS REELLA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FÖRÄNDRING OM JAG SKULLE SATSA MINA KRAFTER PÅ ATT FÖRSÖKA LEDA AVDELNINGENS SJUKSKÖTERSKOR TILL EN NUTIDA YRKESROLL.

INKÖP AV RESPIRATORER ETT EXEMPEL PÅ ALLVARLIGA MISSFÖRHÅLLANDEN I SOLNA:

NÅGON GÅNG UNDER 90-TALETS FÖRSTA HÄLFT SKULLE MIN TIDIGARE ARBETSPLATS - LÄNSSJUKHUSET - KÖPA NYA RESPIRATORER. DE GAMLA BABYLOG RESPIRATORERNA SYNKRONISERADE INTE MED BARNENS ANDNING. DE FUNGERADE MEKANISKT, SOM EN PUMP SOM GAV ANDETAG MED REGELBUNDET INTERVALL, OAVSETT OM BARNEN FÖRSÖKTE ANDAS SJÄLVA.

LÄKARNA TITTADE ÖVER MARKNADEN OCH VALDE TVÅ APPARATER SOM SKULLE DEMONSTRERAS. SAMTLIGA SJUKSKÖTERSKOR ERBJÖDS ATT VARA MED FÖR ATT GE SYNPUNKTER PÅ HUR RESPIRATORERNA SKULLE FUNGERA I DET PRAKTISKA ARBETET. DET ANSÅGS MYCKET VIKTIGT ATT LYSSNA PÅ MEDARBETARNAS SYNPUNKTER OM HANDHAVANDE INNAN MAN VALDE APPARAT.

JAG BLEV IMPONERAD AV DEN ENA RESPIRATORNS SNABBA TRIGGNING. MAN SKULLE KLISTRA EN KAPSEL PÅ BARNETS BUK SOM KÄNDE NÄR BARNET BÖRJADE DRA ETT ANDETAG - DÅ GICK APPARATEN IN OCH FÖRSTÄRKTE DET EGNA ANDETAGET.

DEN ANDRA RESPIRATORN, DRÄGER, HADE SAMMA FUNKTION MEN RESPIRATORN TRIGGADES AV EN TRÅD SOM SATT INKAPSLAD I ETT MUNSTYCKE I SLANGSYSTEMET. DEN TRIGGNINGEN FUNGERADE LIKA BRA MEN VAR INTE LIKA SNABB SOM DEN ANDRA.

JAG SA TILL ANSVARIG LÄKARE ATT JAG HOPPADES ATT VI SKULLE FÅ RESPIRATORN MED MED DEN SNABBAR TRIGGNINGEN - DET BORDE MINSKA LUNGSKADORNA TÄNKTE JAG, ATT RESPIRATORN FÖLJDE BARNETS ANDNING SÅ NÄRA SOM MÖJLIGT.

LÄKAREN BERÄTTADE ATT HAN OCKSÅ GILLAT DETTA MEN HADE GJORT YTTERLIGARE UNDERSÖKNINGAR EFTER ATT HA BESLUTAT VILKA APPARATER SOM SKULLE DEMONSTRERAS. DÅ HADE HAN FÅTT VETA ATT DEN RESPIRATORN VAR I PRINCIP OMÖJLIG ATT SÄLJA I USA - DÄR DEN TILLVERKADES - FÖR ATT SÅ MÅNGA SVÅRA LUNGSKADOR HADE RAPPORTERATS TILL MYNDIGHETERNA DÄR. HAN BERÄTTADE ATT KAPSELN SOM SKULLE KLISTRAS PÅ BUKEN VAR RESPIRATORNS SVAGA PUNKT FÖR ATT DEN VAR OSKYDDAD.

DEN NYA RESPIRATORN FUNGERADE MYCKET BRA. BARNEN FICK MINDRE ALLVARLIGA LUNGSKADOR. rESPIRATORN VAR LJUDLÖS VILKET PASSADE MED DEN NYA NIDCAP BASERADE VÅRD SOM BÖRJADE TILLÄMPAS VID LÄNSSJUKHUSET UNDER 90-TALETS FÖRSTA HÄLFT. NÄR BARNEN SKULLE INHALERAS KOPPLADE MAN IN EN KOPP MED LÄKEMEDEL I RESPIRATORNS SLANGSYSTEM OCH EN SLANG KOPPLADES IN PÅ RESPIRATORNS BAKSIDA. DÅ DREV RESPIRATORN IN INHALATIONEN SAMTIDIGT SOM DEN ANPASSADE RESPIRATORNS TRYCK TILL DET REDAN INSTÄLLDA SÅ ATT BARNET INTE FICK FÖR HÖGA TRYCK UNDER INHALATIONEN.

BARNEN PÅ LÄNSSJUKHUSET KUNDE VARA FÖDDA I VECKA 24. FRÅN ATT DERAS HUD MOGNAT SATT DE OFTA HUD MOT HUD MED SINA FÖRÄLDRAR PÅ DAGTID. MAN ANVÄNDE MJUKA LUFTVÄGSTUBER SOM MINIMERADE RISKEN FÖR SKADOR VID FÖRFLYTTNING AV BARNEN OCH TRIGGNINGEN TILL DRÄGER RESPIRATORN SATT VÄL GÖMD I SLANGSYSTEMET OCH PÅVERKADES INTE HELLER.

KUVÖSERNA DESINFEKTERADES MELLAN BARNEN OCH DE BYTTES VART TREDJE DYGN. MAN HADE KOMMIT FRAM TILL INTERVALLET FÖR BYTE VID ODLINGAR. I SAMBAND MED KUVÖSBYTEN SATTE MAN OFTA BARNEN HOS FÖRÄLDRARNA.

PERSONALEN VAR TRÄNAD ATT IAKTTA DIFFUSA SYMTOM PÅ INFEKTION OCH LÄKARNA SATTE IN ANTIBIOTIKA PÅ VIDA INDIKATIONER SOM SEDAN AVVECKLADES OM ALLA PROVER VAR NEGATIVA. MAN VALDE ANTIBIOTIKA SOM PASSERADE BLOD-HJÄRN BARRIÄREN DIREKT, EFTERSOM MAN VISSTE ATT BAKTERIER KUNDE PASSERA DEN OMOGNA BARRIÄREN. DENNA STRATEGI LEDDE TILL ATT DET VAR MYCKET OVANLIGT ATT BARN LADES I RESPIRATOR NÄR DE EN GÅNG EXTUBERATS.

MAN EXTUBERADE INTE HIPP SOM HAPP UTAN EN ERFAREN LÄKARE GJORDE DAGLIGA LUNGFUNKTIONSUNDERSÖKNINGAR MED EN EXTERN APPARAT (SOM JAG ALDRIG SÅG FÖR ATT JAG ARBETADE NATT) FÖR ATT SE NÄR BARNENS LUNGOR TILLFRISKNAT/MOGNAT. DET JAG KUNDE KONSTATERA VAR ATT NÄR MAN EXTUBERADE SÅ KLARADE BARNEN DET.

MAN TILLÄMPADE NIDCAP BASERAD, UTVECKLINSANPASSAD, S.K. ”MJUKVÅRD” FRÅN ATT BARNEN KOM TILL AKUTBORDET TILLS DET GICK HEM. DET VAR TYST BÅDE PÅ SALARNA OCH PÅ AKUTRUMMET NÄR MAN TOG EMOT OMOGNA BARN. BELYSNINGEN VAR OCKSÅ DÄMPAD EFTER ATT DET KOMMIT RAPPORTER FRÅN USA, I BÖRJAN AV 90-TALET, OM VIKTEN AV ATT BEGRÄNSA SINNESINTRYCK FÖR DEN OMOGNA HJÄRNAN.

ANSVARIG ÖVERLÄKARE SA TILL MIG UNDER 90-TALETS FÖRSTA HÄLFT ATT HAN HADE KRAV PÅ MIG, SOM ANSVARIG NATTSJUKSKÖTERSKA, ATT SE TILL ATT ALLA FÖR TIDIGT FÖDDA BARN VAR INNE I KUVÖS MED FULL FUKT OCH VÄRME INOM 45 MINUTER FRÅN ATT DE KOM TILL AVDELNINGEN. MAN HADE KÖPT ÅTTA NYA DRÄGER KUVÖSER 1988 OCH DE ÄLDRE, SOM INTE GAV FULL FUKT, FICK INTE ANVÄNDAS TILL DE MINSTA BARNEN. INGA FÖR TIDIGT FÖDDA BARN HANDVENTILERADES MED KALL OCH OBEFUKTAD GAS EFTER ATT EN STUDIE VISAT, I BÖRJAN AV 90-TALET, ATT DET SKADADE DEN OMOGNA LUNGAN.

NÅGRA ÅR EFTER ATT DRÄGER 3000 KOMMIT TILL LÄNSSJUKHUSET KOM JAG TILL KAROLINSKA I SOLNA. DÄR HADE MAN FORTFARANDE MEKANISKA RESPIRATORER.

MAN HADE GANSKA NYLIGEN KÖPT IN HÖGFREKVENS VENTILATOR - SENSOR MEDICS - SOM DELS ANVÄNDES TILL STORA BARN SOM ANDATS IN MEKONIUM MEN OCKSÅ MÅNGA FÖR TIDIGT FÖDDA BARN HAMNADE I DESSA NÄR DERAS LUNGOR SKADATS AV DE ÅLDERDOMLIGA RESPIRATORERNA. SENSOR MEDICS FICK SENARE VISS LJUDDÄMPNING MEN VID MIN ANSTÄLLNING VAR DET SOM ATT MAN STÄLLT EN MINDRE ÅNGBÅT PÅ SALEN. 

BARA NÅGRA SJUKSKÖTERSKOR I DET INFORMELLA LEDARSKAP - SOM FORTFARANDE DOMINERAR AVDELNINGEN - HADE FÅTT LÄRA SIG APPARATEN. DET VAR HÖG STATUS ATT HÖRA TILL DE INVIGDA. BARNSKÖTERSKOR MED 30 ÅRS TJÄNSTGÖRING FICK INTE ENS RENGÖRA DEN - MEN ALLA MÅSTE ARBETA MED BARN SOM VÅRDADES I APPARATEN NÄR INGEN AV DE INVIGDA VAR I TJÄNST.

JAG LETADE IGENOM AVDELNINGEN FRÅN GOLV TILL TAK FÖR ATT HITTA EN BRUKSANVISNING FÖR ATT DET FINNS REGLER OM ATT ALL VÅRDPERSONAL SKA KUNNA ALLA APPARATER DE ARBETAR MED. NÅGON SA ATT EN SJUKSKÖTARE, NÄRA VÄN MED DEN LÄKRE JAG ÄR KRITISK TILL, HADE NYCKELN TILL SKÅPET DÄR ALLA BRUKSANVISNINGAR TILL APPARATER FÖRVARADES. DET VAR SOM ETT LOTTERI NÄR SENSOR MEDICS SKULLE STARTAS UPP NATTETID.

NÅGOT ÅR EFTER MIN ANSTÄLLNING PÅ KS SKULLE AVDELNINGEN KÖPA NYA RESPIRATORER - . MAN VALDE OCKSÅ MELLAN DRÄGERN OCH RESPIRATORN MED DEN SNABBA TRIGGNINGEN.

LÄKAREN OCH HANS VÄN GJORDE EN EGEN UNDERSÖKNING SOM VISADE DET SOM VAR KÄNT SEDAN LÄNGE, ATT DEN AMERIKANSKA RESPIRATOR TRIGGNING VAR SNABBARE ÄN DEN TYSKA DRÄGERN. DETTA FÖRANLEDDE SEDAN EN SANLÖS ATTACK MOT DRÄGER. MAN TALADE OM DEN RESPIRATORN SOM SKULLE DET LEDA TILL DÖD OCH OLIDLIG PINA FÖR BARNEN ATT VÅRDAS I DEN. KS PERSONAL HADE MINSANN KONSTATERAT VILKEN RESPIRATOR SOM VAR DEN BÄSTA!!! 

JAG HADE BERÄTTAT ATT DE MINSTA BARNEN MÅTT BRA AV VÅRD I DRÄGERN PÅ LÄNSSJUKHUSET. NU FICK MÅNGA VATTEN PÅ SIN KVARN SOM HÄVDAT ATT DE VISSTE ATT ALLA DE MINSTA BARNEN HADE DÖTT PÅ LÄNSSJUKHUSET.

I DETTA KLIMAT FÖRSÖKTE JAG FÖRMEDLA DET JAG VISSTE OM RISKERNA MED DEN AMERIKANSKA MODELLEN. DET VAR SOM ATT JAG SKULLE STÅTT OCH SKRIKIT UT I VINDEN - INGEN HÖRDE ENS VAD JAG SA. 

JAG GJORDE ETT FÖRSÖK ATT ANKNYTA TILL NIDCAP OCH KÄNGURUVÅRD I MITT FÖRSÖK ATT ARGUMENTERA. JAG SA ATT I EN TID NÄR ARBETET MED ANKNYTNING MELLAN BARN OCH FÖRÄLDRAR VAR I SNABB UTVECKLING SKULLE DET INNEBÄRA EN TILLBAKAGÅNG MED 10 ÅR ATT KÖPA IN EN RESPIRATOR SOM TRIGGADES AV EN KNAPP PÅ BARNETS BUK, I OCH MED ATT DET SKULLE HINDRA BARNEN ATT "SITTA KÄNGURU". DENNA INFALLSVINKEL FÖRVÄRRADE MIN SITUATION YTTERLIGARE.

VEM TRODDE JAG ATT JAG VAR SOM UTTALADE MIG OM NIDCAP???

KS NEO HADE ÄNNU INTE ANAMMAT DE STUDIER SOM KOMMIT FRÅN USA, OM VIKTEN AV ATT VÅRDA BARNEN I NÄSTEN, ATT DÄMPA LJUD OCH LJUS OCH ATT JOBBA MED NÄRHET TILL FÖRÄLDRARNA. MAN HADE INLETT EN EGEN UNDERSÖKNING SOM INNEBAR ATT VISSA BARN VÅRDADES SOM MAN GJORT PÅ 70-80-TALEN MEDAN ANDRA VÅRDADES I ETT STÄNGT, MÖRKT RUM DÄR NIDCAP STUDIEN PÅGICK. BARA VISSA UTVALDA FICK KOMMA IN. JAG FICK INTE ENS GÅ IN I RUMMET EFTERSOM MIN KOMPETENS ANSÅGS SÅ LÅG ATT JAG KUNDE PÅVERKA NIDCAP PROJEKTET NEGATIVT(!) JAG HADE INGEN ANING OM VAD NIDCAP INNEBAR, SA EN STARK INFORMELL LEDARE MED RÖSTEN DRYPANDE AV FÖRAKT.

FÖRST ÅR 2002 FICK ALL PERSONAL PÅ KS NEO ETT KOMPENDIUM OM NIDCAP AV AVDELNINGENS "SPECIALISTER". JAG TOG HEM DET OCH LÄSTE DET PARALLELLT MED MINA ANTECKNINGAR FRÅN DEN UNDERVISNING ALL PERSONAL PÅ LÄNSSJUKHUSET HADE FÅTT INNAN MAN INFÖRDE S.K. "MJUKVÅRD" KANSKE 8 ÅR TIDIGARE.

DEN UNDERVISNING SOM GAVS TILL ALL PERSONAL PÅ KS ÅR 2002 HADE ALL PERSONAL FÅTT - FÖRUTOM EN ENDA DETALJ - KNAPPT 10 ÅR TIDIGARE PÅ MIN FD ARBETSPLATS. 

ÅTER TILL RESPIRATORN - TIRGGERKNAPPEN PÅ MAGEN GJORDE DET OMÖJLIGT FÖR BARNEN ATT SITTA HOS FÖRÄLDRARNA UTAN ATT MAN RISKERADE ATT MINIMALA RÖRELSER HOS FÖRÄLDRARNA KUNDE TRIGGA ETT ANDETAG TILL BARNET. I DEN FUKTIGA OCH VARMA MILJÖN I KUVÖSEN BLEV DE KLISTERREMSOR SOM TRIGGERKAPSELN SKULLE FIXERAS MED UPPLUCKRADE OCH SLEMMIGA OCH GLED RUNT PÅ BARNETS BUK. KAPSELN SKULLE PLACERAS PÅ DEN DEL AV BUKEN SOM BUKTAR UT MEST VID INANDNING OCH DEN MÅSTE VARA TÄTT TEJPAD FÖR OPTIMAL EFFEKT. KAPSELN BESTÅR AV EN PLATTA OCH EN SLANG SOM ÄR SVETSADE. INUTI FINNS LUFT/GAS. NÄR KAPSELN PRESSAS SAMMAN, AV ATT BUKEN TRYCKS UT, GÅR SIGNAL VIA SLANGEN SOM GÅR IN I RESPIRATORN. OM KAPSELN HAMNADE UNDER REVBENSBÅGEN, DÄR BUKEN DRAS IN VID INANDNING, KUNDE APPARATEN TRIGGA PÅ UTANDNING I STÄLLET. HAMNADE DEN PÅ RYGGEN ELLER PÅ BRÖSTBENET TRIGGADE DEN INTE ALLS ELLER PÅ ANDRA RÖRELSER. NÄR BARNEN DROG UPP BENET, VID BLÖJBYTEN OCH VÄNDNINGAR TRIGGADES ANDETAG SOM KOLLIDERADE MED BARNENS ANDNING. DET HÄNDE TILL OCH MED ATT FÖRÄLDRAR SATT OCH TRYCKTE PÅ TRIGGERKAPSELN FÖR ATT FÅ UPP BARNS SYRESÄTTNING GENOM ATT GE FLER ANDETAG NÄR INGEN BRYDDE SIG OM ATT BARNEN LÅG LÅNGT UNDER ORDINERAT INTERVALL.

UNDER DE 2-3 ÅR SOM FÖLJDE DRABBADES MÅNGA BARN PÅ KS NEO AV MYCKET SVÅRA LUNGSKADOR. FLERA AVLED EFTER 2-4 MÅNADERS VÅRDTID PÅ GRUND AV ATT DERAS HJÄRTAN BLIVIT FÖRSTORADE OCH UTTRÖTTADE AV ATT ARBETA MOT TRYCKET I DE SKADADE LUNGORNA. DE LÄKARE SOM FORSKADE PÅ BPD SKADOR TALADE OM STORT FORSKNINGSUNDERLAG. 

EN NATT HADE EN ERFAREN BARNSKÖTERSKA OCH JAG HAND OM ETT AV DESSA BARN. HAN VAR VAKEN EN HEL NATT PGA ÅNGEST PGA ANDNÖD. HANS PCO2 VAR PÅ 15 MEN HANS LUNGOR VAR SÅ SVÅRT SKADADE ATT MAN INTE KUNDE LÄGGA TILLBAKA HONOM I RESPIRATOR IGEN. HANS LIV VAR I PRINCIP SLUT. DET VAR BARA EN FRÅGA OM HUR LÄNGE HANS HJÄRTA SKULLE ORKA.

BARNET SOMNADE ÄNTLIGEN VID 05-06 TIDEN PÅ MORGONEN OCH BARNSKÖTERSKAN OCH JAG BESLUTADE GEMENSAMT ATT VI INTE SKULLE VÄCKA HONOM FÖR MAT PÅ MORGONEN, UTAN ATT HAN SKULLE FÅ DEN SOVANDE, VIA MAGSOND SOM HAN REDAN HADE.

VI RAPPORTERADE TILLSAMMANS TILL DAGPERSONALEN. DE HADE PLANERAT, DAGEN INNAN, ATT BARNET SKULLE ÄTA DET HAN ORKADE PÅ NAPPFLASKA. VI SA TILL DEM ATT PCO2 VAR 15, ATT BARNET VARIT VAKEN TILLS FÖR 1-2 TIMMAR SEDAN OCH ATT VÅR BEDÖMNING VAR ATT HAN MÅSTE FÅ VILA.

DAGPERSONALEN RYCKTE UPP DET SOVANDE BARNET INNAN VI HUNNIT LÄMNA SALEN. EN HÖGRÖSTAD BARNSKÖTERSKA SA TILL BARNET ATT DET VAR SYND OM HONOM FÖR ATT NATTPERSONALEN NEKADE HONOM DET HAN VILLE – ATT FÅ SITTA HOS HENNE OCH FÅ ÄTA SJÄLV. SJUKSKÖTERSKAN FLINADE OCH SÅG PÅ MIG SOM OM HON HOPPATS ATT JAG SKULLE BÖRJA ARGUMENTERA MED HENNE.

NATTENS BARNSKÖTERSKA OCH JAG LÄMNADE SALEN.

NÄR JAG ARBETADE NÄSTA GÅNG GICK JAG IN I BARNETS JOURNAL FÖR ATT JAG UNDRADE HUR DET GÅTT. BARNET HADE SLUTAT ANDAS UNDER MATNINGEN, EN KORT STUND EFTER ATT JAG LÄMNAT RUMMET. FLERA LÄKARE HADE ARBETAT MED HONOM I ½ TIMMA INNAN HAN STABILISERATS. BARNET AVLED 3-4 DAGAR SENARE.

AVDELNINGENS SJUKSKÖTERSKOR FICK SKULD FÖR LUNGSKADORNA SOM UPPKOM HOS DE BARN SOM VÅRDADES I DEN AMERIKANSKA RESPEN. LÄKARE UTFÄRDADE STRÄNGA RESTRIKTIONER FÖR SAMTLIGA SJUKSKÖTERSKOR. UNDER EN PERIOD VAR DET FÖRBJUDET FÖR OSS ATT SUGA BARNEN.

EN SJUKSKÖTERSKA FICK NÅGON GÅNG I UPPDRAG ATT FÖRBJUDA ANVÄNDING AV KOKSALT VID SUGNING, FÖR ATT BEFUKTA LUFTVÄGARNA OCH UNDERLÄTTA FÖR SLEMMET ATT SUGAS UPP. JAG MINNS INTE SÄKERT OM DET VAR UNDER TIDEN SOM DEN AMERIKANSKA RESPEN ANVÄNDES ELLER EFTERÅT, MEN NÄMNER DET SOM EXEMPEL PÅ HUR SJUKSKÖTERSKOR TOG IFRÅN ANDRA SJUKSKÖTERSKOR DERAS MÖJLIGHET TILL INDIVIDUELL VÅRDPLANERING. KOLLEGAN GAV OBLIGATORISK "UNDERVISNING" TILL ALLA SJUKSKÖTERSKOR, TILLSAMMANS MED BARNSKÖTERSKOR. SYFTET MED DETTA VAR ATT BARNSKÖTERSKORNA SKULLE KÄNNA TILL VAD LÄKARNA BESLUTAT OCH INFORMERA DEM IFALL NÅGON SJUKSKÖTERSKA ÄNDÅ SÖG OCH ANFUKTADE MED KOKSALT.

FLERA BARN DRABBADES AV TUBSTOPP OCH REINTUBERINGARNA VAR OFTA DRAMATISKA. NÄR EN POJKES LUFTVÄGSTUB SLEMMAT IGEN FÖRSÖKTE MAN SÄTTA NER EN NY. MAN FICK NER TUBEN MEN LYCKADES ÄNDÅ INTE FÅ NER LUFT I BARNET. TVÅ ÖVERLÄKARE ARBETADE MED BARNET I 45 MINUTER. MAN SATTE NER SAMMANLAGT NIO TUBER UTAN ATT FÅ NER NÅGON LUFT. BARNET LÅG RUNT 45 I SYREMÄTTNAD STOR DEL AV TIDEN. MAN RINGDE EFTER FÖRÄLDRARNA FÖR ATT MAN INTE TRODDE ATT HAN SKULLE ÖVERLEVA. MEN SÅ HADE MAN LYCKATS SUGA UPP "EN SEG SLAMSA" OCH PLÖTSLIGT KUNDE MAN VENTILERA BARNET IGEN. MAMMAN SKRIVER SJÄLV I EN BLOGG ATT HENNES SON VAR NÄSTAN SVART TILL FÄRGEN SÅ DÅLIGT SYRESATT VAR HAN. 

INGENTING I NÄRHETEN AV DETTA HADE NÅGONSIN HÄNT PÅ LÄNSSJUKHUSET OCH DET SKULLE HELLER INTE KUNNA HÄNDA. DÄR SÖG VÄL UTBILDADE SJUKSKÖTERSKOR BARNEN UTIFRÅN INDIVIDUELL BEDÖMNING. MAN ANFUKTADE MED KOKSALT EFTER BARNETS STORLEK, INDIVIDUELLT BEDÖMT. DET FÖREKOM INTE ATT LÄKARE UNDER UTBILDNING KUNDE GÅ RUNT PÅ AVDELNINGEN OCH KRÄNKA OCH HOTA ERFARNA SJUKSKÖTERSKOR FÖR ATT HINDRA DEM ATT GÖRA DET DE VAR ANSTÄLLDA FÖR – OCH DE LÄKARE SOM HADE ERFARENHET VAR SMARTA NOG ATT FÖRSTÅ VIKTEN AV ATT UPPRÄTTHÅLLA KOMPETENS HOS SINA SJUKSKÖTERSKOR.

PÅ SENARE ÅR HAR NÅGRA LÄKARE GÅTT IN OCH GJORT ”BRONKIAL-TOALETT” NÄR BARNS TUBER VARIT PÅ VÄG ATT SLEMMA IGEN. DÅ HAR DET PLÖTSLIGT ANSETTS NÖDVÄNDIGT ATT ANVÄNDA KOKSALT OCH DET HAR OFTA ANVÄNTS I STORA MÄNGDER. DESSA PROCEDURER HAR KUNNAT VARA SÅ JOBBIGA FÖR BARNEN ATT JAG – TROTS ATT JAG ÄR GARVAD OCH TÅL MYCKET – GÅTT IFRÅN KUVÖSEN FÖR ATT INTE RÅKA SÄGA VAD JAG HAR TYCKT.

SAMMANFATTNINGSVIS:

BARNEN PÅ KS NEO LÅG, VID MIN ANSTÄLLNING, ANTINGEN I EN RESPIRATOR – SEACHRIST - SOM SAKNADE TRIGGNING DÅ, ELLER I SENSOR MEDICS HÖGFREKVENS VENTILATOR. DE BARNEN VÄNDES KANSKE NÅGON GÅNG PER DYGN OCH DÅ VAR DET STORT DRAMA. ALLA DE INVIDGA SKULLE VARA MED OCH VISA SIG PÅ STYVA LINAN. HÖGST 20 % AV GRUPPEN HADE FÅTT UNDERVISNING OM APPARATEN SOM EGENTLIGEN ÄR MYCKET ENKEL, MED BASALA MEKANISKA FUNKTIONER.

ALLA BARN HANDVENTILERADES MED KALL, OBEFUKTAD GAS BÅDE VID FÖDELSEN OCH SEDAN. LÄKARNA FÖREDROG ATT INTUBERA MED STELA TUBER FÖR ATT DE VAR OVANA VID DE MJUKA. BARNEN EXTUBERADES UTIFRÅN FRITT TYCKANDE, ”PÅ PROV”, OCH REINTUBERINGAR VAR VANLIGA.

MÅNGA AV DE MINSTA BARNEN LÅG > 24 TIMMAR PÅ ÖPPEN KUVÖS INNAN DE LADES IN I EN OMODERN KUVÖS SOM INTE KUNDE GE GODTAGBAR FUKT. MÅNGA BARNS HUD TORKADE UT OCH SPRACK SÖNDER. MÅNGA SJUKSKÖTERSKOR GJORDE OLIKA FÖRSÖK ATT LÄGGA OM OCH BEHANDLA. KUVÖSERNA BYTTES VAR SJUNDE DAG OM INTE BARNEN VAR SVÅRT SJUKA, I LIVSHOTANDE INFEKTIONER. DÅ VAR DET SOM ATT MAN VAR SÄRSKILT MÅNA OM ATT INTE GÖRA RENT RUNT BARNEN. MAN HADE BARA TVÅ NYA DRÄGER KUVÖSER. FÖRSTA GÅNGEN JAG SKULLE RENGÖRA DESSA UPPTÄCKTE JAG ATT EN DEL, SOM ALLT VATTEN PASSERAR IGENOM, SANNOLIKT ALDRIG VAR RENGJORD. DET VÄXT 3-4 MM HÖGT ILLGRÖNT SJÖGRÄS I DETALJEN. ENLIGT BRUKSANVISNING SKA DEN KÖRAS I DEKONTAMINATOR VID VISS TEMPERATUR MELLAN VARJE BARN ELLER MINST EN GÅNG PER VECKA.

OM BARNEN BEHÖVDE INHALERAS ANVÄNDE MAN EN UTRUSTNING VID NAMN SPIRA. JAG HAR SKRIVIT FÖLJANDE NÄR JAG TAGIT UPP PROBLEMET INTERNT I EN JÄMFÖRELSE MELLAN LÄNSSJUKHUSET OCH KS NEO:

INHALATIONER

Inhalationerna var sjuksköterskans mest tidskrävande arbete på KS neo. Det var de moment som alla hoppade över vid tidsbrist. Inhalationerna gavs via ett system som hette Spira och gick till på följande sätt: Systemet kopplades in i respiratorns slangar och anslöts till en extern dosa som drevs av elektricitet. Den som inhalerade tryckte på en knapp på denna dosa varje gång en dos inhalationsläkemedel skulle ges. Problemet var att man måste trycka under tiden barnet andades ut för att inte det ökade trycket i systemet skulle kollidera med ett av barnets andetag – då larmade respiratorerna på kraftigt för höjda tryck.

Eftersom de små barnens andning är oregelbunden och barnen triggade respiratorns andetag var det i princip omöjligt att undvika kraftigt förhöjda tryck under någon inhalation. En mamma som var iva sjuksköterska frågade mig vid ett tillfälle, då jag inhalerade ett av salens barn, om inte vi som jobbade på KS neo kände till att alla metoder som används i vården måste vara kvalitetssäkrade. Hon sa att hon hade iakttagit flera som inhalerat, att hon såg att jag verkligen försökte men ändå utlöste ett par larm - under de 20-30 minuter som inhalationen tog – och så sa hon att jag måste ta upp detta problem med läkare och chefer.

Jag svarade henne inte att jag hade tagit upp problemet upprepade ggr men att ingen brydde sig om vad jag sa, utan höll med henne och sa att jag skulle göra vad jag kunde.

BARNEN FICK INTE SITTA HOS SINA FÖRÄLDRAR PÅ LÅNG TID. EN MAMMA SKRIVER I SIN BLOGG ATT HENNES BARN, FÖTT I VECKA 26, FEM ÅR EFTER ATT JAG BÖRJADE I SOLNA, FICK SITTA HOS HENNE FÖR FÖRSTA GÅNGEN NÄR DET VAR 48 DAGAR GAMMALT. INFEKTIONERNA KOM VANLIGEN KOM EFTER 3-4 DAGARS VÅRDTID. BARNEN HANN VANLIGEN BLI VÄLDIGT SJUKA FÖR ATT ENHETENS PERSONAL INTE VAR LÄRD ATT TOLKA SYMTOM UTAN ATT TRO PÅ PROVSVAR – SOM INTE GER UTSLAG FÖRRÄN EFTER MÅNGA TIMMAR.

EFTERSOM MAN INTE BEHANDLADE MED ANTIBIOTIKA SOM TÄCKTE CNS FICK DE FLESTA BARN CENTRAL PÅVERKAN SOM GJORDE ATT DE SLUTADE ANDAS OCH MÅSTE INTUBERAS. NÄR MAN GJORT LP OCH FÅTT VETA ATT DET FANNS BAKTERIER I LIKVOR KANSKE MAN JUST GIVIT EN DOS GARAMYCIN. MAN KUNDE INTE GE NETILYN – SOM SKYDDAR HJÄRNAN - FÖRRÄN EFTER 24, 36 ELLER 48 TIMMAR. UNDER DEN TIDEN LÅG BARNEN UTSLAGNA I RESPIRATOR OCH NÄR DE BÖRJADE TILLFRISKNA HADE DERAS OMOGNA LUNGOR REDAN SKADOR.

VID ETT TILLFÄLLE SA EN NYANSTÄLLD SJUKSKÖTERSKA TILL MIG ATT JAG HADE HAFT FEL NÄR JAG SAGT TILL HENNE, SAMMA MORGON, ATT ETT BARN HADE EN INFEKTION. HON HADE SAGT DET TILL LÄKARNA. DE HADE FLINAT OCH SAGT ATT DET BARNET INTE VAR SJUKT ALLS - MIN KOLLEGA FÖRSÖKTE UNDER VISA MIG. JAG BERÄTTADE DÅ FÖR HENNE VAD JAG SÅG - ATT BARNET HADE TENDENS ATT DRA HUVUDET BAKÅT, ATT DET KRÄKTES OCH SPOTTADE UPP MATEN, ATT DET VAR SPÄNT OCH IRRITABELT OCH HADE GÄLLT "HIGH-PITCH" SKRIK (This high pitched cry they mention is known as the ‘cri encephalique’ and is an indication of neurological irritation. The brain swells (encephalitis), causing an extremely painful headache which makes the baby cry in a high-pitched way.)

NÄR JAG KOM TILL JOBBET SAMMA KVÄLL VAR BARNET INTE KVAR PÅ AVDELNINGEN.
JAG GICK DIREKT OCH FRÅGADE JOURLÄKAREN. HON TITTADE KONSTIGT PÅ MIG OCH SA ATT DET VAR VÄL INTE SÄRSKILT SJUKT, DET DÄR BARNET. JAG BESKREV BARNETS SYMTOM FÖR HENNE OCH HON SÅG ALLT MER OROAD UT.

HON BERÄTTADE ATT DEN OERFARNA SJUKSKÖTERSKAN HADE FÖRSÖKT BERÄTTA FÖR LÄKARNA DET JAG LÄRT HENNE. DETTA HADE MEDFÖRT ATT DEN ANSVARIGE ÖVERLÄKAREN TAGIT BESLUT OM ATT BARNET SKULLE SKRIVAS UT OMEDELBART.

JAG FRÅGADE OM BARNET SKULLE KOMMA FÖR ATT FÅ SIN ANTIBIOTIKA - SOM SATTS IN VID FÖDELSEN PÅ DIFFUSA SYMTOM PÅ INFEKTION. JOURLÄKAREN BERÄTTADE ATT ANTIBIOTIKA SATTS UT UTAN ATT CRP - SOM VARIT STIGANDE - HADE KOLLATS OM.

JOURLÄKAREN BAD MIG ATT RINGA BB FÖR ATT BE DEM ATT TA ETT CRP PÅ BARNET FÖR SÄKERHETS SKULL. BARNMORSKAN GRÄT NÄSTAN. "TACK FÖR ATT DU RINGDE", SA HON OCH TALADE OM DET JAG REDAN VISSTE - ATT BARNMORSKOR INTE HAR NÅGON UTBILDNING OM SJUKA BARN. MAN VISSTE INTE VAD MAN SKULLE TA SIG TILL MED BARNET, SA HON. PERSONAL HADE FÖRSÖKT MATA HELA DAGEN, FÖR ATT FÖRÄLDRARNA INTE KLARADE DET - MEN INTE ENS PERSONALEN HADE FÅTT I BARNET MAT.

NU KOMMER VI TILL DET SOM LÄKARNA KLAGAT PÅ HOS MIG, TILL SOCIALSTYRELSEN - ATT JAG INTE ALLTID FRÅGAR DEM OM ALLT. JAG TOG ETT EGET BESLUT ATT INTE GÅ OCH FRÅGA LÄKAREN . "KOM HIT MED BARNET OMEDELBART", SA JAG TILL BARNMORSKAN.
GENOM ATT GÖRA SÅ SKYDDADE JAG JOURLÄKAREN FÖR KRITIK FRÅN HENNES KOLLEGOR - SOM JAG VISSTE SKULLE KOMMA ANNARS. JAG VISSTE OCKSÅ ATT ETT SÅ SJUKT BARN KAN FÅ ETT ANDNINGSUPPEHÅLL NÄR SOM HELST, SÄRSKILT NÄR DET INTE FÅTT I SIG NÅGON VÄTSKA PÅ KANSKE 12 TIMMAR. JAG TÄNKTE ATT DET VAR BÄTTRE ATT BARNET FANNS PÅ NEONATALEN OM DET SLUTADE ANDAS, EFTERSOM VI SOM ARBETAR DÄR HAR STOR VANA VID ÅTERUPPLIVNING.
BARNETS CRP HADE STIGIT, DET FICK ANTIBIOTIKA INSATT IGEN OCH DET VÅRDADES YTTERLIGARE EN VECKA PÅ AVDELNINGEN. - MÅNGA NYA SJUKSKÖTERSKOR PÅ KS NEO HAR, SOM JAG, VARIT MED OM ATT ENHETENS LÄKARE INTE TAGIT NÅGON SOM HELST NOTIS VARE SIG OM SYMTOM PÅ INFEKTION MED CNS PÅVERKAN ELLER RISKEN MED ATT KÖPA IN DÅLIGA RESPIRATORER OSV OSV.

ÅR 2001 SKREV JAG ETT LÅNGT BREV TILL SJU ÖVERLÄKARE OCH EN ANNAN LÄKARE.
I BREVET TOG JAG UPP EN RAD PATIENTFALL, JAG GAV MÅNGA FÖRSLAG SOM MAN TOG TILLVARA OCH SÅ SKREV JAG DET JAG VISSTE OM DEN AMERIKANSKA RESPEN. MAN SLUTADE OMEDELBART ATT ANVÄNDA DEN TILL DE MINSTA BARNEN. MAN KÖPTE IN, ELLER HADE KÖPT – JAG MINNS INTE SÄKERT – EN LÅDA FÖR TRIGGNING SOM MONTERADES OVANPÅ DE GAMLA SEACHRIST RESPIRATORERNA.

FLERA ANDRA SVENSKA SJUKHUS HADE OCKSÅ KÖPT DEN AMERIKANSKA RESPEN. ANALYSEN AV TRIGGNINGSHASTIGHETEN SOM GJORTS I SOLNA HADE, SÅ VITT JAG FÖRSTOD, ANVÄNTS SOM SÄLJARGUMENT AV FÖRETAGET I SINA KONTAKTER MED ANDRA SVENSKA SJUKHUS. JAG VET INTE OM LÄKARNA SOM VAR ANSVARIG FÖR ATT INKÖPET AV DEN AMERIKANSKA RESPEN TILL KS NEO MEDDELADE ANDRA SVENSKA ENHETER ATT MÅNGA BARN FICK SVÅRA LUNGSKADOR DE ÅREN. DET JAG VET MED SÄKERHET ÄR ATT LÄKARNA INTE ANMÄLDE SIG SJÄLVA FÖR DETTA ALLVARLIGA MISSTAG SOM ORSAKADE MÅNGA BARN OMÄNSKLIGT LIDANDE DÅ DE KVÄVDES LÅNGSAMT AV VÄTSKA I SINA LUNGOR, FÖR ATT DERAS HJÄRTA INTE ORKADE. NÅGON SA ATT EN AV DE PERSONER SOM VAR INVOLVERADE I INKÖPET FICK EN HEL VECKAS VISTELSE PÅ EN RESORT I JACKSON HOLE, MEN JAG VET INTE OM DET STÄMMER. DET KOM I ALLA FALL ETT FAX TILL AVDELNINGEN OM ATT NU VAR ALLT KLART FÖR VISTELSEN…

I MITTEN AV 2000-TALET VAR DET ÄNTLIGEN DAGS FÖR INKÖP AV NY RESPIRATOR PÅ KS NEO. MAN VALDE INTE EN APPARAT SOM VAR PRÖVAD PÅ ANDRA SJUKHUS UTAN EN SOM ALDRIG VAR PRÖVAD PÅ FÖR TIDIGT FÖDDA BARN ENLIGT VAD EN MAN FRÅN FÖRETAGET SA, PÅ EN UTBILDNINGSDAG.
RESPIRATORN KOM I TVÅ MODELLER. DEN ENAS FUNKTIONER ÄNDRADES PÅ ETT SÄTT SOM GJORDE ATT MAN LÄTT KUNDE RÅKA ÄNDRA LUFTVÄGSTRYCKET OM MAN VILLE ÄNDRA SYRGASEN HASTIGT, VID EN AKUT FÖRSÄMRING. EFTERSOM MAN REDAN FÅTT HEM DESSA APPARATER TOG DET GANSKA LÅNG TID INNAN DE KUNDE ERSÄTTAS MED DEN ANDRA MODELLEN, SOM HADE NÅGOT BÄTTRE SÄKERHET.
DET VAR EN ALLVARLIG RISK FÖR PATIENTERNAS SÄKERHET.

EN NATT SA JAG TILL EN LÄKARE ATT DET VAR KLOKARE ATT LÅTA SJUKSKÖTERSKOR VARA MED I DISKUSSIONEN VID INKÖP AV NYA APPARATER ÄN ATT UTSÄTTA PATIENTERNA FÖR RISK OCH ATT TVINGAS ÄNDRA STORA UPPHANDLINGAR. LÄKAREN, EN KAXIG PERSON UNDER UTBILDNING, TITTADE PÅ MIG SOM ATT JAG VARIT EN SLEMMIG AMÖBA SOM SMUGIT UPP UR EN SMUTSIG GROP.
HON VAR, SOM SAGT, UNDER UTBILDNING MEN SÅ VITT JAG FÖRSTOD PÅ DET HON SA DÅ HADE VARIT MED OCH VALT RESPIRATOR UTIFRÅN DESS TEKNISKA FUNKTION UTAN ATT FATTA ATT DET INTE ALLTID HANDLAR OM SIFFROR OCH MEKANIK UTAN OCKSÅ OM ATT APPARATEN SKA VARA ANPASSAD TILL DEN PERSONAL SOM SKA ARBETA MED DEN. STRESSAD PERSONAL KAN INTE STÅ OCH STÄLLA IN EN APPARAT FÖRST - VILKET KUNDE STRESSA TILL OCH MED MIG - FÖR ATT KUNNA ÄNDRA SYRGASEN. LÄKAREN VÄNDE SIG FRÅN MIG OCH FLINADE ÅT MIG TILLSAMMANS MED EN SJUKSKÖTERSKA SOM TROR ATT HON ÄR EXPERT FÖR ATT HON ARBETAR PÅ KS NEO MEN SOM KAN MINDRE ÄN 50 % AV VAD ALLA SJUKSKÖTERSKOR KUNDE PÅ LÄNSSJUKHUSET ÅR 1990. DEN LÄKAREN OCH DEN SJUKSKÖTERSKAN VAR TVÅ AV DE STARKA KRAFTERNA NÄR MAN MANÖVRERADE UT MIG 2010.

INGEN HAR MISSAT ATT SOCIALSTYRELSENS UTREDARE ANSÅG ATT JAG MÅDDE DÅLIGT AV ATT ARBETA PÅ KS NEO. SOCIALSTYRELSEN ANSÅG ATT DET VAR FEL PÅ MIG, INTE PÅ ARBETSPLATSEN.

JAG HAR SETT > 100 SJUKSKÖTERSKOR OCH > 10 CHEFER OCH ETT STORT ANTAL KLOKA LÄKARE LÄMNA KS NEO – INGEN AV DEM SOM JAG HAR TALAT MED HAR UTTRYCKT ATT DE VELAT SLUTA. DE VARIT TVUNGNA ATT SLUTA FÖR ATT DE MÅTT DÅLIGT AV SITUATIONEN PÅ AVDELNINGEN OCH AV DE EXTREMA BRISTERNA I VÅRDEN.

MIN DRÖM ÄR ATT VI SOM SLUTAT MER ELLER MINDRE FRIVILLIGT SKA ”RECLAIMA” VÅRDEN AV DE MINSTA BARNEN I STHLM.

VARFÖR HAR DU LÄMNAT AVDELNINGEN?

VAD SKULLE DU KUNNA TILLFÖRA OM DU SKULLE ÅTERVÄNDA?

VEM HAR RÄTT TILL MAKTEN PÅ AVDELNINGEN – DE SOM KONTROLLERAR DEN NU ELLER VI SOM HAR FLYTT?

HAR DE STÖRRE RÄTT TILL MAKT SOM BESLUTAT ATT BARNENS KUVÖSER INTE FÅR DESINFEKTERAS, ATT BARNENS TRÖSTNAPPAR INTE SKA KOKAS, ATT VI SKULLE TVINGAS SITTA OCH INHALERA BARNEN MED SPIRA, ATT MAN SKULLE KÖPA IN DEN AMERIKANSKA RESPEN, ATT ENHETENS SJUKSKÖTERSKOR INTE FÅR PLANERA BARNENS MAT, ATT ERFARNA BARN/NEONATALSJUKSKÖTERSKOR SKULLE ERSÄTTAS MED TYSKA SJUKSKÖTERSKOR FRÅN VUXEN IVA – SOM INTE ENS FÅR ARBETA MED STÖRRE BARN I SITT HEMLAND, OSV?

JAG BLEV INTE AVSKEDAD. DET FANNS INTE GRUND FÖR DET.

JAG VALDE ATT LÄMNA MIN ANSTÄLLNING FÖR ATT JAG VAR SÅ RÄDD FÖR NYA KOMPLOTTER ATT JAG INTE VÅGADE STANNA KVAR. NÄR JAG GJORDE FELET MED LINNÉA BLEV JAG HOTAD AV LÄKARE DIREKT OCH MAN SPELADE FÖRÄLDRARNA MOT MIG I MÅNGA VECKOR TROTS ATT ALLA KUNDE SE HUR FÖRÄLDRARNA PÅVERKADES. VECKORNA INNAN MAN MANÖVRERADE UT MIG HADE JAG VARIT UTSATT FÖR TVÅ ALLVARLIGA FÖRSÖK TILL UTMANÖVRERING. JAG HADE VETAT VAD JAG KUNDE VÄNTA MIG NÄR JAG FICK VETA ATT ALLA CHEFERNA SKULLE SLUTA. DET INFORMELLA LEDARSKAPET HAR FÖRSÖKT ANVÄNDA SIG AV NYA CHEFER OCH NYA LÄKARE I SINA ANGREPP MOT MIG SEDAN MIN ANSTÄLLNING.

JAG ANSER ATT DE SJUKSKÖTERSKOR SOM FLYTT ÄR DE SOM BORDE STANNAT OCH ATT DE SOM STANNAT, OCH SOM JUBLAT VAR GÅNG EN CHEFSSJUKSKÖTERSKA ELLER KOLLEGA HAR SLUTAT, BORDE HA TVINGATS VÄLJA MELLAN ATT LÄMNA VERKSAMHETEN ELLER ATT TA ANSVAR FÖR SIN PERSONLIGA YRKESUTVECKLING GENOM ATT UTBILDA SIG I OMVÅRDNADSVETENSKAP - SJUKSKÖTERSKORS OFFICIELLA KOMPETENS- OCH ANSVARSOMRÅDE - STÄLLET FÖR ATT UTÖVA INFORMELL MAKT ÖVER KOLLEGOR OCH CHEFER MED HJÄLP AV LÄKARE!

June 19 in 1873, Susan B. Anthony was fined $100 for trying to vote.
At her trial, she said, "I shall never pay a dollar of your unjust penalty."

Läkare vid KS och KI har stridit hårt för sin magiska rätt att diskvalificera andra yrkesgrupper i vården.
De påstår att det beror på att bara den som är läkare kan bygga kunskap.
Jag påstår att många läkare i Sthlm inte klarar att jobba med kompetenta sjuksköterskor, psykologer, sjukgymnaster osv.
Jag är inte yrkesmässigt fostrad i vården utan i ett väl fungerande statligt verk där varje yrkeskategori skötte sitt jobb och inte ägnade 50 % av sin energi till att håna, utnyttja och diskvalificera andra medarbetare.

Avhandlingen ”Sjukgymnasten - vart tog han vägen? : en undersökning av sjukgymnastyrkets maskulinisering och avmaskulinisering 1813-1934” av Anders Ottosson från år 2005, berättar om en gammal maktkamp mellan läkare och manliga sjukgymnaster.  ”

Förklaringen till fenomenet stod att finna i det faktum att sjukgymnasterna var män, och det var just deras ?maskulinitet? som drev på processen. 

Tack vare den hamnade de nämligen i ett otal konflikter med läkare, främst ortopeder och professorer vid Karolinska institutet.

Parterna slogs om vem som skulle ha tolkningsföreträde… efter en mer än 80-årig kamp avgick läkarna med segern… ” 

"Det hela gick … så långt att en läkarledd statlig utredning från 1929 rekommenderade att män inte skulle få studera till sjukgymnast…”

(http://www.avhandlingar.se/avhandling/7b9cc59021/)


13 juni 2012
Beskedet från Högskoleverket om att Karolinska institutets utbildningar för biomedicinska analytiker inte håller måttet kom som en överraskning för de ansvariga. Arbetet med att analysera var problemen finns och hur de ska lösas kommer att starta omedelbart.

Det är allvarlig kritik som framförs i Högskoleverkets bedömning av Karolinska institutets utbildning av biomedicinska analytiker.

- Att det fanns saker som sviktade hade vi kanske på känn, däremot inte att det var så dåligt som Högskoleverkets utvärdering visar, https://www.vardforbundet.se/Vardfokus/Webbnyheter/2012/Juni/Karolinska-institutet-Vi-visste-inte-att-det-var-sa-daligt/

Från Dagens medicin i december år 2008

KI:s sjuksköterskeutbildning mister examinationsrätten

Sjuksköterskeutbildningen på Karolinska institutet, KI, kritiserades redan i den granskning av landets vårdutbildningar som Högskoleverket presenterade våren 2007. Mer än ett år senare har inte bristerna åtgärdats. Högskoleverket pekar bland annat på att andelen lärare som har skrivit en doktorsavhandling är för liten.

Därför har myndigheten beslutat att frånta KI rätten att utexaminera sjuksköterskor.

http://www.dagensmedicin.se/jobb/sjukskoterska/kis-sjukskoterskeutbildning-mister-examinationsratten/

VID KI ÄR LÄKARE INVOLVERADE I SJUKSKÖTERSKORS UTBILDNING.
VID SOPHIAHEMMET PLANERAR SJUKSKÖTERSKOR UTBILDNINGAR FÖR SJUKSKÖTERSKOR


Vetenskapsrådet ger bra betyg till forskning från Sophiahemmets Högskola 
5 april 2012

http://www.sophiahemmethogskola.se/las_promo.asp?sida=0&promo_ID=318

http://vr.se/download/18.48d441ad1363c4c099a7e6/Slutredovisning+Svensk+v%C3%A5rdforskning+-+dnr+353-2010-7306.pdf