Expert kritisk till Karolinskas anonyma visslartjänst
Rent lagligt finns det inget som hindrar Karolinska från att söka upp och bestraffa den som anmäler oegentligheter.
Publiceringsdatum: 2015-08-24
Via en extern webbsida kan medarbetare vid Karolinska anonymt rapportera misstankar om allvarliga missförhållanden i sjukhusets verksamhet. Foto: Medicinsk Bild, Karolinska UniversitetssjukhusetRelaterade artiklar
I början av sommaren startade Karolinska universitetssjukhuset en nätbaserad visselblåsartjänst. Tanken är att anställda anonymt ska kunna anmäla saker som ekonomisk brottslighet, korruption och sexuella trakasserier.
– Karolinska strävar efter att upprätthålla ett öppet verksamhetsklimat och hög etisk standard. Det är viktigt för Karolinskas framtid att vi får en möjlighet att ta itu med allvarliga missförhållanden, säger Melvin Samsom, sjukhusdirektör och initiativtagare.
Krypterad kanal
Tjänsten administreras av det privata bolaget Whistleblowing Centre och är krypterad. Det betyder att anmälningen går via säkra kanaler till bolaget, som fungerar som en oberoende kontaktförmedlare. Den som gjort anmälan får ett tillfälligt inloggnings-ID och ett lösenord så att hen kan följa ärendet och anonymt kommunicera med utredare.
Whistleblowing Centre skickar sedan anmälan till en särskild grupp på Karolinska, bestående av chefläkare Johan Bratt, HR-direktör Hans Henriksson och juristen Elin Callerfelt. De är de enda som har tillgång till tjänsten och fattar beslut om eventuella åtgärder.
Underminerar meddelarfriheten
Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke tycker att tjänsten på många sätt underminerar den grundlagsfästa meddelarfriheten som ger var och en rätt att straffritt lämna känslig information, som sekretessbelagda uppgifter, till medier och författare för offentliggörande. Den som tar emot tipset, exempelvis en journalist, lyder under långtgående tystnadsplikt.
Den som jobbar inom offentlig verksamhet har dessutom meddelarskydd. Det innebär att arbetsgivaren inte får efterforska eller bestraffa den som talat med medier. Den chef som bryter mot förbudet kan dömas till högst ett års fängelse.
Får efterforska källan
De som använder den nya visselblåsartjänsten vänder sig till Karolinska, inte till medier, vilket innebär att de inte omfattas av meddelarskyddet.
– Därmed finns det inget som juridiskt hindrar Karolinska från att efterforska och straffa källan om de vill, säger Nils Funcke.
Blir offentlig handling
De anmälningar som görs via tjänsten är dessutom att betrakta som inkomna handlingar hos sjukhuset. Det betyder att de är offentliga och kan begäras ut av vem som helst, eventuellt med vissa uppgifter maskerade.
– Medarbetarna är informerade om detta. Vi har betonat vikten av att aldrig rapportera mer än vad som är nödvändigt, att anmälan inte får innehålla uppgifter om någons etniska ursprung, politiska åsikter, religiösa eller filosofiska övertygelse, medlemskap i fackförening, hälsa eller sexuella läggning. Rör anmälan en person ska denna inneha en nyckelposition eller ledande ställning, säger Mirjam Kontio, pressekreterare på Karolinska.
I sjukhusets riktlinjer står det att "varken Whistleblowing Centre eller Karolinska kan spåra den medarbetare som lämnar uppgifterna." Men lite längre ner i samma riktlinje står det paradoxalt nog att "missbruk av systemet kan få arbetsrättsliga konsekvenser."
Skillnad mot grundlagen
Nils Funcke framhåller att det i dag finns avancerad teknik för att spåra IP-nummer, och han menar att det kan finnas fall där det anses som nödvändigt.
– Föreställ dig en person som själv gjort sig skyldig till korruption men som fått kalla fötter och vill anmäla händelsen via den här tjänsten. Då kanske sjukhuset mer eller mindre blir skyldiga att gå till botten med det, och då kan källan också bli avslöjad. De har i alla fall rätt att göra det, och däri ligger den stora skillnaden gentemot de grundlagsfästa rättigheterna, säger Nils Funcke.
Risk att det blir otydligt
Han ser även en risk för förvirring hos personalen, att de får uppfattningen att visselblåsartjänsten är den enda kanalen där de kan berätta om oegentligheter.
Enligt Mirjam Kontio är man medveten om risken för otydlighet. Därför har Karolinska varit noga med att klargöra i riktlinjen hur visselblåsning förhåller sig till andra rapporteringskanaler.
Finns det en oro bland anställda att öppet framföra kritik?
– Inte vad sjukhusledningen känner till.
Bara en anmälan hittills
Under de två månader som tjänsten varit i gång har bara en anmälan gjorts. Den rörde den akuta personalsituationen på akutvårdsavdelning AVA2, som Vårdfokus tidigare berättat om.
Sjukhusets svar lyder:
"Hej, visselblåsarfunktionen är främst avsedd för att kunna rapportera om allvarliga missförhållanden som korruption eller ekonomisk brottslighet, miljöbrott eller allvarliga former av diskriminering och trakasserier. Så som din rapportering beskriver låter detta som en fråga som du bör ta upp med din chef. Om detta inte går, var vänlig kontakta HR eller ditt fack."