Introduktion:
Jag som skriver denna blogg har kallats ”skandalsjuksköterska” i pressen. Människor har skrivit i inlägg i Dagens medicin att jag inte skulle få röra deras barn och att det är tur att jag är borta ur vården. Bakgrunden är följande. I juni år 2008 gjorde jag ett allvarligt misstag. Jag upptäckte själv att jag var skuld till ett barns snabbt stigande natrium (salt) och anmälde mig själv. Jag kunde låtit bli att anmäla mig och hoppats klara mig utan upptäckt. Jag kunde ha försökt kasta skuld på någon annan. I stället utsatte jag mig för stor risk genom att berätta. Jag hade varit en kritisk röst internt i många år och många hade gjort upprepade försök att manövrera bort mig från arbetsplatsen. Dagen efter blev jag hotad av en läkare och man har sedan spridit en rad lögner om mig via pressen. Jag försvarade mig inte. Orsak till att jag gjorde misstaget var att jag insåg att barnet utsatts för vårdskada redan, vid 1½ dygns ålder. I mars 2010 vände jag mig till sjukhusets ledning. Fyra chefssjuksköterskor hade slutat mer eller mindre frivilligt och när erfarna barn/neonatalsjuksköterskor flytt från vanvården av barnen hade man rest till forna Östtyskland och värvat iva sjuksköterskor från vuxenvården. De saknar barnkompetens. När barn/neonatal sjuksköterskans funktion saknas på en avdelning för vård av för tidigt födda barn blir barnen svårt sjuka – det blir stor behov av intensivvård som många läkare och även andra tycker är ”häftigt”. Man skrämmer upp föräldrarna direkt de kommer till avdelningen, man talar om infektioner, hjärnblödning, blindhet och annat och man gör sedan barnen sjuka genom undermålig hygien, lågt utbildad personal och dålig medicinsk teknisk utrustning. Jag larmade sjukhusledningen 23 mars 2010 och blev anklagad för att ha mördat ett barn den 7 april. Jag kunde bevisa att läkarna ljög. Idag har jag fått rätt i HSAN, Förvaltningsrätten och Kammarrätten. Bloggen är mitt sätt att försvara mig mot allt som skrivits om mig i pressen sedan sommaren 2008. Om man vill få en sammansatt bild bör man läsa inläggen i den ordning de skrivits.MINA TVÅ CHEFER, 1998/99-2007/08, TILLHÖRDE "DEN GAMLA STAMMEN".
DE VILLE INTE BLIR STÖRDA AV MINA NYMODIGA IDÉER OM SJUKSKÖTERSKEYRKET.
DE VILLE INTE ATT JAG SKULLE HA MÖJLIGHET ATT FÖRA SAMTAL MED MINA ARBETSKAMRATER OM PROFESSIONALISERINGEN AV VÅR YRKESROLL. DE TYSTADE MIG EFFEKTIVT I NÄRA 10 ÅRS TID.
JAG FORTSATTE ATT KÄMPA. JAG ANSER ATT OFFENTLIG SJUKVÅRD ÄGS AV MÄNNISKORNA SOM LEVER I ETT SAMHÄLLE OCH SOM BETALAR SKATT - INTE AV LEDSAMMA GAMLA SJUKSKÖTERSKOR OCH KAXIGA LÄKARE FRÅN ANDRA LÄNDER SOM GÖR SLARVSYLTA AV EN HEL VERKSAMHETS UTVECKLING FÖR EGEN VINNING.
DE FLESTA AV MINA ARBETSKAMRATER, SPECIELLT DE SOM ARBETAR DAGTID, KÄNNER INTE MIG. DE VET INTE VAD JAG KAN OCH VAD JAG VELAT NÄR JAG SÖKT CHEFSTJÄNSTER. JAG SKULLE TRO ATT MÅNGA AV DEM UPPFATTAT ATT JAG ÄR EN GANSKA SUR PERSON SOM INTE SKULLE HA TILLFÖRT DERAS VERKSAMHET NÅGON GLÄDJE - DET STÄMMER INTE.
JAG ÄR EN MÄNNISKA SOM ÄR GLAD OCH SOM TYCKER OM BÅDE ANDRA MÄNNISKOR OCH MIG SJÄLV - MEN JAG HAR VARIT SÅ PÅVERKAD AV ATT SE SITUATIONEN, BÅDE FÖR BARNEN OCH FÖRÄLDRARNA OCH DEN ISOLERADE, LÅGT UTBILDADE OCH FELAKTIGT INFORMERADE PERSONALGRUPPEN, ATT JAG SLUTAT SKRATTA. MINA BARN SÄGER ATT DET ÄR SOM ATT JAG BLIVIT EN ANNAN MÄNNISKA AV ATT ARBETA PÅ KS.
OM JAG BLIVIT CHEF SKULLE ETT AV MINA MÅL HA VARIT ATT TILLFÖRA GLÄDJE TILL VERKSAMHETEN. DEN FÖRSTA JAG HADE TÄNKT BEHANDLA VAR MIG SJÄLV.
JAG SKULLE HA KÖPT MIG EN SOMMARSTUGA I EN SKOGSKANT, GÄRNA VID EN SJÖ, DÄR JAG KUNNAT GÅ BARFOTA I GRÄSET, ODLA JORDGUBBAR OCH ROSOR OCH PIONER, KOKA NÄSSELSOPPA OCH STEKA KANTARELLER BLANDAT MED STIMULERANDE LÄSNING AV VETENSKAPLIGA ARTIKLAR OCH SEDAN SKULLE JAG HA FÖRSÖKT ATT TA MED MIG HELA DEN KÄNSLAN TILL VERKSAMHETEN.
NÄR JAG SKULLE SKRIVA KANDIDATUPPSATS I OMVÅRDNADSVETENSKAP ÅR 2007 - MAN MÅSTE DET FÖR ATT LÄSA VIDARE I DAGENS VÅRDHÖGSKOLA ÄVEN OM JAG HAR EN KANDIDATUPPSATS I PEDIATRISK OMVÅRDNAD FRÅN 1986 - KOM EN AV MINA CHEFER OCH FRÅGADE VÄNLIGT VEM JAG FÅTT SOM HANDLEDARE FÖR UPPSATSEN.
JAG VISSTE, SAMTIDIGT SOM JAG SA NAMNET, ATT JAG SKULLE HA VARIT TYST.
JAG SÅG DET PÅ MIN CHEFS MYCKET NÖJDA ANSIKTSUTTRYCK.
JAG KÄNDE HENNE OCH VISSTE ATT JAG BORDE HA VARIT TYST.
HON FRÅGADE INGET MER OM UPPSATSEN.
NÅGON DAG SENARE MEDDELADE MIN HANDLEDARE ATT HON SKULLE RESA BORT EN VECKA - OMGÅENDE - OCH INTE SKULLE VARA MÖJLIG ATT NÅ.
NÄR HON KOM TILLBAKA TOG DET CA 14 DAGAR INNAN HON SVARADE PÅ INSKICK OCH DÅ FRÅGADE HON "VAD TYCKER DU SJÄLV, S".
JAG SKREV ETT MAIL TILL HENNE MED RUBRIKEN "TIDSPLAN" OM ATT DET FANNS DEADLINES I KURSEN SOM VAR PÅ VÄG ATT PASSERAS FÖR ATT HON DELS VARIT BORTA OCH DELS INTE BESVARADE MINA INSKICK. HON SVARADE INTE PÅ MAILET. JAG RINGDE HENNE.
"JAG SÅG ATT DET KOMMIT ETT MAIL MED RUBRIKEN TIDSPLAN MEN JAG HAR INTE ÖPPNAT DET", SA HON LOJT.
JAG AVBRÖT ARBETET MED UPPSATSEN FÖR ATT INTE BLI BRUTEN SJÄLV. JAG KÄNDE MINA TVÅ CHEFER OCH VISSTE ATT OM DE VILLE HINDRA MIG ATT BLI KLAR MED MIN UTBILDNING SÅ HADE DE ALLA MÖJLIGHETER.
FÖLJANDE TEXT ÄR EN AV FLERA SOM JAG SKREV SOM PROJEKTPLAN TILL MIN UPPSATS. DET ÄR INTE DET FÄRDIGA ARBETET. JAG TVINGADES GÅ VIDARE MED HELT ANNAN INFALLSVINKEL. HANDLEDAREN SA ATT MIN AVSIKT BARA VAR ATT BEVISA MIN TES, INTE ATT UNDERSÖKA NÅGOT, OCH SÅ VAR DET KANSKE.
FÖLJANDE TEXT BERÄTTAR I ALLA FALL VAD JAG VILLE UNDERSÖKA INITIALT:
JAG VILLE TA FRAM GAMMAL KUNSKAP OCH JÄMFÖRA DEN MED NYA RÖN.
MITT SYFTE VAR ATT KUNNA LYFTA FRAM SJUKSKÖTERSKORS FORSKNING FÖR ATT SYNLIGGÖRA YRKESROLLEN.
Projektplan
En självständig yrkesroll kräver självständiga yrkesutövare:
En professionaliseringsprocess behöver många som strävar tillsammans mot gemensamma mål.
Utdrag ur ICN:s etiska kod för sjuksköterskor:
Sjuksköterskan har ett personligt ansvar för sitt sätt att utöva yrket
och för att genom livslångt lärande behålla sin yrkeskompetens.
Sjuksköterskan har huvudansvaret för att utarbeta och tillämpa godtagbara riktlinjer inom omvårdnad, ledning, forskning och utbildning inom yrkesområdet.
Sjuksköterskan är aktiv när det gäller att utveckla omvårdnad som vilar på evidensbaserad kunskapsgrund.
Bakgrund
Astrid Norberg var den första svenska sjuksköterska som blev professor. Hon har på senare år lyft fram vikten av att inte tappa kontakt med den erfarenhetsbaserade kunskapen.
”När vi prioriterar ska vi självklart använda oss av det bästa som finns från forskningen. Problemet är att det inte finns tillräckligt mycket evidensbaserad forskning att luta sig mot, åtminstone inte inom omvårdnadsforskningen” sa hon, enligt Vårdfacket (2005) vid det föredrag hon höll om prioriteringar baserade på evidensbaserad kunskap för sjuksköterskorna på ICN:s världskongress i Taiwan 2005.
När svensk sjuksköterskeutbildning fått höjd akademisk status har syftet inte varit att förkasta den omvårdnadskunskap som har förts vidare från en generation sjuksköterskor till en annan av vårdlärare, enskilda handledare och sjuksköterskor. Denna grund för sjuksköterskors traditionella yrkesutövning skulle i stället synliggöras, granskas och bevisas vetenskapligt – eller förkastas efter noggrann granskning - av nyutbildade sjuksköterskor och äldre kollegor under vidareutbildning i käraktärsämnet Omvårdnad i samverkan.(Jahren Kristoffersen, 2000)
Svenska sjuksköterskors utbildning – en mångfald modeller.
Svensk sjuksköterskeutbildning har genomgått en stegvis förändring och parallellt har Socialstyrelsen, via olika publikationer, föreskrivit en förändrad yrkesroll för sjuksköterskor.
Från att ha varit en underordnad roll, beroende av läkarens ordinationer beskrivs numera en oberoende yrkesroll där sjuksköterskan ska ha eget självständigt ansvar för delar av vården.
Ansvarsområdet benämns Specifik Omvårdnad. (SOSFS 1993:17. SOSFS 1995: 15).
Processen har väckt både frågor och farhågor. Svaren inte alltid varit entydiga. Många har känt osäkerhet både inför de förändringar som har gjorts och den kompetens som de olika utbildningarna har givit.
I och med att sjuksköterskans utbildning ändrats ofta, sista gången med bara elva års mellanrum, har yrkesgruppen kommit att bestå av individer med skiftande bakgrund. Hos yngre sjuksköterskor har ibland märkts en tvekan om de äldres roll och kompetens och man har kunnat höra uttryck som att äldres kunskap inte är ”vetenskapligt bevisad”. Hos äldre sjuksköterskor har det inte sällan funnits tveksamhet inför att den nya utbildningen inte givit samma otvetydiga sanningar och fasta riktlinjer som varit van vid.
Enligt Rooke (1995) skriver Newman 1990 följande: ”...sjuksköterskor och disciplinen har blivit fångad i en ’moment-22-situation’ genom att sjuksköterskor i generell bemärkelse blivit hypnotiserade av tanken på professionalisering och samtidigt har tillåtit sig att bli fångade av det medicinska paradigmet... Osäkerheten inför den egna disciplinen och professionen har bl.a lett till att sjuksköterskor sökt sig till andra discipliners kunskapsområden med dessas teorier”.
”Om sjuksköterskor har omvårdnadsproblem med patienter vänder de sig i första hand till en läkare med sina frågor. I andra hand söker de i litteraturen eller frågar en sjuksköterskekollega ....det sker en förändring i och med senare års nyutbildade sjuksköterskor”, säger forskaren och sjuksköterskan Karin Enskär i en intervju i Vårdfacket 1997. Också Astrid Norberg har gjort en liknande reflektion – ”När en läkare har ett problem ringer han till någon av sina expertkolleger. Däremot händer det ytterst sällan att sjuksköterskor konsulterar varandra.” (Vårdfacket, 2005).
Att äldre sjuksköterskor, på detta sätt har upplevt att deras omvårdnadskompetens inte tillvaratagits av en yngre generation kan ha ökat klyftorna och motsättningarna i yrkesgruppen som helhet.
Problemet har accentureats av att sjuksköterskor med äldre utbildning, som rekommenderats att höja sin kompetens genom att läsa karaktärsämnet Omvårdnad, har inte alltid förstått syftet med de nya direktiven. Detta har medfört att nyutbildade sjuksköterskor, med 3-årig eller längre högskoleutbildning kan, vid sitt inträde i yrkeslivet, ha mötts av vårdlärare och handledare som saknat utbildning i vårdvetenskap, kännedom om den nya utbildningens inriktning och syfte och misstro mot den nya kompetensen. De kan ha mötts av förväntningen att gå in i en yrkesroll som äldre kollegor utbildats för och trivts med men som inte motsvarar en ny tids sätt att tänka och utöva ett yrke. (Kennedy-Olsson, 1995).
Socialstyrelsen skriver i publikationen Kompetenskrav för tjänstgöring som sjuksköterska och barnmorska: ”Hälso- och sjukvårdens struktur och innehåll förändras successivt. Olika faktorer bidrar till kravet på förändring. Högre krav ställs på hälso- och sjukvårdens kvalitet... Utvecklingen av medicinsk teknik samt forskning och utvecklingsarbete medför nya möjligheter för vård och behandling... Detta ställer krav på arbetsgivaren att hålla sjuksköterskans och barnmorskans kompetens aktuell i förhållande till verksamhetens utveckling”.
Och vidare: ”Kurser och utbildningsprogram, som i stort sett motsvarar inriktningarna inom hälso- och sjukvårdslinjen och dess påbyggnadslinjer, anordnas övergångsvis vid högskolorna som vidareutbildning av sjuksköterskor som genomgått 1982 års eller tidigare studieordning. Högskolorna förväntas successivt utveckla och tillhandahålla ett flexibelt utbud av kurser som sjuksköterskor och barnmorskor kan genomgå i vidareutbildnings- eller fortbildningssyfte”. (SOSFS 1995:15).
För dem som inte har följt rekommendationen att vidareutbilda sig inom karaktärsämnet Omvårdnad kommer det med tiden uppstått problem att komma in på en rad högskolekurser i kompetenshöjande syfte. (Vårdfacket, 1997). Detta riskerar att öka klyftorna inom yrkesgruppen ytterligare.
Reaktioner och aktioner
Vårdens övriga yrkesgrupper och professioner har ställt sig frågande till syftet med den förändrade sjuksköterskeutbildningen. Många har tyckt att det tidigare samarbetet fungerat bra och man har inte sett behov av förändring. Andra, som läkaren Lars Werkö, har sett en möjlighet för läkare att lämna över vissa mindre kvalificerade medicinska arbetsuppgifter till sjuksköterskor.(Läkartidningen, 2003).
När Socialstyrelsen föreslagit AT-tjänstgöring för nya sjuksköterskor i syfte att stärka deras roll och ge dem tid att arbeta upp sin skicklighet innan de ställer egna diagnoser och ordinerar behandlingar har både Läkarförbundet och Landstingsförbundet kritiserat förslaget. (Dagens medicin, 2002). Samma år skriver Dagens medicin att en undersökning har visat att det finns, bland landets nyutexaminerade sjuksköterskor, ett stort intresse för någon form av introduktion motsvarande läkarnas AT-tjänstgöring. (Dagens medicin, 2002)
Något år senare kommer ett förslag från regeringen om en utredning med syfte att förkorta sjuksköterskors utbildning igen. Regeringens uppdrag till utredningsgruppen med representanter för universiteten i Linköping och Umeå samt högskolan i Malmö löd:
”Utarbeta modeller för att tillgodose en representativ grupp undersköterskors respektive barnskötares utbildningsbehov fram till en yrkesexamen inom respektive område, inklusive utbildningsplaner för förkortad utbildningstid. Målet är att utbildningstiden till de båda examina kan kortas väsentligt”; Vårdfacket i maj 2005.
Svensk sjuksköterskeförening skriver, i en kommentar till regeringsförslaget följande:
- Den förkortade utbildningen kommer både att riskera patienters säkerhet och äventyra enskilda individers kommande yrkesliv. De kompetensområden som nämns i den nyligen antagna Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska, kräver snarare en förlängd än en förkortad utbildning.
- Det går inte, som regeringen tänkt sig, att jämställa erfarenhet av arbete inom hälso- och sjukvård som undersköterska med exempelvis den verksamhetsförlagda utbildningen i den treåriga sjuksköterskeutbildningen. Den kunskapsbas som undersköterskan kombinerar med sina erfarenheter bygger på helt andra kunskaper än de som en legitimerad sjuksköterska förväntas arbeta utifrån. Undersköterska och sjuksköterska är helt enkelt två skilda yrken.
- Regeringens förslag genomsyras av ett genusperspektiv där en förlegad syn på kvinnors arbete och kunskap kan skönjas. Omvårdnad av svaga och sjuka har traditionellt varit en kvinnlig uppgift där kvinnors teoretiska och praktiska kunskap delvis setts som kvinnliga biologiska egenskaper och där behovet av teoretisk utveckling negligerats.
- SSF kan inte heller instämma i regeringens antagande att en gymnasieexamen kompletterad med yrkeserfarenhet ska kunna jämställas med "avsevärd" tid i en högskoleutbildning. Vem skulle komma på tanken att föreslå en generell förkortning av civilingenjörsutbildningen för en bilmekaniker som genomgått gymnasiets fordonsprogram?
- En förkortad utbildning ger inte studenterna tillräckligt med utrymme för analys, reflektion, bildning och personlig mognad. Lärprocesser och personlig utveckling, tar och måste få ta tid, speciellt i ett människovårdande yrke. (http://www.swenurse.se/Article.aspx?a=491&c=67)
Professionalisering
Redan 1633 fick läkarna statlig sanktion att utöva makt över andra yrkesgrupper, till exempel apotekarna, och sjuksköterskor har kommit att stå under läkares förmyndarskap.(Bentling 1995, ss.17-24 ) Sjuksköterskors tidigare utbildning socialiserade gruppen mot en roll som idag kallas ”beroende”. Sjuksköterskan arbetade underställd läkarens medicinska auktoritet.
Dagens sjuksköterskor får en akademisk examen som innehåller nya komponenter och ett synsätt som bygger på ett forskningsbaserat, reflekterande och progressivt tänkande.
Sjuksköterskan ska inte längre ha en underordnad roll utan yrkesgruppen ges nu självständigt ansvar för delar av patientvården. Rollen kallas ”oberoende” när den relateras till det medicinska paradigmet. Detta ställer helt nya krav på yrkesgruppen som helhet.
Professioner blir inte automatiskt autonoma. Självständigheten erövras genom strider både inom och utom yrkessektorn, skriver Bentling (1995, s.19).
Profession betyder erkännande på latin och enligt Bentling kan kriterierna för professionalism sammanfattas av begreppen: gemensamma teorier, samhällsnytta, gemensam etisk kod och autonomi, dvs självständighet i förhållande till andra yrkesgrupper och professioner. (1995).
Processen
I en förändringsprocess, en professionalisering, finns ett stort behov av att hitta en gemensam strategi som utgår från samverkan, kunskapsutbyte, erfarenhetsutbyte och gemensam reflektion över hur alla dessa ”lösa trådar” ska kunna knytas samman till en professionell yrkesroll där allas kunskap både kan tas tillvara, utvecklas och synliggöras i samarbetet med vårdens övriga yrkesgrupper.
Man måste ställa sig frågan vilken kompetens en sjuksköterska behöver för att kunna gå in i en oberoende roll och hur denna kompetens ska kunna växa fram. Hur ska en grupp, som under generationer varit fostrade till lydnad och underordning, klara av att ta steget över till en professionell roll?
Förändringsprocessen har tagit lång tid och man kan fråga sig om de kollisioner som uppstått mellan olika grupper har bidragit till att sjuksköterskor har lämnat sitt yrke.
Om att hitta sin kunskap
Sjuksköterskor måste lära sig att driva professionella frågor, säger Ann Boniar, sjuksköterska och avdelningsdirektör vid Hälso- och sjukvårdsgruppen på Socialstyrelsen, enligt Vårdfacket (1997). ”De måste arbeta på att ta större plats och sticka ut hakan när hälso- och sjukvårdsfrågor debatteras och beslut ska tas”.
Den nya sjuksköterskerollen ställer krav på högre kompetens än den tidigare.
Det krävs förmåga till bedömning, analys och reflektion för att kunna ställa diagnos.
Samtidigt kan inte kunskapen om hur man ställer diagnos och dokumenterar klara sig på egen hand, utan ett innehåll. Och detta innehåll måste vara den beprövade erfarenhet som finns hos äldre sjuksköterskor, tillsammans med evidensbaserad kunskap. Man kan tänka det som en funktion som vilar på tre ben, alla lika viktiga.
Socialstyrelsen har föreslagit att nyutbildade sjuksköterskor ska få en längre period i inskolning jämförbar med läkares AT-tjänstgöring. Följande instruktion finns för denna:
”Under AT skall den nyutexaminerade läkaren ges förutsättningar att tillämpa och utveckla sina kunskaper och erfarenheter från grundutbildningen.
AT skall bestå av utbildning samt läkararbete under professionellt ansvar för att ge klinisk träning och introduktion i arbetslivet. AT skall ge tillfälle till både yrkesmässig och personlig utveckling.
AT skall lägga grunden för kommande specialiseringstjänstgöring.
AT skall ge AT-läkaren förutsättningar för att kunna utöva läkaryrket i enlighet med
vetenskap och beprövad erfarenhet, kravet på sakkunnig och omsorgsfull vård och behandling, inom hälso- och sjukvården vedertagna etiska värderingar, och de lagar, förordningar och andra författningar som reglerar läkarens yrkesutövning.
AT skall också ge AT-läkaren förutsättningar för att kunna medverka i utvärdering, utveckling och förbättring av hälso- och sjukvårdsverksamheten.” (SOSFS 1999:5)
Syfte:
I en tid då modern forskning av många anses vara den en enda verkliga tillförlitliga kunskapskällan vill detta arbete försöka visa att all omvårdnadsforskning bör utgå från det som varit sjuksköterskans unika kompetensområde och om behovet att väva samman gammal kunskap med ny.
Sjuksköterskans professionella utveckling måste bygga på sjuksköterskors kunskapsbank, det som förts över från generation till generation sjuksköterskor, inte på läkares medicinskt inriktade forskning. Risken kan finnas att sjuksköterskor annars glider över till att bli ställföreträdande läkare och ta över arbetsuppgifter som den gruppen upplever som mindre kvalificerade, kanske ointressanta och montona. Detta kan komma att leda till nytt beroende av det medicinska paradigmet.
I ett försök att fokusera mot sjuksköterskors nedärvda, sk tysta kunskap, vill detta arbete jämföra gammal forskning med nutida.
Det finns många arbetsuppgifter som ligger i ett gränsområde mellan medicin och omvårdnad och frågan måste ställas om var gränserna går – om de ens kan pekas ut.
Arbetet vill också betona behovet av att sjuksköterskor med olika utbildningsbakgrund går samman för att utarbeta ramar för sitt eget kompetensområde inom respektive subspecialitet: Denna undersökning kommer att fokusera på neonatalvården.
Frågeställningarna kan tänkas bli:
· Vad är en svensk sjuksköterskas roll och funktion inom neonatalvården idag?
· Finns den kompetens som krävs för utvecklingen av funktionen Specifik Neonatal Omvårdnad och - om inte – vilken kunskap ska ligga till grund för den?
· Vem bör ta på sig ansvaret för att utveckla en självständig yrkesroll för svenska sjuksköterskor; Sjuksköterskorna själva eller väntar vi på att någon annan ska tala om för oss hur vi ska göra?
· Har vi varit så upptagna av interna strider och motsatta uppfattningar att vi inte tagit vårt professionella ansvar?
· Har vi kanske låtit andra grupper, som känt sig hotade av sjuksköterskors höjda status, splittra vår grupp för att hindra vår strävan efter oberoende?
Metod:
Bakgrunden i arbetet kommer att bestå av litteraturstudier i form av forskningsrapporter, artiklar och publikationer samt läroböcker.
Metoden för själva studien kommer att bestå av två olika steg.
Dels av en cross sectional survey där innehållet i artiklar och forkningsrapporter från 70- och 80-talen jämförs med innehållet i motsvarande från år 2006 och 2007.
Beroende på mängden material kan ett slumpvis utval komma att göras av t.ex varannan, var tredje eller var tionde artikel.
I detta första steg kommer artiklarnas innehåll att tolkas, främst från dess rubriker men, om det inte är möjligt, med hjälp av relaterade länkar. En indelning kommer sedan att göras mot bakgrund av de områden arbetena representerar och en granskning göras med kvantitativ metod. Artiklarnas innehåll kommer att redovisas utifrån vilket ämnesområde de tillhör med syfte att visa vilka ämnen som var aktuella för forskning tidigare, och vilka man intresserar sig för idag.
Sökningen kommer att göras på PubMed och Cinahl och sökord kommer att vara ”neonatal nursning” med begränsning för engelskspråkiga arbeten.
Av de artiklar som hittas kommer några att väljas ut och utsättas för djupare granskning. Strävan kommer att vara att kombinera rapporter parvis, en äldre och en nutida, som behandlar samma ämne och jämföra dessa.
Avsikten är att granska artiklar med olika inriktning som t.ex NIDCAP-vård, amning och vårdrelaterad hygien beroende på vilka rapporter som hittas och kan kombineras på lämpligt sätt.
Dessa rapporter kommer att granskas med kvalitativ metod och jämförelser kommer att göras vad gäller vald metod, författares kompetens, undersökningens utformning och det erhållna resultatet.
Resultatet av den först delen kommer att redovisas dels i tabeller där titel, författare, år och artikelns tillgänglighet kommer att anges. Statistiska tabeller kommer också att utformas med syfte att visa fördelningen av olika problemområden som forskarna ägna sitt intresse. Nyckelord, som förutsätts hittas under arbetets gång, kommer att användas vid tolkningen av problemområde.
Den andra delen kommer att redovisas dels i form av tabeller som ger en överblick av de jämförda rapporterna, dels i form av löpande text.
Avsikten vid valet av metod är att granska vilka problemområden forskare såg för 20-30 år sedan, att försöka beskriva den kunskap som ligger till grund för äldre sjuksköterskor sk tysta kunskap, den kunskap som förr ofta kommit till sjuksköterskor via vårdlärare, chefer och läkare med intresse av att utveckla och utbilda och att jämföra denna kunskapsmassa med dagens forskning.
Etiska överväganden:
Inga speciella etiska överväganden har bedömts nödvändiga för arbetet.
Referenser:
Bentling, S. (1995). Sjuksköterskeprofessionen. Stockholm: Liber
Dalenstam, B. (1997). Allt fler sjuksköterskor väljer att läsa vidare. Vårdfacket.
Hämtad 070206 från: http://www.vardfacket.se/article.aspx?articleID=2887
Dalenstam, B. (1997) Sjuksköterskor måste själva sticka ut hakan. Vårdfacket.
Hämtad 070206 från: http://www.vardfacket.se/article.aspx?articleID=3036
Ejd, M. (1997) Landstingen slösar bort forskarnas kunskaper. Vårdfacket.
Jahren Kristofferson, N, (red). (2005). Omvårdnad 1.
Kennedy-Olsson, B. (1995) Praktiken i focus. Lund: Studentlitteratur.
Nyman, K. (2006) Många hinder för förkortad utbildning. Vårdfacket.
Hämtad 070106 från: http://www.vardfacket.se/article.aspx?articleID=14841
Ohlsson, A. (2005-08-05). Vid prioritering måste erfarenhet räknas in. Vårdfacket.
Hämtad 0702080från: http://www.vardfacket.se/article.aspx?articleID=13769
Pramsten, S. (2002-01-28) Kritik mot att införa AT för sjuksköterskor. Dagens Medicin.
Hämtad 070106 från: http://www.dagensmedicin.se/nyheter/2002/01/28/kritik-mot-att-infora-at-fo/
Pramsten, S. (2002-12-06) Sjuksköterskor vill ha motsvarighet till AT-tjänst.
Dagens Medicin. Hämtad 070206 från: http://www.dagensmedicin.se/nyheter/2002/12/06/sjukskoterskor-vill-ha-mots/
SOSFS 1995:15. Kompetenskrav för tjänstgöring som sjuksköterska och barnmorska. Stockolm: Socialstyrelsen.
SOSFS 1997: 17. Omvårdnad inom hälso- och sjukvården. Stockholm: Socialstyrelsen
SOSFS 1999:5. Socialstyrelsens föreskrifter om allmäntjänstgöring för läkare. Stockholm: Socialstyrelsen
Svensk sjuksköterskeförening, (2005-10-28). SSF säger nej till förkortad sjuksköterskeutbildning. Hämtad 0702060 från: http://www.swenurse.se/Article.aspx?a=491&c=67
ALLA SOM SYSSLAR MED FORSKNING FÖRSTÅR SÄKERT VARFÖR DENNA TEXT SNABBT HAMNADE I BYRÅLÅDAN MEN JAG SKULLE FORTFARANDE VILJA GÖRA UNDERSÖKNINGEN. JAG SKULLE VILJA SYNLIGGÖRA DEN VETENSKAPLIGA GRUND SOM FUNNITS, BÅDE MEDICINSKT OCH OMVÅRDNADSMÄSSIGT, UNDER 80-90-TALENS MYCKET SNABBA UTVECKLING AV NEONATALVÅRDEN OCH JÄMFÖRA DEN MED SENARE TIDS FORSKNING.
ETT EXEMPEL PÅ FORSKNING I GRÄNSLANDET MELLAN MEDICIN OCH OMVÅRDNAD:
NÅGON GÅNG RUNT 1990 KOM FORSKNING SOM VISADE ATT OMOGNA BARNS LUNGOR SKADAS OM DE VENTILERAS MED KALL OCH OBEFUKTAD GAS DIREKT UR LEDNINGEN SOM KOMMER I VÄGGEN.
DETTA LEDDE TILL ATT MAN PLACERADE EN BEFUKARE KOPPLAD TILL EN 'MASK OCH BLÅSA' VID AKUTBORDET PÅ LÄNSSJUKHUSET.
SÅ SNART MAN FÖRVARANDE OM ATT ETT LITET BARN SKULLE FÖDAS FYLLDE MAN BEFUKTAREN MED VATTEN OCH BÖRJADE VÄRMA DEN.
MAN PLACERADE OCH STARTADE OCKSÅ, OMEDELBART, EN BEFUKTARE VID DEN VÅRDPLATS DÄR BARNET SENARE SKULLE LÄGGAS. DEN BEFUKTAREN FANNS SEDAN IGÅNG ÄNDA TILLS LÄKARE BEDÖMDE ATT ETT BARN VAR SÅ MOGET ATT DEN KUNDE AVVECKLAS.
MAN VENTILERADE ALDRIG DE MINSTA BARNEN MED KALL OCH OBEFUKTAD GAS FRÅN RUNT 1990.
FÖRUTOM ATT DEN TORRA LUFTEN SKADAR LUNGORNA SÅ BLIR DE MINSTA BARNEN KRAFTIGT NEDKYLDA VID LÄNGRE TIDS HANDVENTILERING.
PÅ KAROLINSKA SJUKHUSET - DÄR MAN INTE TAR IN ANNAN FORSKNING ÄN DEN EGNA - VENTILERAS BARN FRÅN VECKA 22 - SOM KAN VÄGA 350 GRAM - LÅNGVARIGT MED KALL OCH OBEFUKTAD GAS. SÅ GOTT SOM ALLA UTVECKLAR LUNGSKADOR SOM SKYLLS PÅ ATT BARNEN ÄR OMOGNA. DET ÄR TABU ATT GRANSKA ENHETENS METODER EFTERSOM MAN ÄR "VÄRLDSLEDANDE" OCH "UNIKA" OCH INTE HAR NÅGOT BEHOV AV KUNSKAP UTIFRÅN.
"MEN DET ÄR JU VI SOM UNDERVISAR ANDRA... " SA EN KOLLEGA TILL MIG NÄR JAG FÖRSÖKTE TALA MED HENNE OM UTBYTE MED ANDRA ENHETER, OM ÖMSESIDIGA STUDIEBESÖK OCH OM GEMENSAM FORSKNING.
MIN URSPRUNGLIGA TANKE MED MIN UPPSATS VAR ATT JAG SKULLE FÅ ETT TILLFÄLLE ATT FÅ FORSKNING SOM DENNA KÄND PÅ KS NEO, SÅ ATT VÅRDEN SKULLE KUNNA FÖRBÄTTRAS
MIN NYA INRIKTNING PÅ UPPSATSEN SOM SEDAN AVBRÖTS HANDLADE OM ATT UNDERSÖKA SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSE AV DEN EGNA YRKESROLLEN IDAG.
JAG HADE HOPPATS VARA KLAR MED MAGISTERUTBILDNING FÖR ETT PAR ÅR SEDAN. JAG HAR FORTFARANDE INTE AVSLUTAT MIN KANDIDATUTBILDNING I OMVÅRDNADSVETENSKAP - DEN KOMMER INTE HELLER ATT BLI KLAR.