Innan du läser följande artikel ur Dagens Nyheter vill jag påminna om tidigare inlägg i denna blogg om läkares - och framför allt Karolinska institutets - ansträngningar för att hindra svenska sjuksköterskors professionella utveckling.
Artikeln handlar om nivån på den tyska sjuksköterskeutbildningen och tar upp problemet som att detta ligger på EU-nivå. Jag vill hävda att det varit problem i Sverige i många år att läkare vill stoppa utvecklingen i vården och bevara den gammalpatriarkala kultur som utgår från antagandet att kvinnor inte kan bygga egen kunskap. Tyska läkare går ut rakt med sina krav. I Sverige, framför allt i Sthlm, drivs frågan på en helt annan nivå - genom "gaslightning" mot svenska specialistsjuksköterskor och chefssjuksköterskor. http://en.wikipedia.org/wiki/Gaslighting
Dessa får inte ens arbeta med större barn i hemlandet men de har fått komma till Stockholm och vårda barn från vecka 22 som kan väga 400 gram eller mindre.
När jag sökte anställning i Stockholm 1996 var jag på två avdelningar för intervju, neonatalen och barnintensiven. En äldre sjuksköterska som jobbat ca 30 år på BIVA informerade mig om deras verksamhet. Hon sa att man slutat vårda små prematura barn på avdelningen för att man insett att iva sjuksköterskor inte har den kompetens som krävs för att vårda de minsta barnen. "De barnen skadades svårt av vården här... iva sjuksköterskor har inte utbildning om de barnen... vi tar inte emot de barnen här", sa hon bestämt.
”Sjuksköterskor i Europa ska vara högskoleutbildade"
Tyska EU-politiker arbetar intensivt för att få med sig andra länder på ett kompromissförslag om en lägre nivå på sjuksköterskeutbildning i Europa. Vi tar kraftfullt avstånd från detta och menar att patientsäkerheten hotas och legitimationen urholkas, skriver företrädare för de svenska sjuksköterskorna.
Tyskland är ett mansdominerat samhälle där kvinnodominerade utbildningar inte står särskilt högt i kurs. Där genomförs sjuksköterske- och barnmorskeutbildning på gymnasienivå. Utbildningen till sjuksköterska motsvarar undersköterskans kompetens i Sverige.
I Sverige och i många andra länder har en legitimerad sjuksköterska tre års högskoleutbildning. En specialistsjuksköterska har fyra års högskoleutbildning och en barnmorska fyra och ett halvt års universitetsstudier bakom sig efter treårigt gymnasium
Genom fri rörlighet på arbetsmarknaden inom EU ges tyska sjuksköterskor tillträde till svensk arbetsmarknad. Detta resulterar i stora problem eftersom tyska sjuksköterskor har svårt att klara sina arbetsuppgifter eftersom de har en lägre kompetens. Vi anser att detta måste stoppas!
European Federation of Nurses (EFN) som företräder sex miljoner sjuksköterskor, däribland Sveriges, arbetar för att alla sjuksköterskeutbildningar inom EU ska vara på högskolenivå, med antagningskrav på 12 års skolutbildning. Detta är ett utbildningskrav som Sverige och ytterligare 22 länder i Europa redan antagit.
Inför ministerrådets diskussioner i sina arbetsgrupper under veckan har Tyskland hittills hårdnackat vägrat gå med på kravet på tolv års grundläggande utbildning innan du söker till sjuksköterskeutbildning. De tycker att det räcker med tio år, vilket motsvarar vår grundskola.
Därför har Cypern som är ordförandeland kommit med kompromissförslaget om två olika nivåer, vilket vi tycker är mycket olyckligt.
Svenska sjuksköterskor och barnmorskor har ett gott renommé i Europa och övriga världen. De arbetar med stor självständighet och är omvårdnadsexperter vilket innebär att vårdsökande patienter och närstående möts utifrån individuella förutsättningar och behov.
Svenska sjuksköterskor och barnmorskor utför även ett flertal arbetsuppgifter som i andra länder utförs av läkare, vilket är både kostnadseffektivt och ger goda resultat.
För att ta några tydliga exempel så sätter en tysk läkare dropp, vilket svenska sjuksköterskor gör. I Sveriges sköts en normal förlossning självständigt av barnmorskan, läkaren tillkallas med sin expertkunskap om komplikationer tillstöter. I många andra länder sköts både mödrahälsovård och förlossningsvård i huvudsak av läkare till mycket högre kostnader.
Våra unika system med förebyggande hälsovård som mvc, bvc och skolhälsovård drivs i huvudsak av barnmorskor och specialistsjuksköterskor med goda resultat. Vi har bland annat världens lägsta spädbarns- och mödradödlighet.
En sjuksköterske- och barnmorskeutbildning på gymnasienivå innebär att patienternas säkerhet äventyras eftersom kunskap inom både omvårdnad och medicin ligger på en mycket lägre nivå. I dag måste sjuksköterskor kunna föra in ny kunskap och nya behandlingsåtgärder i vården, men även utvärdera gamla metoder. Om vi ska få god kvalitet och säker vård måste sjuksköterskor kunna koppla ihop sin kunskap om sjukdomar med kunskapen om vilka omvårdnadsåtgärder som krävs. Sjuksköterskan måste hålla sig uppdaterad på den senaste forskningen och arbeta i team.
Det tyska systemet med en sjuksköterskeutbildning på gymnasienivå går också stick i stäv mot utvecklingen i exempelvis Storbritannien och USA. I dessa länder arbetas det för fler sjuksköterskor och barnmorskor med hög specialistkompetens inom omvårdnad och medicinsk vetenskap, vilket internationell forskning stöder. I exempelvis Storbritannien har sjuksköterskor med särskild utbildning nu full förskrivningsrätt av läkemedel, precis som läkare.
Den rörliga arbetsmarknaden inom Europa kräver en sjuksköterske- och barnmorskeutbildning på högskolenivå i alla länder. Professionella yrkesutövare som ansvarar för att patienter ska få bästa möjliga vård på lägsta möjliga tid. Annars hotas patientsäkerheten, effektiviteten och omvårdnadsutvecklingen.
Vi uppmanar våra svenska politiker att stå upp för den sjuksköterske- och barnmorskeutbildning som vi har i Sverige och de kompetenskrav som finns i den svenska hälso- och sjukvården, så att vi kan fortsätta vara ett föregångsland inom EU och världen för en god hälso- och sjukvård.
Låt oss fortsätta att utvecklas i stället för att stödja ineffektiva utbildningssystem som varken är patientsäkra eller kostnadseffektiva.
Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet
Ingela Wiklund, ordförande Barnmorske-förbundet
Ania Willman, professor i vårdvetenskap och ordförande i Svensk sjuksköterskeförening
http://www.dn.se/debatt/sjukskoterskor-i-europa-ska-vara-hogskoleutbildade
Artikeln ovan lyfter fram medicinska åtgärder sjuksköterskor ibland gör, som läkare lika väl kan göra, som exempel på vad en sjuksköterska kan arbeta med. Jag tycker inte om det. Man borde ha lyft fram det som är sjuksköterskans unika område men det är svårare att beskriva innehållet i begreppet "specifik omvårdnad" - sjuksköterskors profession och ansvar - än att nämna att koppla en infusion.
Kort kan man säga att den specifika omvårdnaden är en funktion som till exempel hindrar att patienten blir sjuk av att vårdas på sjukhus, som lindrar konsekvenser av sjukdom och som hjälper patienten att leva med sin sjukdom. Det kan till exempel vara att förlösa ett barn så att vare sig mor eller barn skadas. Jag har skrivit om sfinkterrupturer innan. När en kvinna får en sådan skada är det barnmorskans omvårdnad som brustit - men orsaken är kanske att läkare gått in med makt och tagit ifrån en enhets barnmorskor rätten att bedöma risk och göra snedklipp vid behov.
Eller som det var på Karolinska sjukhusets neonatalavdelning i slutet av 90-talet. Då förbjöd läkare oss sjuksköterskor att suga de intuberade barnen - vilket är nödvändigt för att förhindra att patienten kvävs långsamt i sitt eget slem. Det ger svår ångest att känna att man inte får luft, särskilt när man får luften genom ett tunt rör. I stället för att sjuksköterskan tilläts suga barnen öste läkare på med morfin för att lugna barnen när deras lungor blev allt mer slemfyllda och tuberna allt trängre av slemmet vilket, i sin tur, leder till att urinblåsan inte kan tömma sig. Detta har de flesta läkare inte verkat medvetna om för urinkateter har inte satts rutinmässigt på barnen utan många har fått smärttillstånd av överfylld urinblåsa - vilket man löst med ännu mera morfin tills det kommit en sjuksköterska som varit stark nog att strida för patientens rätt till sjuksköterskors kunskap. Då har man fått gå till läkaren och försöka att antingen be om lov, eller vädja försiktigt, eller argumentera sakligt osv osv - allt efter vilken läkare som varit i tjänst, vilket humör läkaren varit på och om han eller hon eventuellt tagit något amfetaminliknande preparat just den dagen - för att få nådig tillåtelse att sätta en urinkateter.
(Om jag blivit chef skulle jag ha drivit igenom att erfarna sjuksköterskor hade fått delegering på att bedöma behov av urinkateter utan att fråga läkare. Jag skulle också ha köpt en bladder scanner som sjuksköterskorna fått lära sig att använda).
KS neo hade ett antal väl utbildade sjuksköterskor anställda och läkare från olika länder i norr och söder, öst och väst, kunde ta sig friheten att förbjuda oss att suga barnen. Det var nämligen vårt fel att barnen fick lungskador, sa läkarna. Det hade inte varit ett problem med lungskador av sugningar innan men efter att läkarna köpt in en dålig respirator, och många barns lungor skadades svårt - på samma sätt som skett i USA innan riskera med denna respirator blev kända och man inte längre kunde sälja den där - blev det plötsligt alla KS neo:s sjuksköterskors fel enligt avdelningens tyrann.Många av enhetens sjuksköterskor har varit så påverkade av denna gaslightling - att hela tiden få höra att deras kunskap inte duger, att de inte har omdöme nog till att göra enkla omvårdnadsbedömningar osv - att de verkligen trott att de inte kan det de kan. Ett barn fick tubstopp och två överläkare arbetade med honom i 45 minuter. Man satte ner 9 tuber men lyckades inte ventilera honom förrän man sugit upp "en seg slamsa". Barnet låg på ca 45 i saturation under denna tid.... Tänk om en sjuksköterska i stället varit tillåten att suga utifrån individuell bedömning... Jag ringde ett par gånger 2009 för att fråga en fackliga företrädare hur Vårdförbundet kunde ha gått med på att de tyska sjuksköterskorna anställts. Hon svarade inte och hon ringde inte tillbaka. Hon är nära vän med många läkare och har både makt och god lön. Till slut fick jag tag på henne men hon hade inget svar att ge mig. Företrädaren hjälpte de läkare som manövrerade ut mig sedan och hon verkar ha fått ännu mera makt sedan dess.
Verkar som att Vårdförbundet vaknat nu när det händer saker i EU. Som jag skrivit innan - om man vill jobba i Norge eller USA eller Saudi Arabien osv så ställs krav på att man ska ha kompetens inom den specialitet man ska arbeta. Bor man i USA och vill jobba i en ny delstat som sjuksköterska eller läkare måste man skriva en ny skrivning. Varje delstat prövar och godkänner varje läkare och sjuksköterska individuellt innan man tillåts arbeta i sin profession. Därefter är det vanligt att den som ska arbeta i neonatalvård också måste redovisa sina kunskaper skriftligt på det sjukhus där man anställs.Vi i Sverige ställer inga krav alls - vilket är ett delproblem -men framför allt är problemet idag att många läkare - bland annat vissa av Stockholms neonatologer - vill ersätta starka, kompetenta svenska sjuksköterskor med tyska - som har lärt sig vara tysta och lyda.
Det finns kommentarer till artikeln ovan i DN där flera skriver att det räcker gott för sjuksköterskor att ha den kunskap som tyska sjuksköterskor har och det gör det från läkarperspektiv. Det som kallas "DMV" (delgerad medicinsk vård - den del av sjuksköterskans uppgifter som beslutas och ordineras av läkare - kräver inte särskilt hög kunskap. Det är den specifika omvårdnaden som kräver kunskap - och den specifika kunskapen saknar läkare. Många av dem känner inte ens till att den existerar för de kan vara så uppfyllda av sig själva att de inte inser att de är omgivna av flera andra professioner som kan sådant som kan ta 4-5 år att lära sig - sjuksköterskor är en grupp, psykologer en annan, som många läkare kör rakt över. Det gör vården till en oattraktiv och destruktiv arbetsplats men framför allt drabbas patienterna av att man har en mängd människor anställda men deras kompetens kommer inte patienterna till del för det hindras av läkare. Den klassiska attityden mot sjuksköterskor finns också i kommentarerna -
Så här skriver signaturen Ole:
Tänk att man kan ta sig själv så högtidligt! ¨Är omvårdnadsexperter...¨- vilket trams.
Som sagt nedan, det räcker bra med utbildning på gymnasienivå, dessutom är rimligen redan dagens svenska utbildning för lång. Det måste väl gå att lära sig att ta ett blodprov, ge en spruta samt lägga på ett plåster, på ett år eller så. Onödig och dyr utbildning på högskolenivå används dessutom enbart av fackförbunden för att trissa upp lönerna.
Karolinska Institutet har länge strävat efter att hindra att sjuksköterskors utbildning ges på högskole/universitets nivå och att professionaliseringen av sjuksköterskeyrket framskrider. Det är uppenbart när man iakttar kompetensnivån hos många av Karolinska sjukhusets sjuksköterskor och attityden hos sjukhusets läkare, mot sjuksköterskor kunskap. Många utövar, som sagt, tyst terror mot de mest kompetenta sjuksköterskorna och mot chefer som försöker höja nivån och statusen på omvårdnaden.
KI förlorade rätten att examinera sjuksköterskor år 2008 efter att ha varnats av Högskoleverket i flera år. Man tvingades då genomföra en reform som startats runt 1980 vid till exempel Hälsohögskolan i Jönköping. KI ligger alltså ca 30 år efter den utveckling som skett i södra delen av landet, vad gäller vårdutbildningar. För något år sedan skrev pressen om att Högskoleverket kritiserat nivån på utbildningar av biomedicinska analytiker vid KI.Vid KI är läkare involverade i sjuksköterskors utbildning och de strävar efter att tvinga oss sjuksköterskor tillbaka till lydnad och total underordning, med utbildning på gymnasienivå. Man propagerar av och till för att undersköterskor ska kunna gå en avkortad sjuksköterskeutbildning och beklagar sig samtidigt över bristen på sjuksköterskor - som man själva orsakat.
På KS neonatal kunde läkare plötsligt förbjuda oss sjuksköterskor att suga intuberade barn, att ändra barnens syrgas så att de hölls stabilt syresatta så att det fanns fungerande cirkulation i hjärna, tarm och andra viktiga organ alla timmar dygnet runt.. Vilken barnsköterska/undersköterska som helst kunde dra ner barnens syrgas 10 % men enhetens sjuksköterskor var inte tillåtna att öka om det behövdes - låg syresättning är lika farlig som hög för prematura barn. Och vad gäller undersköterskor och deras kompetens ...
Idag kan dessutom vem som helst som har en eller ett par bekanta eller släktingar med diabetes eller hjärtinfarkt " valdiera" kurser - till exempel Medicinsk grundkurs - i utbildningen till undersköterska utan att ha läst något alls. De skriver på vissa privata utbildningsinstitut en skrivning som är så allmänt hållen att de flesta kan få den procent rätt som krävs. Det viktiga för de privata företag som utbildar är god inkomst - vad bryr de sig om sjukvården - den drivs av någon annan. De har startat sina verksamheter för att tjäna pengar, inte för att ta ett samhällsansvar.
Att förkorta sjuksköterskors utbildning har ett enda syfte - att stärka läkares personliga maktpostion och återta läkaryrkets totala dominans i vården.
Vi sjuksköterskor behöver stöd av samhället i denna fråga men framför allt måste vi sluta strida internt i vår grupp. Jag har stridit ensam för barn/neonatal sjuksköterskans professionella utveckling i Sthlm - jag har inte velat dra med mig andra för att jag förstått den stora risk man tar när man går emot läkare. De som behandlat mig allra sämst är Vårdförbundet.
Vi kvinnor måste börja visa varandra respekt om sjuksköterskeyrket någonsin ska kunna ta plats som en profession jämbördig med läkarens - som den bör vara. Man kan säga att det är som att läkarens kunskap (det medicinska) är däcken och sjuksköterskans (den sjukdomsspecifika omvårdnaden) är fälgen - eller kanske tvärt om.
Det finns också en inbyggd motsättning mellan vissa läkares intressen och sjuksköterskors, som jag skrivit om innan. I miljöer med starka, väl utbildade och seriösa sjuksköterskor blir patienterna inte så svårt sjuka - särskilt inte för tidigt födda barn som i de allra flesta fallen är friska när de föds. Om man vill kunna skryta med sig själv som den läkare som minsann klarar att få de sjukaste barnen att överleva (med cp-skada, blindhet, halva tarmen bortopererad osv osv osv) är man vanligen inte intresserad av att utveckla och lyfta fram omvårdnaden i sin verksamhet - som sjuksköterska gör man klokast i att vända sig om och fly från sådana miljöer... inte göra som jag gjorde, stå kvar och säga emot.
Tyska EU-politiker arbetar intensivt för att få med sig andra länder på ett kompromissförslag om en lägre nivå på sjuksköterskeutbildning i Europa. Vi tar kraftfullt avstånd från detta och menar att patientsäkerheten hotas och legitimationen urholkas, skriver företrädare för de svenska sjuksköterskorna.
Tyskland är ett mansdominerat samhälle där kvinnodominerade utbildningar inte står särskilt högt i kurs. Där genomförs sjuksköterske- och barnmorskeutbildning på gymnasienivå. Utbildningen till sjuksköterska motsvarar undersköterskans kompetens i Sverige.
I Sverige och i många andra länder har en legitimerad sjuksköterska tre års högskoleutbildning. En specialistsjuksköterska har fyra års högskoleutbildning och en barnmorska fyra och ett halvt års universitetsstudier bakom sig efter treårigt gymnasium
Genom fri rörlighet på arbetsmarknaden inom EU ges tyska sjuksköterskor tillträde till svensk arbetsmarknad. Detta resulterar i stora problem eftersom tyska sjuksköterskor har svårt att klara sina arbetsuppgifter eftersom de har en lägre kompetens. Vi anser att detta måste stoppas!
European Federation of Nurses (EFN) som företräder sex miljoner sjuksköterskor, däribland Sveriges, arbetar för att alla sjuksköterskeutbildningar inom EU ska vara på högskolenivå, med antagningskrav på 12 års skolutbildning. Detta är ett utbildningskrav som Sverige och ytterligare 22 länder i Europa redan antagit.
Inför ministerrådets diskussioner i sina arbetsgrupper under veckan har Tyskland hittills hårdnackat vägrat gå med på kravet på tolv års grundläggande utbildning innan du söker till sjuksköterskeutbildning. De tycker att det räcker med tio år, vilket motsvarar vår grundskola.
Därför har Cypern som är ordförandeland kommit med kompromissförslaget om två olika nivåer, vilket vi tycker är mycket olyckligt.
Svenska sjuksköterskor och barnmorskor har ett gott renommé i Europa och övriga världen. De arbetar med stor självständighet och är omvårdnadsexperter vilket innebär att vårdsökande patienter och närstående möts utifrån individuella förutsättningar och behov.
Svenska sjuksköterskor och barnmorskor utför även ett flertal arbetsuppgifter som i andra länder utförs av läkare, vilket är både kostnadseffektivt och ger goda resultat.
För att ta några tydliga exempel så sätter en tysk läkare dropp, vilket svenska sjuksköterskor gör. I Sveriges sköts en normal förlossning självständigt av barnmorskan, läkaren tillkallas med sin expertkunskap om komplikationer tillstöter. I många andra länder sköts både mödrahälsovård och förlossningsvård i huvudsak av läkare till mycket högre kostnader.
Våra unika system med förebyggande hälsovård som mvc, bvc och skolhälsovård drivs i huvudsak av barnmorskor och specialistsjuksköterskor med goda resultat. Vi har bland annat världens lägsta spädbarns- och mödradödlighet.
En sjuksköterske- och barnmorskeutbildning på gymnasienivå innebär att patienternas säkerhet äventyras eftersom kunskap inom både omvårdnad och medicin ligger på en mycket lägre nivå. I dag måste sjuksköterskor kunna föra in ny kunskap och nya behandlingsåtgärder i vården, men även utvärdera gamla metoder. Om vi ska få god kvalitet och säker vård måste sjuksköterskor kunna koppla ihop sin kunskap om sjukdomar med kunskapen om vilka omvårdnadsåtgärder som krävs. Sjuksköterskan måste hålla sig uppdaterad på den senaste forskningen och arbeta i team.
Det tyska systemet med en sjuksköterskeutbildning på gymnasienivå går också stick i stäv mot utvecklingen i exempelvis Storbritannien och USA. I dessa länder arbetas det för fler sjuksköterskor och barnmorskor med hög specialistkompetens inom omvårdnad och medicinsk vetenskap, vilket internationell forskning stöder. I exempelvis Storbritannien har sjuksköterskor med särskild utbildning nu full förskrivningsrätt av läkemedel, precis som läkare.
Den rörliga arbetsmarknaden inom Europa kräver en sjuksköterske- och barnmorskeutbildning på högskolenivå i alla länder. Professionella yrkesutövare som ansvarar för att patienter ska få bästa möjliga vård på lägsta möjliga tid. Annars hotas patientsäkerheten, effektiviteten och omvårdnadsutvecklingen.
Vi uppmanar våra svenska politiker att stå upp för den sjuksköterske- och barnmorskeutbildning som vi har i Sverige och de kompetenskrav som finns i den svenska hälso- och sjukvården, så att vi kan fortsätta vara ett föregångsland inom EU och världen för en god hälso- och sjukvård.
Låt oss fortsätta att utvecklas i stället för att stödja ineffektiva utbildningssystem som varken är patientsäkra eller kostnadseffektiva.
Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet
Ingela Wiklund, ordförande Barnmorske-förbundet
Ania Willman, professor i vårdvetenskap och ordförande i Svensk sjuksköterskeförening
http://www.dn.se/debatt/sjukskoterskor-i-europa-ska-vara-hogskoleutbildade
Artikeln ovan lyfter fram medicinska åtgärder sjuksköterskor ibland gör, som läkare lika väl kan göra, som exempel på vad en sjuksköterska kan arbeta med. Jag tycker inte om det. Man borde ha lyft fram det som är sjuksköterskans unika område men det är svårare att beskriva innehållet i begreppet "specifik omvårdnad" - sjuksköterskors profession och ansvar - än att nämna att koppla en infusion.
Kort kan man säga att den specifika omvårdnaden är en funktion som till exempel hindrar att patienten blir sjuk av att vårdas på sjukhus, som lindrar konsekvenser av sjukdom och som hjälper patienten att leva med sin sjukdom. Det kan till exempel vara att förlösa ett barn så att vare sig mor eller barn skadas. Jag har skrivit om sfinkterrupturer innan. När en kvinna får en sådan skada är det barnmorskans omvårdnad som brustit - men orsaken är kanske att läkare gått in med makt och tagit ifrån en enhets barnmorskor rätten att bedöma risk och göra snedklipp vid behov.
Eller som det var på Karolinska sjukhusets neonatalavdelning i slutet av 90-talet. Då förbjöd läkare oss sjuksköterskor att suga de intuberade barnen - vilket är nödvändigt för att förhindra att patienten kvävs långsamt i sitt eget slem. Det ger svår ångest att känna att man inte får luft, särskilt när man får luften genom ett tunt rör. I stället för att sjuksköterskan tilläts suga barnen öste läkare på med morfin för att lugna barnen när deras lungor blev allt mer slemfyllda och tuberna allt trängre av slemmet vilket, i sin tur, leder till att urinblåsan inte kan tömma sig. Detta har de flesta läkare inte verkat medvetna om för urinkateter har inte satts rutinmässigt på barnen utan många har fått smärttillstånd av överfylld urinblåsa - vilket man löst med ännu mera morfin tills det kommit en sjuksköterska som varit stark nog att strida för patientens rätt till sjuksköterskors kunskap. Då har man fått gå till läkaren och försöka att antingen be om lov, eller vädja försiktigt, eller argumentera sakligt osv osv - allt efter vilken läkare som varit i tjänst, vilket humör läkaren varit på och om han eller hon eventuellt tagit något amfetaminliknande preparat just den dagen - för att få nådig tillåtelse att sätta en urinkateter.
(Om jag blivit chef skulle jag ha drivit igenom att erfarna sjuksköterskor hade fått delegering på att bedöma behov av urinkateter utan att fråga läkare. Jag skulle också ha köpt en bladder scanner som sjuksköterskorna fått lära sig att använda).
KS neo hade ett antal väl utbildade sjuksköterskor anställda och läkare från olika länder i norr och söder, öst och väst, kunde ta sig friheten att förbjuda oss att suga barnen. Det var nämligen vårt fel att barnen fick lungskador, sa läkarna. Det hade inte varit ett problem med lungskador av sugningar innan men efter att läkarna köpt in en dålig respirator, och många barns lungor skadades svårt - på samma sätt som skett i USA innan riskera med denna respirator blev kända och man inte längre kunde sälja den där - blev det plötsligt alla KS neo:s sjuksköterskors fel enligt avdelningens tyrann.Många av enhetens sjuksköterskor har varit så påverkade av denna gaslightling - att hela tiden få höra att deras kunskap inte duger, att de inte har omdöme nog till att göra enkla omvårdnadsbedömningar osv - att de verkligen trott att de inte kan det de kan. Ett barn fick tubstopp och två överläkare arbetade med honom i 45 minuter. Man satte ner 9 tuber men lyckades inte ventilera honom förrän man sugit upp "en seg slamsa". Barnet låg på ca 45 i saturation under denna tid.... Tänk om en sjuksköterska i stället varit tillåten att suga utifrån individuell bedömning... Jag ringde ett par gånger 2009 för att fråga en fackliga företrädare hur Vårdförbundet kunde ha gått med på att de tyska sjuksköterskorna anställts. Hon svarade inte och hon ringde inte tillbaka. Hon är nära vän med många läkare och har både makt och god lön. Till slut fick jag tag på henne men hon hade inget svar att ge mig. Företrädaren hjälpte de läkare som manövrerade ut mig sedan och hon verkar ha fått ännu mera makt sedan dess.
Verkar som att Vårdförbundet vaknat nu när det händer saker i EU. Som jag skrivit innan - om man vill jobba i Norge eller USA eller Saudi Arabien osv så ställs krav på att man ska ha kompetens inom den specialitet man ska arbeta. Bor man i USA och vill jobba i en ny delstat som sjuksköterska eller läkare måste man skriva en ny skrivning. Varje delstat prövar och godkänner varje läkare och sjuksköterska individuellt innan man tillåts arbeta i sin profession. Därefter är det vanligt att den som ska arbeta i neonatalvård också måste redovisa sina kunskaper skriftligt på det sjukhus där man anställs.Vi i Sverige ställer inga krav alls - vilket är ett delproblem -men framför allt är problemet idag att många läkare - bland annat vissa av Stockholms neonatologer - vill ersätta starka, kompetenta svenska sjuksköterskor med tyska - som har lärt sig vara tysta och lyda.
Det finns kommentarer till artikeln ovan i DN där flera skriver att det räcker gott för sjuksköterskor att ha den kunskap som tyska sjuksköterskor har och det gör det från läkarperspektiv. Det som kallas "DMV" (delgerad medicinsk vård - den del av sjuksköterskans uppgifter som beslutas och ordineras av läkare - kräver inte särskilt hög kunskap. Det är den specifika omvårdnaden som kräver kunskap - och den specifika kunskapen saknar läkare. Många av dem känner inte ens till att den existerar för de kan vara så uppfyllda av sig själva att de inte inser att de är omgivna av flera andra professioner som kan sådant som kan ta 4-5 år att lära sig - sjuksköterskor är en grupp, psykologer en annan, som många läkare kör rakt över. Det gör vården till en oattraktiv och destruktiv arbetsplats men framför allt drabbas patienterna av att man har en mängd människor anställda men deras kompetens kommer inte patienterna till del för det hindras av läkare. Den klassiska attityden mot sjuksköterskor finns också i kommentarerna -
Så här skriver signaturen Ole:
Tänk att man kan ta sig själv så högtidligt! ¨Är omvårdnadsexperter...¨- vilket trams.
Som sagt nedan, det räcker bra med utbildning på gymnasienivå, dessutom är rimligen redan dagens svenska utbildning för lång. Det måste väl gå att lära sig att ta ett blodprov, ge en spruta samt lägga på ett plåster, på ett år eller så. Onödig och dyr utbildning på högskolenivå används dessutom enbart av fackförbunden för att trissa upp lönerna.
Karolinska Institutet har länge strävat efter att hindra att sjuksköterskors utbildning ges på högskole/universitets nivå och att professionaliseringen av sjuksköterskeyrket framskrider. Det är uppenbart när man iakttar kompetensnivån hos många av Karolinska sjukhusets sjuksköterskor och attityden hos sjukhusets läkare, mot sjuksköterskor kunskap. Många utövar, som sagt, tyst terror mot de mest kompetenta sjuksköterskorna och mot chefer som försöker höja nivån och statusen på omvårdnaden.
KI förlorade rätten att examinera sjuksköterskor år 2008 efter att ha varnats av Högskoleverket i flera år. Man tvingades då genomföra en reform som startats runt 1980 vid till exempel Hälsohögskolan i Jönköping. KI ligger alltså ca 30 år efter den utveckling som skett i södra delen av landet, vad gäller vårdutbildningar. För något år sedan skrev pressen om att Högskoleverket kritiserat nivån på utbildningar av biomedicinska analytiker vid KI.Vid KI är läkare involverade i sjuksköterskors utbildning och de strävar efter att tvinga oss sjuksköterskor tillbaka till lydnad och total underordning, med utbildning på gymnasienivå. Man propagerar av och till för att undersköterskor ska kunna gå en avkortad sjuksköterskeutbildning och beklagar sig samtidigt över bristen på sjuksköterskor - som man själva orsakat.
På KS neonatal kunde läkare plötsligt förbjuda oss sjuksköterskor att suga intuberade barn, att ändra barnens syrgas så att de hölls stabilt syresatta så att det fanns fungerande cirkulation i hjärna, tarm och andra viktiga organ alla timmar dygnet runt.. Vilken barnsköterska/undersköterska som helst kunde dra ner barnens syrgas 10 % men enhetens sjuksköterskor var inte tillåtna att öka om det behövdes - låg syresättning är lika farlig som hög för prematura barn. Och vad gäller undersköterskor och deras kompetens ...
Idag kan dessutom vem som helst som har en eller ett par bekanta eller släktingar med diabetes eller hjärtinfarkt " valdiera" kurser - till exempel Medicinsk grundkurs - i utbildningen till undersköterska utan att ha läst något alls. De skriver på vissa privata utbildningsinstitut en skrivning som är så allmänt hållen att de flesta kan få den procent rätt som krävs. Det viktiga för de privata företag som utbildar är god inkomst - vad bryr de sig om sjukvården - den drivs av någon annan. De har startat sina verksamheter för att tjäna pengar, inte för att ta ett samhällsansvar.
Att förkorta sjuksköterskors utbildning har ett enda syfte - att stärka läkares personliga maktpostion och återta läkaryrkets totala dominans i vården.
Vi sjuksköterskor behöver stöd av samhället i denna fråga men framför allt måste vi sluta strida internt i vår grupp. Jag har stridit ensam för barn/neonatal sjuksköterskans professionella utveckling i Sthlm - jag har inte velat dra med mig andra för att jag förstått den stora risk man tar när man går emot läkare. De som behandlat mig allra sämst är Vårdförbundet.
Vi kvinnor måste börja visa varandra respekt om sjuksköterskeyrket någonsin ska kunna ta plats som en profession jämbördig med läkarens - som den bör vara. Man kan säga att det är som att läkarens kunskap (det medicinska) är däcken och sjuksköterskans (den sjukdomsspecifika omvårdnaden) är fälgen - eller kanske tvärt om.
Det finns också en inbyggd motsättning mellan vissa läkares intressen och sjuksköterskors, som jag skrivit om innan. I miljöer med starka, väl utbildade och seriösa sjuksköterskor blir patienterna inte så svårt sjuka - särskilt inte för tidigt födda barn som i de allra flesta fallen är friska när de föds. Om man vill kunna skryta med sig själv som den läkare som minsann klarar att få de sjukaste barnen att överleva (med cp-skada, blindhet, halva tarmen bortopererad osv osv osv) är man vanligen inte intresserad av att utveckla och lyfta fram omvårdnaden i sin verksamhet - som sjuksköterska gör man klokast i att vända sig om och fly från sådana miljöer... inte göra som jag gjorde, stå kvar och säga emot.