Ett inlägg i debatten om mitt misstag med natrium 2008 - jag VET att flickan Linnéa hade hjärnblödning innan mitt misstag.

Troligen från debatt i Dagens medicin. 

DM har sparat artiklar som skadar mig, och raderat debattinlägg som varit bevis på förtal mot mig.

Postad av: Sjuksköterska, 15:58, 23 september 2011  

@Kent m.fl:

Organsvikt har tidigare diskuterats.

Vad som inte diskuterats är den kända ökade nedbrytningsprocessen i döda barnkroppar. Det är en anledning till att döda barn och framför allt döda nyfödda och späda, utöver av psykosociala skäl, SKA obduceras akut. Inte efter 24 dygn!!

BMA Gunilla Thelander säger, helt riktigt, att det är på "beprövad erfarenhet" hon gör sitt uttalande. För det finns faktiskt inte en enda vetenskaplig studie på hur läkemedel bryts ned hos döda spädbarn med total organsvikt som detta barn hade. 

Barnet ifråga hade efter lång tids intensivvård för att alls överleva, kommit upp i det fullgångna nyfödda barnets viktklass. Nästan. Hon hade skrivits ut för fortsatt vård och omsorg i hemmet när hon återigen blev akut sjuk och kom tillbaka till sjukhuset för BIVA.

Det är förståeligt att föräldrar i den situationen griper efter alla halmstrån, som vård i Uppsala där farmodern arbetat. De jämför med pappans bror som överlevt om än handikappad. 

Lika förståeligt är det att det dokumenteras att flickan får "sedvanlig intubationsanestesi" och att hela den personlgruppsom förde barnet till magnetsröntgen inte också har med sig dokumentationsutrustning. Ingen skriver en stavelse under en sådan transport!! Ingen dokumenterar något förrän tid finns att sitta ned på expeditionen, logga in och hoppas man får vara ifred tills hela anteckningen är klar. 

En sjuksköterska fick en erinran för att hon gett "för stark natriumkloridlösning" under flickans första levnadsvecka. Ja, varna och erinra på, men i min grundbok i prenatal och neonatal medicin så används dessa hypertona NaCl-lösningar till de extremt för tidigt födda för att motverka de omogna njurarnas effekter och om möjligt lyckas förhindra en hjärnblödning under de första veckorna i livet. 

Det är inte många som arbetar inom detta mycket speciella fält men de brinner verkligen för barnen och föräldrarna. Så pass att man hela tiden måste föra en etisk diskussion om hur långt man ska driva vårdens önskemål om att segra över döden. Här förlorade man och det är mycket märkligt att se hur svenskt rättsväsende hanterar problematiken. (Som i Kina, där döende skrivs ut från sjukhusen för att sjukhusen inte ska få dåligt rykte för att många dör där.)

Introduktion - om mig:

Jag som skriver denna blogg har kallats ”skandalsjuksköterska” i pressen. Människor har skrivit i inlägg i Dagens medicin att jag inte skulle få röra deras barn och att det är tur att jag är borta ur vården. Bakgrunden är följande. I juni år 2008 gjorde jag ett allvarligt misstag. Jag upptäckte själv att jag var skuld till ett barns snabbt stigande natrium (salt) och anmälde mig själv. Jag kunde låtit bli att anmäla mig och hoppats klara mig utan upptäckt. Jag kunde ha försökt kasta skuld på någon annan. I stället utsatte jag mig för stor risk genom att berätta. Jag hade varit en kritisk röst internt i många år och många hade gjort upprepade försök att manövrera bort mig från arbetsplatsen. Dagen efter blev jag hotad av en läkare och man har sedan spridit en rad lögner om mig via pressen. Jag försvarade mig inte. Orsak till att jag gjorde misstaget var att jag insåg att barnet utsatts för vårdskada redan, vid 1½ dygns ålder.  I mars 2010 vände jag mig till sjukhusets ledning. Fyra chefssjuksköterskor hade slutat mer eller mindre frivilligt och när erfarna barn/neonatalsjuksköterskor flytt från vanvården av barnen hade man rest till forna Östtyskland och värvat iva sjuksköterskor från vuxenvården. De saknar barnkompetens. När barn/neonatal sjuksköterskans funktion saknas på en avdelning för vård av för tidigt födda barn blir barnen svårt sjuka – det blir stor behov av intensivvård som många läkare och även andra tycker är ”häftigt”. Man skrämmer upp föräldrarna direkt de kommer till avdelningen, man talar om infektioner, hjärnblödning, blindhet och annat och man gör sedan barnen sjuka genom undermålig hygien, lågt utbildad personal och dålig medicinsk teknisk utrustning. Jag larmade sjukhusledningen 23 mars 2010 och blev anklagad för att ha mördat ett barn den 7 april. Jag kunde bevisa att läkarna ljög. Idag har jag fått rätt i HSAN, Förvaltningsrätten och Kammarrätten. Bloggen är mitt sätt att försvara mig mot allt som skrivits om mig i pressen sedan sommaren 2008. Om man vill få en sammansatt bild bör man läsa inläggen i den ordning de skrivits.