Introduktion:
Jag som skriver denna blogg har kallats ”skandalsjuksköterska” i pressen. Människor har skrivit i inlägg i Dagens medicin att jag inte skulle få röra deras barn och att det är tur att jag är borta ur vården. Bakgrunden är följande. I juni år 2008 gjorde jag ett allvarligt misstag. Jag upptäckte själv att jag var skuld till ett barns snabbt stigande natrium (salt) och anmälde mig själv. Jag kunde låtit bli att anmäla mig och hoppats klara mig utan upptäckt. Jag kunde ha försökt kasta skuld på någon annan. I stället utsatte jag mig för stor risk genom att berätta. Jag hade varit en kritisk röst internt i många år och många hade gjort upprepade försök att manövrera bort mig från arbetsplatsen. Dagen efter blev jag hotad av en läkare och man har sedan spridit en rad lögner om mig via pressen. Jag försvarade mig inte. Orsak till att jag gjorde misstaget var att jag insåg att barnet utsatts för vårdskada redan, vid 1½ dygns ålder. I mars 2010 vände jag mig till sjukhusets ledning. Fyra chefssjuksköterskor hade slutat mer eller mindre frivilligt och när erfarna barn/neonatalsjuksköterskor flytt från vanvården av barnen hade man rest till forna Östtyskland och värvat iva sjuksköterskor från vuxenvården. De saknar barnkompetens. När barn/neonatal sjuksköterskans funktion saknas på en avdelning för vård av för tidigt födda barn blir barnen svårt sjuka – det blir stor behov av intensivvård som många läkare och även andra tycker är ”häftigt”. Man skrämmer upp föräldrarna direkt de kommer till avdelningen, man talar om infektioner, hjärnblödning, blindhet och annat och man gör sedan barnen sjuka genom undermålig hygien, lågt utbildad personal och dålig medicinsk teknisk utrustning. Jag larmade sjukhusledningen 23 mars 2010 och blev anklagad för att ha mördat ett barn den 7 april. Jag kunde bevisa att läkarna ljög. Idag har jag fått rätt i HSAN, Förvaltningsrätten och Kammarrätten. Bloggen är mitt sätt att försvara mig mot allt som skrivits om mig i pressen sedan sommaren 2008. Om man vill få en sammansatt bild bör man läsa inläggen i den ordning de skrivits.Detta inlägg är på pinsamt låg nivå och innehåller självklara sanningar för de flesta undersköterskor och sjuksköterskor i vårt land - det är skrivet för personal i Sthlms neonatalvård där läkare tror att de kan allt och att ingen kan utveckla högre kunskap än dem och väninnorna, och väninnornas väninnor - som kan mycket om hur man tar sig fram i yrkeslivet men inte det man behöver för att skapa acceptabel hygien runt för tidigt födda barn...
Månaderna innan man manövrerade bort mig från avdelningen hade man manövrerat ut mig ur hygienarbetet. En mycket erfaren chefssjuksköterskan drabbades på samma sätt. Hon trodde att hon ledde hygienarbetet i 2-3 månader när gruppen redan tagits över av en ny chef som inte kunde något om neonatal hygien men var expert på att ta sig fram...
Om jag fick bestämma - vilket jag inte får för jag är en sjuk människa som bör tystas och hotas och hatas - skulle hela KS neo byggas om omedelbart - och framför allt skulle arbetsrummen och förvaringsutrymmena struktureras om. Jag började förslå detta för långt mer än 10 år sedan. Om jag hade blivit vårdchef skulle en av mina allra första insatser varit att gå en alldeles egen hygienrond.
Jag skulle ha tagit omedelbart beslut om att sköljrummen måste byggas om, att förråden måste struktureras om - och att personal med rätt kompetens skulle bli ansvariga för hygienarbete och ombyggnationer.
Jag skulle ordna med verkstad på avdelningen där alla apparater skulle kunna testas och repareras. Jag är 100 % emot att man tar kuvöser och andra apparater från en neonatalavdelning till ett sjukhus MTA avdelning. Där finns apparater - med åtföljande bakterieflora - från hela sjukhuset.
Man hade hygienrond några få år innan jag slutade på avdelningen. Ingen av de personer från avdelningen som gick med hygiensjuksköterskan hade den kunskap som krävs i neonatal förebyggande hygien att de skulle kunna påtala brister. Den ena var en nyanställd chefssjuksköterska som aldrig satt sin fot på en neonatalavdelning innan hon började på KS neo ett par veckor tidigare. Neonatalvård är en unik specialitet och hela personalgruppen MÅSTE ha adekvat kunskap i mikrobiologi och sjukhushygien om vården ska bli godtagbar. Hygiensjuksköterskan kan inte ha haft perspektivet att detta var en enhet där patienterna vårdas i 95 % fukt och 35-37 graders värme!!!
Man kunde ha ringt till mig - som haft mycket stort intresse för hygien sedan långt innan jag kom till KS - och bett mig vara med... det hade inte blivit samma hygienrond.
Detta är en skiss över den lilla sköljen på avdelningen, som jag skulle vilja att den inreddes.
I den lilla sköljen på KS neo står en stor plastsäck med personalens PET burkar direkt på golvet. Där finns ett antal backar med sorterade sopor.
Båda bänkytorna, före och efter dekontern, är "smutsiga" - det rena läggs på en hylla ovanför en smutsig bänk. Det är mycket vanligt att man hittar saxar och peanger som körts i dekontern utan att vara öppnade. Jag kan inte minnas hur många gånger jag monterat bort spolarmarna inuti dekontern för att kunna spola ut membran - till Laerdalblåsa och inhalationsutrusning - som åkt in i dekonterns spolsystem och hindrat vattenflödet genom de små utloppshålen. Det tar lång tid och kräver tålamod! Men det allra värsta är ändå de hopslagna transportförpackningarna - alltså stora bruna lådor av papp som inte ens bör tas in på en vårdavdelning enligt råd från Svensk förening för vårdhygien. De förvaras i ett ställ i STERILFÖRRÅDET. http://www.sfvh.se/PageFiles/503/FYFFE.pdf
NY LÄNKNING https://www.gotland.se/87868 (uppgraderat 2 december 2018)
På bilden finns ovan, direkt till vänster innanför dörren, en utslagsback och en gammaldags hink med mopp. Man måste kunna moppa ett golv på en vårdavdelning om det behövs och man måste städa sköljrummen med rikligt med vatten och tvättsåpa dagligen. Hinken kör man sedan i spolon. Moppen ska vara engångs. Skaftet måste spritas efter varje användning.
Direkt efter detta står sedan en tvättsäck och en sopsäck. De bör tömmas tre gånger per dag - även om säckarna inte är fulla - innan ett arbetspass slutar. Sopor bör inte sorteras inne på avdelningen utan utanför, i ett särskilt soprum. Helst tänker jag att man bör ha en vagn med tvättsäck och sopsäck som man kör ut från avdelningen - inget bör placeras direkt på golvet eller släpas genom korridoren - och som man spritar när man tömt den, innan man tar in den på avdelningen igen. Därefter finns spolon - där man kör sådant som inte behöver eller klarar värmen i dekontaminatorn. Ovanför spolon finns ett kylskåp för förvaring av prover på avföring, urin, sekret och för obligatorisk 1 dygns förvaring av använda blodprodukter. Därefter följer en "smutsig" bänk där man kan lägga ifrån sig det smutsiga som man tagit in för rengöring. På hyllan ovanför förvarar man ett fåtal av det allra nödvändigaste.
Man tar in det smutsiga godset i dekontaminatorn utan att det kommer i kontakt med något annat på den rena sidan. Man spritar sina händer var gång man tagit i något smutsigt, innan man rör vid det rena godset. Man jobbar med förkläde och använder mycket handsprit - och sprit på bänken när man arbetar med det smutsiga godset. Man spritar bänken omedelbart när man satt in allt smutsigt i dekontern, så att inga kvarvarande bakterier kan växa till.
Bakterier har finurligt försvar. Vissa har cilier och flageller som gör att de kan förflytta sig på en yta, vissa omger sig med kletiga kapslar, några - t.ex. tuberkelbakterier - torkar och bildar sporer som kan leva i torr miljö i flera år. Stafylokocker och streptokocker trivs i damm. Ju snabbare man kan desinfektera, och ju renare man kan hålla, dess mindre risk att de sprids i miljön. Det är absolut olämpligt att ha backar för sopsortering i ett sköljrum - det är som att ge bakterier gömställen. Alla hyllor och bänkar i ett sköljrum ska vara rostfria och de ska deinfekteras meds sprit - alltid. Alla saxar och peanger som körs i spol eller dekonter måste vara helt öppnade och så mycket som möjligt bör hängas på armar inne i apparaten, så att vattnet kan spola dem från alla håll. Alla slangar måste kopplas på en av apparatens nipplar så att vattnet kan cirkulera inuti.
När det rena godset tas ur dekontaminatorn är det så rent det bör vara när man använder det hos patienten. Det måste omedelbart förpackas så att denna renhet bibehålls. I ett skåp/på en hylla ovanför den rena bänken efter torkskåpet bör det finnas pappersark - sådana som navelkateterseten är förpackade i när de kommer från sterilcentralen - för inslagning av t.ex Laerdalblåsor och inhalationsutrustning. Man får aldrig packa in i plast för att det alltid kan finnas fukt kvar som kan bidra till tillväxt av mikroorganismer inne i en sluten plastpåse.
När man tar ut rent gods ur dekonter/torkskåp har man redan spritat den rena bänken - fastän den var spritad innan. Man har tagit på sig ett helt rent plastförkläde och spritat sig till armbågarna. Man har också spritat rullbordet som förvaras under den rena bänken, för att kunna lägga det förpackade godset där. Man sätter sedan ihop andningsballongerna - en i taget - på ett stort grönt pappersark, man testar dem med hjälp gas som ska finnas i väggen vid bänken, och man sätter på en slang som förvarats i skåp/på hylla över den rena bänken så att den är höggradigt ren. Sedan slår man in paketet, lämnar en ända av sladden utanför - så att den kan kopplas till gasuttaget vid vårdplatsen och slutligen daterar man och signerar att man kontrollerat och satt samman rätt på den tejp man stänger paketet med. Man skriver inte direkt på papperet - det får inte skadas. Man håller inte på och kontrollerar om tätheten i blåsan varje arbetspass utan man litar på den som testat den och sedan byter man ut blåsan varje gång man använt den hos ett barn, så vida man inte måste använda den ofta när barnet är instabilt - då byter man minst en gång per dygn.
När man arbetar över det rengjorda godset bör man inte prata, hosta eller skratta för då sprids bakterier med små salivdroppar från personalens mun. Om man måste prata vänder man sig bort från bänken och man tar ett steg bakåt. Om man kommer emot något orent - om man t.ex stryker undan håret - måste man sprita sina händer igen. Om man har skåp ovanför den rena bänken bör det vara av rostfritt stål som tål desinfektion med sprit vid veckostädning år efter år - det kan vara bättre med hylla av rostfritt. Finns ett skåp måste handtagen desinfekteras lika ofta som handtaget på dekonter och torkskåp.
Inhalationsutrustning sätts ihop och förpackas på samma sätt. Membran, nipplar osv lägger man på ett höggradigt rent papper på rullbordet, täcker över godset när man kör till sterilförrådet, där man sedan lägger det i stängda burkar inne i stängda skåp. Allt ska förvaras så att man tar det äldsta först. Allt som ska in till barnen i kuvöserna ska vara höggradigt rent eller sterilt och det ska förvaras i stängda skåp i ett sterilförråd.
Under mina sista år på KS neo försökte jag ändra användningen av saturationsbanden, som är ett svårläst problem ur hygienperspektiv. Först sätter man banden på barnens fot, sedan flyttar man dem till handen, osv. Barnen ligger ofta på öppen blöja, de drar ihop sina kroppar och saturationsbanden hamnar i stjärten. Sedan har de samma band vid mun och ögon. Jag anser att man måste ha olika band för fot och hand och att man måste byta banden varje gång man bäddar rent - som man måste göra minst tre gånger per dygn hos de minsta barnen. Jag försökte driva den frågan i Vriss gruppen utan att få gensvar av gruppens "specialist" - nära väninna till den överläkare som sedan manövrerade bort mig från avdelningen, en kvinna som alltid tyckt mycket illa om mig.
Ett annat problem är sladdarna till saturationsmätare och övervak. Man måste ovillkorligen desinfektera dem så gott det går, med sprit. Man måste låta spriten tränga in i hörn och skrymslen - i ett sköljrum som det jag ritat ovan kan man inte lägga dessa sladdar på den rena sidan. Man bör sprita dem noga antingen på den smutsiga bänken - som ska vara kliniskt ren när man gör det - och sedan lägga dem direkt på en ren rullvagn. Dessa sladdar bör sedan förvaras i stängda skåp med åtminstone samma renhetsgrad som barnens sängkläder. När man ställer iordning en ny vårdplats bör man sprita dessa ledningar igen. Jag har vanligen kontrollerat alla ledningar jag har lagt på renbäddade vårdplatser, i väntan på ett nytt barn. Jag har hittat mängder av sladdar med gammalt intorkat blod och med avföring - man har rengjort dessa ledningar med diskmedel och vatten och man har förvarat dem hängande på en vägg i apparatförrådet, insnodda med el ledningar (som ofta läggs på golvet), datasladdar och stetoskop!!!
På bilden ovan har jag placerat fyra garderober i korridoren utanför sköljen - egentligen tänker jag att de ska stå mot väggen mitt emot sköljen eftersom det finns en utskjutande del i korridoren som gör den smalare på ett avsnitt på den sidan. Man får inte ta bort stor del av korridoren men jag skulle vilja att tvättsåpor, handsprit, tvål och liknande förvarades i rena garderober utanför sköljrummet i stället för inne i själva sköljrummet eller - värre - tar upp plats i sterilförrådet så att höggradigt rent gods förvaras på golvet i apparatförrådet.
Detta var själva strukturen i rummet och hur man ska jobba - från smutsigt till rent, med byte av förkläde och eventuella handskar emellan. Nu kommer nästa moment - städning av sköljen.
En fråga jag drev hårt i slutet av 90-talet, när avdelningen just fått ny vårdchef, var att man måste anställa 1-2 undersköterskor med särskilt ansvar för sköljrum, förråd och städning. Jag ville att man skulle kalla dem hygienpersonal, ge dem relativt hög lön och stort ansvar för att skapa god hygienisk standard. Jag ville att de dels skulle ha hand om en del av den dagliga rengöringen, dels att de skulle ansvara för förrådshanteringen - strukturen i förråden, dels att de skulle städa i alla utrymmen - olika förråd, garderober, i stickvagnarna osv - en gång per månad och att de skulle vara ansvariga för vecko- och månadsstädningarna i sköljrummen. Jag tänkte att det borde vara två personer - kanske på deltid - för att det blir roligare och lättare om man hjälps åt, man kan fika tillsammans och man har någon att samråda med. Givetvis skulle barnsköterskorna också göra rent kuvöser osv men inte under tid som de samtidigt vårdade barn, utan bara vid dagens slut, under "överlappningstiden" när de inte skulle in till barnen igen.
Jag har givit förslag om att alla avdelningar skulle få speciell hygienpersonal med undersköterskekompetens och att dessa skulle vara direkt knutna till sjukhusens hygienavdelning - att hygienläkare och hygiensjuksköterska skulle vara deras chefer med ansvar för att upprätthålla adekvat kompetens. Idag beror mycket på vilken kunskap och insikt chefer och läkare har, på de olika avdelningarna. Jag tycker att hygien ansvaret bör vara sjukhusövergripande i en parallell organisation som innefattar minst 1-2 undersköterskor per enhet. Jag ser inga fördelar i att varje enhet har en egen hygienläkare och hygiensjuksköterska som var och en har sina idéer och sin kunskapsnivå - det är inte optimalt! Hygienavdelningen och hygienpersonalen bör t.ex. ha sista ordet i alla ombyggnationer. Ventilation är t.ex. en viktig faktor när det gäller smittspridning på sjukhus - och att alla vet hur ventilationen fungerar på vårdsal, i sköljrum, i isoleringsrum osv.
((Vid denna tid införde KS en ny tvättautomat och jag trodde jag skulle svimma när jag såg den. Där levererades ren tvätt på galgar som kom åkande på långa ställningar. Jag minns inte exakt hur man loggade in sig på automaten men jag minns raderna med personal från olika avdelningar som kom med sin smutstvätt. Man fick lägga all smutsig tvätt på ett rullband som sedan drog upp alltsammans till en hackande bana i taket - över all den rena tvätten. Där fanns personaltvätt från akutmottagningen, från infektionsavdelningen (?), från neonatalen och psykiatrin. Bandet hackade sig fram i taket. Det fanns inget handfat och ingen handsprit som man kunde göra sig ren med när man lämnat sin smutstvätt och väntade på sin tur, att hämta ut ren tvätt.))
Ett sköljrum måste städas dagligen - ytorna ska spritas och golvet ska torkas. Alla handtag - till dörr, kylskåp, dekonter och torkskåp - bör spritas varje arbetspass, efter att man jobbat klart och när man torkar alla ytor.
Var vecka bör man göra grundligare städning, t.ex. göra rent torkskåpet inuti, köra hyllorna i dekontern, sprita skåpet inuti osv. Dessutom bör man göra en mera omfattande städning någon gång per månad då man också gör rent i golvbrunn och ev andra avlopp. Hur man gör detta optimalt vet jag inte - men jag vet att avloppen är en stor riskfaktor i sköljrummen. Många gånger fyller man diskhon med vatten - på den smutsiga sidan - och sedan rengör man saker i detta vatten utan att tänka på att det är öppet rakt ner i avloppsröret eftersom det finns ett lås längre ner. Man kan inte rengöra så - man får bara rengöra under rinnande vatten - men avloppet är ändå en faktor att tänka på och fråga hygienexpertis om.
Återkommer med ritning över kuvöstvätten och mjölkköket.
LÄS OCKSÅ: http://barnsjukskoterskans.blogspot.se/2012/05/fortsattning-fotografi-skoljrummet.html