.png)
Ett enskilt arbete på Sophiahemmet år 2004 (?)
En reflektion över skillnaden mellan skäl och motiv.
Delkurs: 1, Vårdetik 5 p.
Inledning
Begreppen skäl (reason) och motiv (motives) är viktiga för oss människor att reflektera över i många sammanhang.
Människor som väljer ett vårdande yrke kan ha många olika motiv utan att vara medvetna om dem samtidigt som man kan ofta kan anföra ett antal olika skäl till sitt val.
Begreppet skäl betyder, enligt Nordstedts svenska ordlista ”god och giltig orsak”.
rea·son 
(r
z
n)
(rzn)1. The basis or motive for an action, decision, or conviction..
2. A declaration made to explain or justify action, decision, or conviction
3. An underlying fact or cause that provides logical sense for a premise or occurrence
4. The capacity for logical, rational, and analytic thought; intelligence.
5. Good judgment; sound sense.
6. A normal mental state; sanity
7. Logic A premise, usually the minor premise, of an argument.
v. rea·soned, rea·son·ing, rea·sons
1. To use the faculty of reason; think logically.
2. To talk or argue logically and persuasively.
3. Obsolete To engage in conversation or discussion.
1. To determine or conclude by logical thinking: reasoned out a solution to the problem.
2. To persuade or dissuade (someone) with reasons
Begreppet motiv betyder, enligt Nordstedts ”underliggande orsak” / ”bevekelsegrund” / ”drivfjäder” och också ”orsak till brottslig handling”. mo·tive 
(m
t
v)
(mtv)n.
1. An emotion, desire, physiological need, or similar impulse that acts as an incitement to action.
2. (mtv, m-t
v) A motif in art, literature, or music.
tv, m-tv) A motif in art, literature, or music.adj.
1. Causing or able to cause motion: motive power.
2. Impelling to action: motive pleas.
3. Of or constituting an incitement to action.
Ett skäl är alltså något basalt, något giltigt, något logiskt, rationellt, en fråga om ”sound sense”.
Ett skäl utgår från en process i en individs förstånd som bygger på omdöme.
Ett motiv är något under- liggande, något dolt, en bevekelse, ”an emotion” eller ”impulse”.
Ett motiv handlar främst om känslor.
Altruism som skäl eller motiv
Begreppet altruism översätts ”oegennytta” eller ”osjälviskhet” och innebär att man prioriterar en annans intressen före sina egna.
Motsatsen egoism översätts ”egennytta” eller ”själviskhet”.
(Kalkas & Sarvimäki 1999, sid 40)
Kalkas och Sarvimäki skriver också följande:
”Eftersom relationen och interaktionen är centrala i all hälso- och sjukvård blir människorelationernas etik viktig såväl i omvårdnadsetiken som i alla annan vårdetik. ………….Sjuksköterskeyrket räknas som en profession……och ett kriterium på en profession är att verksamheten bygger på altruism, dvs att man strävar efter att åstadkomma någonting gott för en annan individ. Altruismen kan därför ses som en central utgångspunkt i omvårdnadsetiken.” (sid 39)
”Man skulle kunna säga att altruismen som etisk princip betyder att en handling är moraliskt god om avsikten är att öka en annan persons välfärd, lycka och välbefinnande eller att minska den andres lidande, olycka, illabefinnande. Avsikten är med andra ord att göra något gott för en annan människa.” (sid 40)
Den amerikanske filosofen Nicholas Rescher kopplar ihop altruism med empati, dvs att hysa ställföreträdande känslor (enligt Kalkas & Sarvimäki 1999, sid 40)
Baumgarten definierar (enligt Kalkas & Sarvimäki 1999, sidd 41) empati som förmåga och vilja att sätta sig in i en annan persons känslor och ser denna förmåga som viktig för sjuksköterskans arbete.
Den tyska psykologen Ursula Nuber beskriver en annan syn på altruism. Hon skriver: ”Kännetecknande för altruism är att det altruistiska beteendet inte får vara del i en yrkseroll……….”
Hon skriver att forskning har visat att om vi människor hjälper andra så gör vi det av något av följande skäl:
- vi förväntar oss en belöning – t.ex beröm, erkännande, att må bättre.
- vi försöker undvika bestraffning
- vi hjälper för att andras nöd gör oss oroliga och lustiga och vi vill må bättre
- vi hjälper människor som liknar oss själva i syfte att stärka vår grupp, skapa vi-känsla
”Lika vaga som de forskningsresultat är som säger sig påvisa en förment altruistisk motivation, lika klart och entydigt visar andra resultat att människor alltid får ut något av att hjälpa andra.” (Nuber 1998, sid 94-95)
Nuber skriver också om att ”bli hög” av att hjälpa. Hon refererar till boken ”The healing power of doing good” där Allan Luks redovisat ett forskningsprojekt omfattande drygt 3000 hjälparbetare och anställda vid sociala institutioner som fått beskriva sina motiv och vad deras arbete med hjälpbehövande hade inneburit.
Över hälften av de tillfrågade hade beskrivit i likartad fysiska känsla som av Luks getts namnet ”helper’s high”. Typiska symtom är plötsliga värmeförnimmelser, ökad energi och euforiska känslor. Dessa förnimmelser är, enligt Luks tecken på frisättning av endorfiner.
En majoritet av de tillfrågade i Luks undersökning hade också beskrivit mera långtsiktiga verkningar av att hjälpa andra. Ökad självkänsla, större lycka och tillfredsställelse med sig själva var vanligt men också mindre magproblem, migrän och andra hälsoproblem beskrevs. (Nuber sid 97-99)
Rachels diskuterar etisk egoism kontra altruism: ”But are we capable of being unselfish?”
Han skriver att många filosofer, psykologer och även “ordinary people” menar att människan inte är kapabel att vara osjälvisk.
”According to the theory called Psychological Egoism each person is so constituted that he will look out only for his own interests. Therefore, it is unreasonable to expect people to behave ‘altruistically’. Human nature being what it is, people will respond to the need of others only when there’s something in it for themselves. Pure altruism is a myth – it simply does not exist.”
(Rachels 1999, sid 70)
På webb sidan http://www.csulb.edu/~jmoriart/wk4_f04_160.html från Caifornia state university i Long beach finns följande text om dolda motiv i introduktionen till etik:
The strategy of reinterpreting motives
1. Raoul Wallenberg. It looked like his goal was to help other people, but in fact what he was trying to do was give himself a more meaningful life.
2. Mother Theresa. Yes, she was helping other people. But the reason she was doing it was to get a really big reward in heaven.
3. David Allsop. He lived modestly in order to send big checks to environmental causes. But he “previously worked as a campaigner . . . and . . . found it deeply satisfying . . . to be able to provide the financial support for others to campaign” (65).
We’ve considered three specific cases. The English philosopher Thomas Hobbes took a more systematic approach. He looked at the general motives people have, and tried to show how all of them can be understood in egoistic terms. Examples:
1. Charity. People who act charitably are doing so only to get the rush that comes from demonstrating their power. Charitable people are “powerful” in the sense that they can take care of themselves and other people.
2. Pity. Sometimes we feel bad for someone and try to help them. According to Hobbes, “the reason we are disturbed by other people’s misfortunes is that we are reminded that the same thing might happen to us” (66). In helping others who we pity, we are, in effect, attempting to help ourselves.
1. Raoul Wallenberg. It looked like his goal was to help other people, but in fact what he was trying to do was give himself a more meaningful life.
2. Mother Theresa. Yes, she was helping other people. But the reason she was doing it was to get a really big reward in heaven.
3. David Allsop. He lived modestly in order to send big checks to environmental causes. But he “previously worked as a campaigner . . . and . . . found it deeply satisfying . . . to be able to provide the financial support for others to campaign” (65).
We’ve considered three specific cases. The English philosopher Thomas Hobbes took a more systematic approach. He looked at the general motives people have, and tried to show how all of them can be understood in egoistic terms. Examples:
1. Charity. People who act charitably are doing so only to get the rush that comes from demonstrating their power. Charitable people are “powerful” in the sense that they can take care of themselves and other people.
2. Pity. Sometimes we feel bad for someone and try to help them. According to Hobbes, “the reason we are disturbed by other people’s misfortunes is that we are reminded that the same thing might happen to us” (66). In helping others who we pity, we are, in effect, attempting to help ourselves.
Diskussion
Att sjuksköterskan har skäl för sitt handlande mot vårdtagaren är gott, eftersträvansvärt och nödvändigt i utvecklingen av en professionell yrkesroll.
Husted m.fl som betonar (enl. Kalkas & Sarvimäki 1999, sid 130) ”betydelsen av vårdarens självständiga tänkande och handlingsfrihet i det etiska beslutsfattande som sker inom omvårdnaden. Endast på en sådan grund är det möjligt för vårdaren att ge individuella motiveringar för de lösningar hon väljer...”
Att ha dolda motiv är normalt. Det har alla vi människor – från dem som betraktas som helgon till dem vars motiv är onda och avsiktliga - i det mesta vi företar oss.
För en sjuksköterska är det grundläggande att sträva efter professionell medvetenhet om vad det är som driver henne.
De flesta som valt sjuksköterskeyrket har ett underliggande behov som kan handla om att bli en god människa, någon som tar hand om andra, som tröstar och hjälper.
Samtidigt innebär vårdarens yrke en möjlighet till makt över andra människor.
Vårdtagaren befinner sig i en beroendeställning som det är vårdarens professionella skyldighet att ha insikt om och förstå konsekvenserna av.
I den enskilda sjuksköterskans strävan efter ökad professionalitet kan det vara utvecklande att ibland ställa frågan till sig själv: ”What’s in it for you?”
Speciellt i samband med händelser som inte blev som förväntat, kanske i mötet med en människa som man upplevde som ”en besvärlig patient” men också när allt går bra, när man har den känsla av ”helper’s high” eller ”flow” som Luks beskrivit, kan reflektion ge bättre självkännedom.
Kalkas et al skriver:
”I den mån vårdaren systematiskt prioriterar sina egna behov och intressen och vårdar för sin egen skull är handlandet själviskt och egoistiskt, även om det har positiva konsekvenser också för patienten. Dessa konsekvenser är då en irrelevant biprodukt i vårdandet.
”I den mån vårdaren systematiskt prioriterar sina egna behov och intressen och vårdar för sin egen skull är handlandet själviskt och egoistiskt, även om det har positiva konsekvenser också för patienten. Dessa konsekvenser är då en irrelevant biprodukt i vårdandet.
Den altruistiska principen… är inte den enda principen. En annan princip av lika hög rang… är respekten för patienten som en unik person med egenvärde.” (sid 50)
Nuber skriver:
”…..en hjälpande handling har positiva effekter också för den som hjälper, men det är skillnad om man hjälper någon annan enbart för att själv må bättre”. (sid 99)
Because we are rational, we are able to take some facts in reason for behaving one way rather than another. We can articulate those reasons and think about them. …………. (Rachels 1999, sid 195)
Referenser:
Kalkas H & Sarvimäki, A. (1999) Omvårdnadsetikens grunder. Stockholm, Liber.
Nuber Ursula (1998) Vår tids egoism. Stockholm. Natur och Kultur.
Nordstedt svenska ordbok (1990) Stockholm. Nordstedts förlag.
Rachels J (1999) The elements of moral philosophy. New York
- - - - - - - - -
(Arbetet består av många olika direkta citat ur olika texter. Jag vet numera att man ska skriva om andras texter med sina egna ord. Detta var ett av de första inlämningsuppgifterna i den första delkursen i vidareutbildningen i omvårdnads vetenskap för äldre sjuksköterskor - jag gjorde så gott jag kunde då.)
- - - - - - - -Mera ur tidigare mail:
Jag har sett många människor som lever i myter.
Jag har utbildning som gör att jag kan förstå hur det kommer sig att en människa, en grupp, en församling, en arbetsplats utvecklas på ett skevt sätt.
Jag har, för att orka överleva och komma vidare i olika livskriser, läst en massa som gett mig ökade kunskaper.
Jag förstår vad det innebär att befinna sig inne i en skev miljö, som den på KS Neo.
Jag förstår varför människor blir rädda för nyanställda som kommer från andra håll och kan mera.
Jag tar inte åt mig när jag blir angripen utan fokuserar på problemet – att den här gruppen måste få höjd kompetens för att orka möta kollegor och bryta sin isolering.
Jag har också tagit på mig rollen att bli slagboll för dem. Jag har förstått att någon måste rubba deras bild av verkligheten, för att få dem att acceptera och ta emot människor med min kompetens och att det måste göras långsamt och försiktigt, stegvis, för att de inte ska ge upp eller bryta ihop. Det har varit en utmaning att provocera lite lagom, precis på gränsen för vad gruppen har klarat av. Det resultat jag ser är att nya numera möts med nyfikenhet och mycket större öppenhet än innan. Avdelningens ledning har också initierat samarbete med både Lund och Göteborg precis som jag försökt påverka till både i mina brev och i otaliga samtal med olika läkare.
Jag är väl medveten om att det jag gör är udda och på gränsen till hur en enskild anställd bör agera. Därför har jag hela tiden varit öppen med det jag gör. Jag har skrivit för att mina åsikter ska vara kända, kunna diskuteras och vägas mot andras. ..
Mera klipp:
Neonatalvård är en komplex specialitet där det krävs att de anställda har mycket breda kunskaper.
Ett nyfött barn kan ha en rad olika medfödda sjukdomar, missbildningar och skador. Det kan ha kromosomrubbningar, det kan ha inre missbildningar t.ex i mag-tarmkanalen eller i njurarna, det kan ha tumörer eller blodsjukdomar, det kan ha hudsjukdomar som fiskfjällsjukan, det kan ha skört skelett som gör att det får frakturer av att man tar i det.
Barnet kan också ha skadats under förlossningen eller det kan ha fått en skada tidigare i moderlivet, av något som inträffat. Många barn har medfödda infektioner som i många fall kan vara direkt livshotande.
En del barn är i akut behov av intensivvård och intensivvårdskunnande måste alltid finnas med som en komponent hos dem som arbetar med nyfödda sjuka barn. Det måste finnas möjlighet att intubera och lägga barn i respirator.
Eftersom för tidigt födda barn har nedsatt immunförsvar på liknande nivå som cancer- eller transplantationspatienter krävs mycket goda kunskaper om hygien.
Min bedömning är att en adekvat avvägning av kunskaper innebär att ungefär 10% av en neo.sjuksköterskas kompetens bör vara intensivvård.
På KS Neo är intensivvårdskompetensen 70-80% av personalgruppens samlade kompetens.
Det innebär att man missar en massa.
Man vet inte hur man ska sköta barn med hjärtfel, med tarmmissbildningar, med svår ärftlighet för allergier och man är totalt värdelösa på hygien.
Man missar att diagnosticera ovanliga sjukdomar och har de ett dramatiskt förlopp dör barnen innan någon hunnit förstå hur man skulle tolka de symtom som fanns.
På KS Neo har det varit status bland sjuksköterskor att vara snabb på att sätta infarter, att assistera läkaren, att vara effektiv i akuta livshotande tillstånd.
Det har inte varit prioriterat att UNDVIKA dessa svåra situationer genom att sköta barnen på ett väl avvägt sätt.
Fram till slutet av 80-talet var sjuksköterskans roll att fungera UNDERORDNAT läkaren. Det medicinska synsättet var det enda officiella sättet att möta patienterna på.
Sedan dess har sjuksköterskeutbildningen gjorts om. Numera är den en högskoleutbildning och Socialstyrelsen har gett direktiv om en successivt förändrad yrkesroll med eget, självständigt ansvar OBEROENDE av läkaren, för vissa delar av vården.
Socialstyrelsen har också föreskrivit att den nya yrkesrollen kräver en helt annan inskolningsnivå för sjuksköterskor.
När en sjuksköterska ska ställa egna diagnoser och ordinera omvårdnadsåtgärder kräver det en helt annan inskolning och undervisning än den man fick förr, när man kunde gå direkt från åk 9 in på en ssk-utbildning som var 2½ år.
Socialstyrelsen har till och med haft på förslag att sjuksköterskor ska ha en period som är att jämföra med läkares AT-tjänstgöring.
Jag anser att ingen ska få skriva vårdplaner eller ställa omvårdnadsdiagnoser förrän de arbetat länge under en specialistsjuksköterska med motsvarande funktion som en överläkare/bakjour har.
