Exakt samma som 2008 drabbade Vanja Litbo och Tommy Wiqvist och Linnéa.
Först sa man samma som till Js föräldrar, sedan gav man L hjärnskada och
dödade henne.
Läs
själv: Beslutet från HSAN i Astrid Lindgren-ärendet
Publicerad: 29 april
2009, 11:11
Foto: Joacim Hedell
Sjuksköterskan som felbehandlade den lilla flicka som senare avled riktar
allvarlig kritik mot arbetsförhållandena på Astrid Lindgrens barnsjukhus. Det
framgår av beslutet från HSAN som Dagens Medicin nu kan publicera.
Ämnen i artikeln:
Sjuksköterskan har tilldelats en varning för att ha gett den lilla flickan
koncentrerad natriumklorid i stället för natriumklorid i isoton lösning. Som
Dagens Medicin rapporterade i går, tisdag, förklarar hon sitt misstag med att
arbetssituationen vid tillfället var extremt stressig.
Av beslutet från Hälso- och
sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, framgår att sjuksköterskan även är starkt
kritisk till den allmänna arbetsmiljön på arbetsplatsen. I sitt svar på
yttrandet från den felbehandlade flickans mamma skriver sjuksköterskan att
många erfarna anställda har slutat på grund av interna konflikter.
I många fall har de som slutat
ersatts dels med oerfarna sjuksköterskor och dels med sjuksköterskor och chefer
utan neonatal kompetens vilket påverkat kompetensutvecklingen i
sjuksköterskegruppen på ett negativt sätt , skriver hon också.
Den läkare som anmäldes för
felbehandling samtidigt som sjuksköterskan frias av HSAN, vilket också framgår
av beslutet.
Ingen läkare var med när
spädbarns respirator stängdes av
Publicerad: 2 mars 2011,
16:40
Ingen läkare var med när spädbarns respirator stängdes
av
När mamman
sade ja stängde sjuksköterskan av spädbarnets respirator och lät barnet dö
utan att involvera någon läkare. Nu får både sjuksköterskan och läkarna kritik.
Händelsen inträffade på Astrid Lindgrens barnsjukhus i april förra året.
Enligt Dagens Nyheter rörde det
sig om ett för tidigt fött barn som drabbats av en svår sjukdom och trots flera
operationer blev sämre.
Enligt tidningen hade en
överläkare, en jourläkare och sjuksköterskan bedömt att barnet inte skulle
överleva och börjat förbereda för att avsluta behandlingen, i journalen skrevs
dock bara in att ingen återupplivning skulle ske.
Sjuksköterskan säger sig ha fått
klartecken från läkarna att avsluta behandlingen av barnet, om modern
samtyckte.
När sjuksköterskan uppfattde att
hon fått samtycke avbröt hon behandlingen utan att kontakta läkarna
igen.
Socialstyrelsen har granskat
fallet efter en lex Maria-anmälan och enligt flera medier får både ansvariga
läkare och sjuksköterskan kritik.
Sjuksköterskan hade inte rätt att
besluta om att avsluta behandlingen, därför kommer Socialstyrelsen nu att
granska hennes yrkesutövning.
Men Socialstyrelsen tycker också
att journalföringen var för dålig och kritiserar även att barnets mamma
inte involverades tillräckligt mycket.
Socialstyrelsen
vill stoppa sjuksköterska efter dödsfall
Publicerad: 11 april
2011, 16:05
Socialstyrelsen vill stoppa sjuksköterska efter
dödsfall
Sjuksköterskan har varit inblandad i flera dödsfall. Nu vill
Socialstyrelsen att hon blir av med sin legitimation och tvångsundersöks av
läkare.
Barnsjuksköterskan har varit inblandad i flera uppmärksammade fall.
I april 2009 fick hon en varning
från hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, efter att hon gett en för hög
dos natriumklorid till den för tidigt födda flicka vars död senare ledde fram
till att en läkare häktades misstänkt för dråp.
Hon var också inblandad i en
händelse som anmäldes enligt lex Maria i september samma år då ett för tidigt
fött barn genom hennes felskrivningar fick fel medicin vid flera tillfällen.
Vid det tillfället kritiserade Socialstyrelsen verksamheten för bristande
rutiner.
Tidigare i år fick både
sjuksköterskan och sjukhuset kritik efter att hon avslutat livsuppehållande
behandling av ett för tidigt fött barn utan att informera den
ansvariga läkaren.
Efter den händelsen beslutade
Socialstyrelsen att granska sjuksköterskans yrkesutövning och nu har
myndigheten vänt sig till HSAN med en begäran om att hennes legitimation
ska återkallas.
Detta enligt en paragraf i
patientsäkerhetslagen som hänvisar till fall då någon inte kan utöva sitt yrke
tillfredsställande pågrund av sjukdom eller liknande. Socialstyrelsen vill
också att HSAN beslutar om att sjuksköterskan ska undersökas av
läkare, med tvång om så behövs.
Yrkande Av Erik Höglund avdelningschef Socialstyrelsen/IVO, datum okänt
Inledning:
År 2008
mördades flickebarnet Linnéa Litbo på Karolinska sjukhuset.
Föräldrarna
polisanmälde.
De läkare
som begått misstag med Linnéa, som de skyllt på mig, leg sjuksköterska Solweig
Ahlander, lyckades skapa sådan hysteri att processen rann ut i sanden.
Föräldrarnas
fråga i polisanmälan fick inget svar. Advokat Althin hjälpte läkarna.
En
pensionerad barnläkare från Blekinge ljög om utveckling av hjärnskada i
domstolen.
Frågan var
vad som hänt med deras dotter från att hon skrevs ut från neonatalen med
oförändrad hjärnskada enligt ultraljud, tills hon drabbades av kramper på sjätte
dag i hemmet. När hjärnan undersöktes av barnintensiven var hjärnan borta.
Dessutom –
pojken i sängen bredvid Linnéas kuvös utsattes för mordförsök 2008. Han hade
natrium 220. Han fick ingen behandling eller ens hjälp med extrem törst trots
larm av mig. Jag hade insett
6 juni att jag råkat förväxla natriumlösningar ett dygn tidigare och
anmälde.
Dessutom –
år 2009 utsattes ett barn för mordförsök med medveten överdosering med
Propranolol i kombination med ordination om att ta bort övervaket.
Dessutom –
år 2010 fick en 2 månader gammal pojke en märklig infektion, han hamnade i
respirator, hans tillstånd förbättrades inte trots antibiotika.
På sjätte
dagen fick han kramper – då bad två läkare mig i enskild rapport – det
motiverades med mammans känsliga historia - att ”komma till ett avslut”
tillsammans med mamman. Läkarna hade gjort mamman så arg att hon slutat svara
på tilltal.
Jag kastades
in i en för mig helt okänd sjukprocess genom press av mamman, som i sin tur
pressades på märkligt sätt av personal.
Jag sa ja
till delegering från den hetsige spansk italienske överläkaren för att han
hotade med att få mamman tvångsintagen i psykiatri nästa dags morgon, för
hennes vägran tala med honom. Läkaren hämtade mig när jag loggade in på datorn
för att se hur delegeringen var skriven. Han sa att han självklart skrivit
delegering i journalen enligt rutin, och ifrågasatte att jag inte litade på
honom.
En läkare
var involverad i samtliga ovanstående fall, den som i denna text kallas
”avdelningens överläkare” av enhetschefen Erik Höglund.
Det sista
barnets märkliga infektion uppstod någon dag efter att jag larmat till
Karolinska sjukhusets medicinska ledning om katastrofläge i
neonatalverksamheten. De sista tre svenska överläkarna hade manövrerats bort,
samtliga fyra chefssjuksköterskor hade flytt.
Förutom ovan
nämnda försök att skada mig, knäckte en läkare ett barns vänstra handled direkt
efter ett kejsarsnitt på förlossningen i Solna år 2009.
Läkaren
sträckte fram den felställda handen mot mig och beordrade mig att sätta en
venös infart i handen. Barnmorskorna var upptagna med att torka barnet,
Jag gick i
vid cirkel runt läkaren till barnets andra sida och stack i höger hand. Chockad
förlossningspersonal kom och sa att läkaren försökt i timmar få deras hjälp att
ge mig skulden för benbrottet.
YRKANDEN
ANMÄLD
YRKESUTÖVARE
Legitimerade
sjuksköterskan Solweig Ahlander (bilaga 1)
ÄRENDET
Anmälan till
Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd av fråga om läkarundersökning
i.m.
Socialstyrelsen
yrkar att Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) förelägger Solweig
Ahlander
(SA) att låta sig undersökas av den läkare som anvisas henne. Socialstyrelsen
yrkar vidare att SA:s legitimation ska återkallas till dess frågan om
återkallelse av legitimationen har prövats slutligt.
GRUNDER
Socialstyrelsen
anser att det finns grundad anledning att anta att SA:s legitimation ska
återkallas enligt 8 kap. 4 § första stycket 1 patientsäkerhetslagen (2010:659)
dvs. att hon på grund av sjukdom eller någon liknande omständighet inte kan
utöva yrket tillfredsställande.
SA får
därför föreläggas att låta sig undersökas av läkare med stöd av 8 kap. 7 §
första stycket
patientsäkerhetslagen.
Socialstyrelsen anser att det även behövs för att trygga patientsäkerheten att
SA:s
legitimation återkallas interimistiskt enligt 8 kap. 7 § andra stycket
patientsäkerhetslagen.
BAKGRUND MM
SA har av
Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd har den 24 april 2009 tilldelats en varning
(HSAN 2008/2572) för en händelse då hon gett en för hög koncentration av
natriumklorid till ett prematurt fött barn.
HSAN:s GD Aud Sjöqvist ringde mig och meddelade att
jag hade fått varning.
Hon rekommenderade mig att överklaga
på grund av skäl som hon uppgav.
Jag valde att inte överklaga.
Jag hade förväxlat natriumlösningar, jag hade insett
det själv och anmält mig själv utan att inse att jag med det i princip skrev
under barnets dödsdom.
Flickan mördades av neonatalens läkare. Det var ett
utdraget tortyrliknande mord.
Det enda jag kunde ge
de drabbade föräldrarna var respekten att inte överklaga.
BORTTAGNA BILDER
Föräldrarna
som de presenterar sig på Facebook idag.
Mamman har hängts ut på Flashback på PERVERST sätt av personer knutna till
Karolinska
Föräldrarna
har upprepat anklagats för att själva ha avslutat sin dotters liv.
Modern har
anklagats för flickans hjärnskada, man har skrivit att hon ”knaprat piller”
Den 31 mars
2018 kallades mamman ”snöflinga” och ”dummare än Mona Sahlin” av profil som
upprepat hänvisat till mammans tidigt stängda blogg, sagt sig ha den, men
aldrig delat den.
Linnéa
var inte ett svårt hjärnskadat barn.
Detta är hjärnskadade barn.
SA har även
varit inblandad i en händelse som anmäldes enligt lex Maria (dnr
41-9693/2009,bilaga 2) den 15 september 2009. SA överförde ordinationer i
handskrift från en fullskriven läkemedelslista till en annan.
SA skrev fel så att en ordination på preparatet
Propranolol
tiofaldigades varefter ett prematurt fött barn kom att
medicineras felaktigt vid sex alternativt sju tillfällen med biverkningar som
följd.
Socialstyrelsen
riktade i beslutet kritik mot verksamheten för brister i lokala rutiner.
Jag gjorde
inget fel, jag följde väl fungerande rutin.
Jag hade INGET
ansvar för att en läkare signerade en överföring jag tvingats göra i hast, för
att läkare inte gjort överföringen dygnet innan.
Som
nattsjuksköterska tvingades man föra över ordinationer om läkare inte gjort
det.
Man SIGNERADE INTE ORDINATIONEN. Den som hade primärt
ansvar för ordination av läkemedel hade primärt ansvar för att kontrollera att
överföring av sjuksköterska gjorts korrekt, dvs läkaren.
INNAN en
sjuksköterska delade läkemedel från av sjuksköterska skriven lista, skulle
ordination vara granskad och signerad av läkare.
Den läkare som
var personligt involverad i samtliga barn som mördades och utsattes för
mordförsök, med avsikt skada min professionella trovärdighet, signerade en
felskrivning jag hade gjort. Och inte bara det.
Han försökte få personal att ta bort barnets övervak.
Och inte bara
det. När felet upptäcktes spred han inom verksamheten att felskrivningen, som
jag inte var formellt ansvarig för, skulle ha orsakat barnets medfödda skada -
och han gav mig personligt ansvar för detta.
Det finns
anledning att utreda om han även sa detta till föräldrarna, och om de
rekommenderades att gå med på att avsluta barnets liv... Barnet
fick tre andningsstillestånd. Om man inte klarat att återuppliva, utan lagt det
i respirator, hade man med största sannolikhet försökt pressa föräldrarna till
"avslut", som man gjorde med Linnéa Libos föräldrar åren
innan.
Läkarens
signering var ett mordförsök.
Utredning
Med
anledning av en lex Maria inkommen den 13 april 2010 från Neonatalverksamheten
vid Karolinska Universitetssjukhuset (dnr 15286/2010, bilaga 3) har
Socialstyrelsen öppnat detta ärende för att granska SA:s yrkesutövning.
Enligt
anmälan beslutade SA på egen hand att avsluta en livsuppehållande behandling av
ett prematurt fött barn genom att stänga av respiratorn, dra tuben och avsluta
pågående infusioner. Hon hade inte informerat ansvarig läkare om vad hon avsåg
att göra.
Jag hade,
efter att ha fått full rapport av kvällssjuksköterska Cia Lexig, och ca en
timmes samtal med mamman, varit på läkarexpeditionen och ställt rak fråga till
underläkare Emöke Deschmann:
"Förstod jag er rätt nät
jag uppfattade att jag skulle avsluta utan läkare närvarande”.
Läkaren Emöke Deschmann svarade
JA.
Bakjouren hade
lämnat sjukhuset hastigt efter rapporten till mig.
Deschmann skrev senare samma
natt anmälan mot mig, utformad som att den skrivits av mamman.
Denna skrevs enl u. tillsammans
med vårdlärare Birgitta Viksten och sjuksköterska Astrid Nordström.
Deschmann skickades kort efter,
enligt uppgift, till Boston Children’s Hospital.
Det bedömdes vara risk att hon
inte skulle klara att hålla verksamhetens linje vid ev polsianmälan.
Ingen övrig vårdpersonal deltog då
behandlingen avslutades. SA informerade framjouren i efterhand. SA:s handlande
står i strid med verksamhetens rutiner.
Ingen annan vårdpersonal var direkt involverad, men barnsköterskan fanns
ett par meter bort i samma rum. Mamman hade inte förtroende för
all personal, det var stort problem. Normal rutin var att vid svåra fall
samlades all personal och läkare, inför natten och planerade för olika
scenarion.
Denna kväll tog avdelningens vårdlärare Birgitta Viksten in personalgruppen
i ett rum och de två läkarna tog mig till annat rum. De skyllde detta avsteg
från gängse rutin på mammans behov.
Vårdläraren beslutade vilka två barnsköterskor som skulle vara med mig på sal 3. ’ Den unge man hon placerade med mig och det dödssjuka barnet kände inte mamman.
Dessutom - kvällspersonalen hade inte städat. Det hade varit lugnt på
eftermiddagen. Det fanns inte skäl
till att ingen städat. Sköljrummet var proppfullt med smutsiga kuvöser, sängar
och tvätt. Vårdläraren beordrade den undersköterska hon placerat med mig, på
det döende barnet, att han skulle "städa sköljen". Han hade fullt upp
till morgonen. Denna omständighet, gör att jag tror att flera var delaktiga
i komplott mot mig.
En annan barnsköterska fanns med mig på vårdsalen. Hon hade ansvar för ett
annat barn. Det barnet vårdades bakom en bred stolpe men barnsköterskan var
fullt tillgänglig.
Avdelningen hade tre vårdlärare. Den ena av dessa var involverad i ett
försök döda ett barn år 2001 och hon var den som beslutade hur personal skulle
placeras den natt pojken dog, och hon var - så vitt jag förstod på
undersköterskan - den som uppmanade honom att städa.
Som jag skrivit i min redogörelse till Socialstyrelsen gick jag runt på
alla salar och frågade om någon erfaren barnsköterska kunde ersätta den
märkligt stressade unge manlige. Alla sa att de inte kände mamman.
En av HSAN:s ledamöter frågade mig varför jag trodde att jag utsattes för
en komplott den 1 april 2010. Jag svarade honom, jag beskrev omständigheter jag
byggde min bedömning på och blev trodd.
Detta är J och hennes far S.
J dömdes ut som
”hopplöst fall”, ett barn som inte skulle få möjlighet till ”ett värdigt liv”
år 2001. Parallell till Linnéa. Vårdläraren
Birgitta Viksten var en huvudaktör i att försöka mörda J 2001. Jag tvingades tränga mig förbi Viksten
och sjuksköterskan Carina Östbom för att kunna informera S om att
man ljugit för honom och hans maka.
Sektionsledare Karin Dackander hade satt in extra personal den natten,
hon hade ”delegerat” till Östbom att ”informera” mig om att J skulle komma
att dö pga mig, att Js respirator skulle stängas av, pga att jag påståtts ha
begått ett misstag som jag inte hade gjort – vilket kunde ha kontrollerats fyra dygn tidigare genom
telefonsamtal.
I stället för att ringa mig och fråga om en injektion var given hade föräldrarna felinformerats och I FYRA DYGN, pressats till det yttersta till att gå med på att avsluta sin dotters liv, för att skada mig.
Exakt samma som 2008 drabbade Vanja Litbo och Tommy Wiqvist och Linnéa.
Först sa man samma som till Junes föräldrar, sedan gav man L hjärnskada och
dödade henne.
Min dotter Elin. Drabbad av våldtäkt någon vecka efter bild 2009. Våldtäkten kan ha varit beställd, för att stoppa flytt till USA
År 2012 utsattes hon
för falsk polisanmälan av professor knuten till forskargrupp Karolinska.
Hon dömdes hårt i
rättegång utan vittnen till försvaret.
Jag försökte sätta henne i säkerhet i mina hemtrakter. Jag hittade
lägenhet i Falköping. Den var perfekt för bildkonstnär, inte renoverad men
fullt beboelig, med ett ljust rum lämpligt som ateljé.
Falköpings
psykiatris TORTERARE och OFFER
Med
torticollis orsakad av tortyr.
Falköping har kunnat hålla Elin internerad i
totalt FEM ÅR, utan permission på grund av detta ”yttrande” som IVO delat ut
till de som begärt det.
ALLA som känt till dokumentet – dvs ALLA mina
fiender på Karolinska, de som dödade Linnéa och Casper, och försökte mörda
pojken i sängen bredvid Linnéas kuvös genom att inte behandla natrium 220, och
döda barn med överdosering av Propranolol 2009, har kunnat säga till vem som
helst, till exempel poliser, domare, mm
– ”vill du veta vem den sjuksköterskan är, ta reda på vad IVO säger om
henne, beställ IVO:s yttrande…”
Viksten var även huvudaktör i mordet på Casper Nilsson 2010.
Jag GISSA att Viksten är hörd av polis. Jag bör ha rätt att bemöta det
hon sagt.
Linnéa Litbos föräldrar utsattes 2008 för EXAKT samma argumentation som
Js 2001. Med SAMMA SYFTE – att
jag skulle bli falskt anklagad, att barns liv skulle avslutas och att
föräldrarna skulle hetsas att anmäla mig, genom att de gavs falsk information
om mig.
Denna falska information har
först Socialstyrelsen, sedan IVO, hjälpt till att sprida. Detta rakt igenom falska ”yttrande” av Erik
Höglund, motbevisade jag år 2011. Jag begärde själv
muntlig förhandling med Socialstyrelsen inför HSAN.
Socialstyrelsens handläggare, psykolog, kom inte till HSAN och bevisade att
jag var sjuk. Hon överklagade till Förvaltningsrätt och fick prövningstillstånd
i Kammarrätt. Jag vann i
alla instanser.
DÅ GICK SOCIALSTYRELSEN VIDARE OCH HAR SPRIDIT SINA URSPRUNGLIGA
ANKLAGELSER VIA DETTA OFFENTLIGA YTTRANDE, I ÖVER TIO ÅR…
MAN HAR INTE INFORMERAT OM ATT JAG BEDÖMDES, INTE BARA AV EN ENSAM
PSYKIATER, UTAN AV PSYKIATER TILLSAMMANS MED FACKLIGA FÖRETRÄDARE, POLITIKER
OCH JURISTER.
I ett yttrande från avdelningens
överläkare inkommet den 15 april 2010 (bilaga 4) beskrivs bl.a. att han
haft ett möte med SA, jourhavande läkare samt ytterligare en sjuksköterska den
aktuella kvällen.
Jag fick
rapport. Jag var ensam. Den undersköterska som placerats med mig tilläts inte
delta.
Cia Lexing,
den sjuksköterska som haft Casper under kvällen deltog inte.
”Avdelningens överläkare” Marco Bartocci har uppgivit i yttrande (bilaga 4)
att Lexing deltog.
Det är lögn.
En annan sjuksköterska deltog en kort stund. Hon var anställd på
samvårdsavdelningen.
Innan Marco Bartocci sa att han skulle se till att få mamman tvångsintagen
i psykiatrin, ”direkt i morgon bitti”, för att hon vägrade gå med på avslut,
reste han sig upp.
Han ställde sig framför den inåtgående dörren, satte ena handen mot väggen
och lutade sig så att dörren inte kunde öppnas. Det var en dörr med fönster.
Han var synligt till korridoren.
Varför fick jag inte möjlighet, i utredning av anklagelserna mot mig, att
kommentera?
När läkare
kommer till Sverige från länder med maffia, kan det antas rimligt att
Socialstyrelsens enhetschefer inte ägnar sig åt blind tro, utan utreder.
Socialstyrelsen
utredde mig i ett år. Utreddes ”avdelningens överläkare”?
Han är ende
läkare som var involverad i alla barn som utsattes för mordförsök och mördades.
Enligt yttrandet planerades hur man på bästa sätt
skulle ta hand om barnet och mamman, vidare att alla var överens om att
behandlingen skulle avslutas men att det inte var någon brådska.
Man ville invänta ytterligare bekräftelse från mamman
att hon förstått beslutet.
Det hålls inga "möten"
kl 21 på kvällarna på vårdavdelningar. Då ges RAPPORT,
Möte hade hållits under dagen. Jag var TILL INGEN DEL
involverad i beslut.
Jag fick en delegering.
Bartocci använde ordet ”delegering” när
han kom och hämtade mig när jag, direkt efter den 35 minuter långa rapporten
från två läkare, satte mig vid datorn för att se hur han skrivit delegeringen.
Han sa att han självklart skrivit DELEGERING enligt rutin. Jag avbröt då min läsning
Cia Lexings arbetspass slutade 5 minuter
innan läkarna avslutade sin rapport till mig. Båda läkarna, Deschmann och
Bartocci, försökte få Cia Lexing att gå hem utan att ha givit mig gängse
rapport. De var mycket enträgna.
Till slut sa Lexing att hon inte skulle
kunna sova om hon inte hade fått rapportera ett så svårt sjukt barn. ”Vi måste
väl låta henne rapportera, det kan väl inte spela någon roll, sa Deschmann till
Bartocci.
Det kom att spela mycket stor roll. Det
har hela tiden varit möjligt att bevisa att Lexing fått samma rapport som mig,
att avslut skulle göras SNARAST.
Lexing hade inte beställt och givit
blodplasma kl 20. Hade hon inte rapporterat det till mig hade jag inte kunnat
bevisa att läkarna ljugit, när de 7 april anklagade mig för mord.
MEN VAD SPELADE DET FÖR ROLL FÖR
SOCIALSTYRELSEN
-
ATT DET VAR MÖJLIGT BEVISA ATT MITT MISSTAG 2008 INTE
HADE ORSAKAT LINNÉA LITBOS HJÄRNBLÖDNING
-
ATT JAG FÖLJT VÄL INARBETAD OCH VÄL KÄND RUTIN VID
ÖVERFÖRING AV ORDINATIONER – FÖR ATT JAG VARIT TVUNGEN, FÖR ATT LÄKARE INTE
HADE GJORT DET SOM VAR DERAS ANSVAR 2009
-
ATT CIA LEXING AVSTÅTT FRÅN ATT GE BLODPLASMA, EN
BEHANDLING SOM BARA GES TILL MYCKET SVÅRT SJUKA, SOM ÄR VITAL BEHANDLING.
Mötesdeltagarna tyckte att SA kunde fortsätta prata
med mamman om att avsluta behandlingen. Av yttrandet framgår att SA inte fått
uppdraget att stänga respiratorn eller extubera barnet.
Enligt överläkaren förelåg okontroversiella medicinska
förutsättningar för att avsluta barnets behandling men det sista steget i den
palliativa vården skedde inte enligt rutinerna.
Enligt rutinerna är det läkaren som avslutar
respiratorvård och extubation och åtgärderna utförs inte ensam.
"Av yttrandet framgår" - ja, ord stod mot ord. Polisanmälan
skulle ha gjorts!!!
Ett barn hade dött, en märklig process hade uppstått. Ord stod mot
ord.
Detta var inget Erik Höglund och Lena Lennerbrant skulle hantera – det var
en polissak.
Linnéa Litbo hade mördats två år tidigare, med samma motiv – att tysta mig.
Verksamhetschef Eva Berggren Broström och överläkare Marco Bartocci hade
skrikande anklagat mig för MORD i möte den 7 april – jag stängdes av från
tjänstgöring.
Fyra vittnen fanns.
Ett barn hade uppenbart dött – POLIS skulle ha utrett.
SA kallades till ett utredande samtal på
Socialstyrelsen den 8 september 2010 (bilaga 5).
Hon uppgav bl.a. i samtalet att bristerna i vården på
den aktuella avdelningen är mycket stora och att många i personalen har sagt
upp sig på grund av detta.
Socialstyrelsen har missat en del
information.
Den 21 mars 2010 skickade jag in ansökan om tjänst som
vårdchef vid min arbetsplats sedan 14 år, Karolinska sjukhusets neonatala
intensivvård och samvårdsenhet i Solna.
Jag hade sökt samma tjänst år 2007. Tjänsten hade då
gått till chef utan neonatal kunskap.
År 2009-10 lämnade samtliga fyra chefer sina tjänster
som resultat av brutal utmanövrering av överläkare/ specialist Ann Edner. Jag
sökte tjänsten igen, som jag sökt 2007.
Avdelningen hade vid denna tid en kvarvarande chef.
Hon var anställd 6 månader tidigare. Hon saknade neonatal kunskap
och erfarenhet. Hon kan ha arbetat högst 3 år som sjuksköterska.
Hon hade enligt uppgift varit anställd 18 år som
barnsköterska på barnintensiven.
Jag hade 12 år vid neonatalen Jönköping, 14 år vid
neonatal Solna, totalt 28 år i barnsjukvård. Dessförinnan hade jag tjänstgjort 5 år
som mentalskötare.
Många föräldrar traumatiseras av att få barn för
tidigt, av att barn skadas och dör.
Även personal riskerar trauma i vård av sjuka barn.
Jag har specialistkunskap om trauma.
Om jag blivit vårdchef hade jag verkat för anställning
av psykolog dels som handledare för personal i bemötande, dels som bihandledare
för ny omvårdnadsforskning jag avsåg att driva.
Den kvarvarande chefen hade varit aktör vid
utmanövrering av den mest kompetenta chefen.
Jag föreslog delat ledarskap med henne som ansvarig
för det organisatoriska och primär chef över chefssjuksköterskorna. Jag ville
ha ansvar för utveckling, kvalitet och säkerhet och vara primär chef över
vårdlärare och specialistsjuksköterskors utbildning och roller.
Den nya chefen gick in som läkares högra hand när 2
månader gamle Casper mördades.
Hon fick tjänsten som jag hade sökt. Jag stängdes av
från tjänstgöring trots att jag kunde bevisa att jag inte var skyldig vare sig
till mord eller till att ha stängt av respirator ”på eget initiativ”. Bevis för det framkom fullt
ut inom ett par veckor våren 2010.
Den 23 mars 2010 skrev jag till Karolinska sjukhusets
medicinska ledning om interna problem. Samtliga tre fackföreningar
hade 2009 gått samman i gemensamt försök få isländske Baldvin Jonsson flyttad
från det medicinska ansvaret. Verksamhetschef Eva Berggren Broström hade
förlängt hans förordnande utan att kalla fackförbunden till förhandling.
Baldvin Jonsson hade handplockat Berggren Broström som
Hugo Lagercrantz efterträdare.
Lagercrantz hade degraderats på märkligt sätt kort efter att han 2004
givit Jonsson ansvaret. Berggren
Broström kan inte den avancerade intensivvård som bedrivs i Solna. Berggren
Broströms chef, chef över Astrid Lindgrens barnsjukhus Barbro Fridén är
obstetriker.
Jonsson
hade, i roll som medicinskt ansvarig, ansvar för utformning och nivå på
specialistläkares utbildningar. Ingen av hans två närmaste chefer hade kunskap
nog bedöma honom professionellt.
Jag hade 1988 genomgått den fyra dagars
superintensiv introduktion som alla blivande specialister i neonatalvård
genomgick vid universitetskliniken i Lund.
År 1986 hade jag fått undervisning av
specialist Orvar Finnström universitetskliniken Linköping.
År 1994 hade jag fått kännedom om nivån
vid universitetskliniken i Örebro i 15 p specialisering.
Jag hade 1990-91 förberett flytt till
USA. Jag hade läst in grundutbildningen till sjuksköterska i engelskspråkig
litteratur och klarat en dags tentamen på hela utbildningen på en dag.
Inför eventuella krav på tentamen i USA,
för att få tjänst i avancerad neonatal intensivvård, hade jag läst in neonatal
intensivvård i amerikansk litteratur.
Jag kunde bedöma Baldvin Jonssons
gärning, både kunskapsinnehållet i hans undervisning och nivå som han la
utbildningen på – och jag var väl insatt i hur han ödelagt all intern
utbildning för neonatalverksamhetens sjuksköterskor vid Karolinska, med start
runt 1990.
Jag blev bemött som ”en lallande idiot” av Socialstyrelsen….
Utredande psykolog Lena Lennerbrant och biomedicinaren
Erik Höglund verkar tro att sjuksköterskor saknar utbildning, kapacitet och
tänka, och normalt ansvarskännande.
Vid samma tid som Socialstyrelsen utredde mig utsågs
GD Lars Erik Holm till ”Sveriges värste chef”. En anmärkningsvärd debatt
uppstod på Dagens medicins webbplats.
Bifogar hela debatten. Jag, som
utreddes av de människor som debatterade, blev lätt oroad…
Jag skrev i
mitt brev till isländske chefsläkaren Birgir Jakobsson att den läkare som har
det medicinska ansvaret vid Karolinska Solna, behöver ha kännedom om
förhållanden i den svenska sjukvården. När
jag kommit till Karolinska 1996 hade det skapat enorm stress i gruppen för att
min utbildning från universitetsklinikerna i Linköping 1986, Lund 1988, Örebro
1994, och yrkesrollen vid neonatalverksamheten i Jönköping befann sig 15 år
före mina kollegor på KS. Jag
hade mötts av svår aggression och många konspirationer, med avsikt att jag
skulle sluta.
Min bild var att sex av landets sju
universitetsklinikers neonatalverksamheter var som fartyg som seglade i samma
farled, utifrån samma prickar, i kontakt med varandra, i säkert avstånd till
land.
Karolinskas neonatalverksamhet hade ingen kontakt med
andra, man såg sig som överlägsen.
Skeppet Karolinska befann sig ensamt mitt ute på Atlanten i höststorm,
med trasigt segel, bruten mast och tappat roder. Manskapet slet med all kraft
för att hålla skeppet flytande.
Det var
omöjligt för mig att förklara verkligheten inom neonatalverksamhet i allmänhet
och Karolinska Solna i synnerhet, för psykiater, psykolog och barnmorska vid
Socialstyrelsen!
Den allra första frågan de ställde var hur jag tänkt
när ”en som” jag sökt tjänsten som vårdchef.
Sedan frågade de om jag ”gick på något”, om jag hade
diagnos, man föreslog ”manisk” och ”hypoman”, och kallade mig ”tokig”. Jag
frågade mig vilka de trodde att de var.
När deras kränkningar var klara och psykologen slutat
himla med ögonen och fnysa, frågade jag hur lång ttid jag hade på mig för att
förklara varför jag var så ”tokig” att jag sökt chefstjänst.
Jag talade sedan mycket hastigt, jag var mycket bred i
mina förklaringar, och jag lät mig inte avbrytas förrän jag avslutat.
SA ansåg
inte själv att hon gjort något fel i den anmälda händelsen. SA uppfattade inte
att ansvariga läkare uttryckligen sagt till henne att stänga av barnets
respirator. Hon uppfattade dock att hon underförstått fått ett sådant uppdrag
för det fall modern länmade sitt medgivande.
Cia Lexing hade
uppfattat Marco Bartoccis rapport på samma sätt som jag gjorde.
Hon hade inte
ställt och givit plasma kl. 20.
Detta kände
verksamheten till innan de skrev Lex Maria med falska uppgifter mot mig.
De gjorde
polisanmälan men drog tillbaka den för att jag – dumt nog – nämnde plasman.
Om jag varit
tyst och låtit läkarna driva angreppet mot mig, hade denna skrivelse försvunnit
lika hastigt som polisanmälan. Anmälningar till polis får inte raderas. Denna
har raderats.
Enligt SA
ville inte modern att SA skulle hämta läkaren då hon lämnat sitt medgivande. SA
uppgav till Socialstyrelsen att hon inte hade reflekterat över hur rutinen för
att stänga av respirator är utformad. Samtidigt uppgav hon att hon tycker det
är naturligt att läkarna utför en sådan uppgift.
Det är min rutin att kontrollera alla uppgifter.
Efter någon timmes samtal med mamman, när hon hade
bestämt sig, för att acceptera avslut, gick jag till läkarexpeditionen och gav
rapport till framjour Deschmann.
Bartocci hade lämnat avdelningen skyndsamt, på
onaturligt sätt, efter rapport till mig.
Jag hade två frågor till ungerska Deschmann.
Dels frågade jag om jag hade fattat läkarna rätt, att
de menat att jag skulle stänga av respiratorn ensam, utan läkare närvarade.
Deschmann svarade tydligt ja på den frågan.
Dels hade mamman ett krav, vilket är bevis för att jag
talade med Deschmann.
Mamman krävde, för att gå med på ”avslut” att bli
flyttade till Danderyds neonatal direkt nästa dags morgon. Hon ville inte vara
kvar i Solna för att hon hört läkare ljuga för föräldrar. Descmann ringde någon
och sa sedan ja till att mamman skulle överföras till Danderyd.
SA uppgav
att hon aldrig lidit av någon psykisk ohälsa och att hon aldrig tagit några
mediciner. Hon lämnade under samtalet totalt tre redogörelser för skeenden
vilka hon uppfattat varit ägnade att skada henne på olika vis. Hon uppgav att
hon misstänkte att den rapportering hon fick den aktuella kvällen var
arrangerad för att hon skulle begå något misstag så att man därigenom skulle
kunna få bort henne från avdelningen.
Som jag berättade för Socialstyrelsen har jag aldrig
vårdats eller behandlats för psykisk ohälsa. Jag har aldrig varit aktuell i psykiatri
förrän 15 oktober 2020.
I oktober 2020 fick jag varning om att psykiater
skulle komma till mitt hem kl. 09 nästa morgon. Besöket var oannonserat. Ingen hade
ringt och frågat mig hur jag mådde.
Det var Falköpings psykiatris sjätte försök att
kidnappa mig efter att jag flyttat till Karlsborg.
Jag lämnade mitt hem kl. 03 med tanken att läkaren
troligen skulle försöka dra in polis i saken.
Om läkare lyckas lura polis att begå misstag, kommer
poliserna att efteråt ge beskydd åt läkarna.
Isländske barnläkaren Birgir Jakobsson var chefsläkare
vid Karolinska vid tiden för två mord och två mordförsök. Jag var anklagad via
media för ett av mordförsöken och två dödsfall.
Kan Birgir Jakobsson ha missat att ett barn dog och
att jag blev avstängd, anklagad för mord, en vecka efter mitt larm till honom?
Sten Jacobsson, psykiater vid Skövde
öppenvårdspsykiatri, skapade en journal på mig i psykiatrin. Den kommer att bli ett hot mot mitt
liv så snart jag söker för somatisk ohälsa….
Jag undrar om Jakobsson och Jacobsson är släkt och
varför den yngre skadat min trovärdighet!!!
I en
skrivelse inkommen till Socialstyrelsen den 1 februari 2011 refererade SA till
aktuell händelse och menade att hon "blivit utsatt för en komplott".
Hon uppgav i det utredande samtalet att hon i samband med ett uppsatsarbete
tillfrågats av en kollega vilken handledare hon hade.
Utan någon
tydlig motivering ville inte handledaren enligt SA slutföra arbetet. SA har
tolkat detta som en konsekvens av att kollegan talat negativt om SA inför
handledaren.
Hon beskrev
att hon under flera år när hon bodde på en annan ort förföljts och trakasserats
av en kollega. SA ville under samtalet med
Socialstyrelsen inte uppge i vilket bemanningsföretag hon vid tidpunkten var
anställd. Hon motiverade detta med hon ville vara ifred från människor som
ville skada henne.
En spretig text som är något svår att förstå och
kommentera.
Ett exempel på försök att skada mig var att bryta ett
barns handled, ett annat att beskylla mig för hjärnblödning orsakad av läkare,
ett att ge barn blodförgiftning och vilseleda med falsk rapport.
När jag kom till Karolinska sjukhuset 1996 var jag
specialistutbildad av ledande överläkare/ professorer vid tre svenska
universitetskliniker, Linköping 1986, Lund 1988, Örebro 1994. Dessutom hade jag amerikanskt
certifikat för sjuksköterskor utbildade i utlandet.
Och jag var en av de första neonatalsjuksköterskor i
landet som delegerat NNP liknande roll.
Orsak till vår familjs flytt från Jönköping till
Stockholm var att en religiös barnsköterska, utbildad för arbete i barnomsorg,
anställd i neonatal intensivvård av en fd scoutkamrat som hon inte träffat på
30 år, spridit förtal om vår familj i 8 år.
Barnsköterskan hade förlorat ett eget barn. Hon hade
inte kunnat bearbeta den upplevelsen.
Hon drabbades av blockeringar, normala vid
traumatisering, när barn var svårt sjuka.
Hon begärde efter ca 2 månaders anställning, att jag
skulle tilldela henne vården av ”alla de döende barnen”. Jag var, som ensam
nattsjuksköterska, säkerhetsansvarig för min grupp.
Jag sa nej. Jag
försökte tala med min chef, fd scouten. Jag misslyckades.
Jag hade utbildning till mentalskötare, jag hade 5 års
erfarenhet från psykiatri, och jag var uppvuxen i en skev frikyrka. Kvinnan
trodde att Gud kallat henne till neonatalen.
När jag hindrade henne från det uppdrag hon trodde sig
ha, trodde hon att djävulen sänt mig.
Hon kämpade 1988-1996 för att försöka få bort
”ondskan” (mig) från Taberg och Ryhov.
Efter att vi tvingats sälja vårt första hus i Taberg,
som just var klart efter 10 års renovering, ringde min chef vid barnkliniken,
Irene Sandblad, fd scouten, till min mans chef Hillerström (?) vid
röntgenkliniken och spred barnsköterskans påståenden om mig.
Min man lämnade Ryhov för att inte skadas
professionellt. Han började veckopendla till Sthlm. Efter två år skildes vi och
jag flyttade till Sthlm för att underlätta umgänget med barnen. .
Detta hugger IVO mig i ryggen med
2022.
Formal Definition: What is a Neonatal Nurse Practitioner?
A neonatal nurse practitioner (NNP) is an RN
with advanced training in neonatal care. The NNP will care for newborn babies
who require acute care due to prematurity, infection, congenital defects, and
organ malformations. A neonatal nurse practitioner will perform physical
assessments, collect patient history, order lab and diagnostic tests, diagnose,
and prescribe
medications for babies.
What Does a Neonatal Nurse Practitioner Do?
Neonatal nurse practitioners typically care for
babies for the first four weeks of life. However, NNPs care for these babies
long past that time because many of these babies are sicker for more than a
month. The average length of stay for all NICU babies is 13.2 days, and for babies born under 32
weeks, the average stay is 46.2 days. Thankfully, NNPs care for these critical
infants between birth and hospital discharge.
Have you ever seen a newborn resuscitation? It
may have been a Neonatal Nurse Practitioner managing a team of professionals to
revive the infant. When a hospital calls a code pink, the NNP responds to the
labor and delivery room with the code team. The code pink team adheres to the
Neonatal Resuscitation Program (NRP)- an evidence-based approach. NNPs must be
well-versed in facilitating NRP and confident in leading the team.
However, neonatal nurse practitioner duties
don’t stop there. Neonatal nurse practitioners round on critical infants each
day. NNPs often serve as the primary care provider for a newborn baby who is
receiving critical care. Neonatal nurse practitioners place lines, manage
newborn resuscitations, and perform consultations.
Genomgående
under Socialstyrelsens utredande samtal talade SA ord- och detaljrikt. Hon
uppvisade svårigheter att hålla sig till aktuell fråga och hon var svår att avbryta, även
då samtalet var avslutat.
”Aktuell fråga” för
Socialstyrelsen var att försöka sjukförklara mig. Till
varje pris.
Även genom
fabricering av falska dokument, skulle det visa sig.
Aktuell fråga för mig var att få fram den
information jag hade om extrema missförhållanden.
Jag var inte lydig och
tyst, Jag grät inte. Jag tog inte på mig någon skuld.
Jag berättade att jag
lagt all kraft på att försöka bli chef och varför jag gjort det.
När jag manövrerades
från Karolinska Solna hade jag ingått i hygiengruppen något år och jag ledde
ett projekt, byggt på idé från mig, syftande till att kvalitetssäkra vården av
nyfödda med barnkirurgiska problem i landet. Flera vårdprogram för olika grupper
var planerade.
Ytterligare två
sjuksköterskor ingick i gruppen från start.
Ulrika Blomkvist,
chefssjuksköterska och fd sjuksköterska vid barnintensiven, iva vubad.
Ulrika Storbacka,
dubbelkompetent barn och iva, med många års anställning vid barnkirurgen. Dessa
två sjuksköterskor var insatta i kirurggruppen av Anneli Lennberg, vårdchef
från 2007.
Idén bakom projektet
var att lyfta sjuksköterskegruppens kompetens till högre akademisk nivå, att
kvalitetssäkra inskolning av nya sjuksköterskor genom att alla skulle få samma
undervisning (via dokument i datorn), som var granskad och godkänd dels av neonatalens
sjuksköterskor, dels av Karolinskas barnkirurger.
En del i min agenda
var att överköra neonatologerna Baldvin Jonsson och Marco Bartocci.
De kunde inte
barnkirurgin. Det skapade stora problem för både patienter och barnkirurger att
den ”specifika barnkirurgiska omvårdnaden” inte fungerade i
neonatalverksamheten.
Neonatologerna hade
tagit sig vatten högt över huvudet när de förhandlat sig till att få ta över
kirurgbarn som tidigare vårdats på barnintensiven av barn-iva läkare.
https://barnsjukskoterskans.blogspot.com/search?q=barnkirurgi
Min förbättringsidé
byggde på mina iakttagelser vid Karolinska Solna från 1996. År 2004 hade jag
fått spontant erbjudande om handledning till doktorsavhandling med min idé, av
lektor vid Karolinska Institutet och professor vid Folkhälsomyndigheten.
Då handlade det inte
om nyföddhetskirurgin specifikt, utan om alla tillstånd i neonatalvården.
Jag hade påbörjat
studier i omvårdnadsvetenskap vid Sophiahemmet 2004, som första steg på
doktorandutbildningen. Mina barn hade alla flyttat ut. Jag arbetade 100 %,
studerade 50 %, renoverade mitt hus men slutade helt sköta min trädgård –
bifogar bild från del av min bokhylla idag. Jag berättade för Socialstyrelsen
att mina studier stoppats av mina chefer.
Mina två chefer Karin
Dackander och Susanne Abenius var utbildade på gymnasial nivå.
Det hade även jag
varit. Jag hade, utan att själv förstå det förrän 2005, fått min nivå lyft dels
av att handledas i kandidatuppsats av doktorand vid Lunds universitet vid
barnspecialisering 1986 dels genom att jag läst in hela grundutbildningen i
amerikansk litteratur 1990-91.
Den litteraturen
introducerade det akademiska tänkande som var tänkt och beslutat skulle införas
i Sverige från 1977, en utveckling som stoppats effektivt av Karolinska.
När jag kommit
halvvägs med avslutande 15 poängs uppsats, den jag skrivit 1986 omfattade 9
poäng, kom min chef Dackander och frågade efter min handledares namn. Jag
visste när jag sa det att jag skulle varit tyst. En vecka senare meddelade
handledaren att hon fått erbjudande om en resa. När hon kom hem slutade hon
besvara mina inskick.
Jag gav upp i mars
2007 och fokuserade 100 % på att beskriva vad jag ville göra som vårdchef.
DETTA hugger IVO mig i
ryggen med 2022!!!!
Efter det
utredande samtalet på Socialstyrelsen har SA skickat in ett stort antal
skrivelser (bilaga 6- 26). Skrivelserna är till sin volym omfattande och till
sitt innehåll spretiga. De rör SA:s syn i detalj på svensk
neonatalvård som hon bedömer som undermålig, olika yrkesgruppers förhållanden
till varandra inom vården, maktspel inom Karolinska Universitetssjukhuset, sin
syn på aktuell händelse, detaljerade beskrivningar av en rad patienter, hennes
tidigare ansökningar till chefsbefattningar, uppsatsarbete,
forskningsplanering, e-post, tidningsartiklar och tolkningar av
Socialstyrelsens föreliggande utredning m.m.
Socialstyrelsens utredare verkade
saknat kunskap om sjuksköterskors yrkesroll och kunnande.
Efter att utredarna lagt ca 10 minuter på att påföra
mig psykiatriska diagnoser, kalla mig tokig, fråga om droger och mediciner och
fnysa, himla med ögonen och sucka, för att jag sökt chefstjänster frågade jag
hur lång tid vi hade på oss.
Jag beskrev därefter detaljerat,
ordrikt, snabbt varför jag försökt bli chef.
Biomedicineraren Erik Höglund skriver[SA1]
”SA:s syn i detalj på svensk
neonatalvård som hon bedömer som undermålig”. Det är en falsk formulering.
Karolinskas vård är undermålig. Jag hade gjort anmälan pga
det. Vården i Jönköping, Falun, Lund, Umeå har varit unikt bra.
Höglund skriver även att jag gjort ”tolkningar av
Socialstyrelsens föreliggande utredning”…
Ja, det har jag gjort. Skulle det
vara symtom på sjukdom?
Jag är specialist. Jag möttes av
skrämmande inkompetens vid Socialstyrelsen!
Debatten som pågick på Dagens medicins hemsida vid
samma tid som Socialstyrelsen försökte pålägga mig skuld för misstag jag inte
hade begått, för tankarna till sektliknande kulturer.
UTVECKLING
AV TALAN
Socialstyrelsens
bedömning
SA och
avdelningens överläkare har oberoende av varandra uppgett att SA inte hade fått
ett
uppdrag att
avsluta den pågående behandlingen i respirator. SA uppgav dock både i samtal
med Socialstyrelsen och i senare skrivelser att hon uppfattat att det fanns ett
underförstått uppdrag att avsluta behandlingen om hon fick mammans bekräftelse
på att hon förstått att barnets liv inte gick att rädda.
Den läkare som Höglund kallar ”avdelningens
överläkare” har varit involverad i tre mord och tre mordförsök, fem av fallen
har innefattat falska anklagelser mot mig.
I två fall har falska Lex Maria skrivits.
Denne överläkare som försökte påföra mig ansvar för
felmedicinering av Propranolol 2009 var den som signerat min felskrivning.
Jag hade skrivit fel. Jag hade inte kontrolläst det
jag skrivit. Sjuksköterskor signerade ALDRIG ordinationer, om man inte fått dem
via telefon och då dubbelkollades och noterades det särskilt.
INGEN sjuksköterska gav läkemedel från en lista som
överförts av sjuksköterska till en ny.
ALLA utgick från äldre lista tills läkare signerat den
nyskrivna testen.
Många skrev fel vid dessa överföringar – det var ingen
katastrof, alla läkare kontrollerade.
Jag blev avbruten när jag skrev, ett barn slutade
andas. Dagpersonal hade kommit när jag var klar med återupplivning. Jag satt
inte kvar på övertid och kontrolläste det jag skrivit.
Jag visste med 100 % säkerhet att ingen sjuksköterska
skulle utgå från min överföring.
”Avdelningens
överläkare” såg min felskrivning och signerade den. Och inte bara det.
När det upptäcktes, några dagar senare, att barnet
fått för hög dos Propranolol spred denne överläkare på avdelningen att jag
skulle ha gjort ett misstag som skulle ha givit barnet den medfödda sjukdom som
det hade.
Efter några dagar frågade en barnsköterska mig hur jag
kunde vara så glad när jag gjort ett misstag som orsakat ett barn stor skada.
Ingen hade då informerat mig om händelsen.
Dessutom – så vitt jag minns hade läkaren uppmanat
sjuksköterskorna att ta bort barnets övervak. Så vitt jag minns diskuterades
detta mycket, att ett så sjukt barn, medicinerad med Propranolol, inte skulle
ha övervak. Så vitt jag minns hade barnet syrgasbehandling.
Om jag minns rätt, att övervaket möjligen togs bort,
eller i vart fall var anmodat att tas bort vet troligen sjuksköterskan Ann
Jonsson det. Det var hon som upptäckte felskrivningen.
Jag hade inte det barnet efter den natt då jag skrev
fel. Det kan ha berott på att man ville hindra mig att se min egen
felskrivning, eller så var jag ledig direkt efteråt. Jag minns inte.
ATT TA BORT övervaket, samtidigt som
man signerat en felskriven ordination, var mordförsök.
Läkaren som signerade min felskrivning hösten 2009,
var huvudaktör när man mördade Casper 1 april 2010, en vecka efter att
jag larmat till bl.a. sjukhusdirektör Jakobsson.
”Avdelningens överläkare” var även aktör i mordförsök
på pojken i sängen bredvid Linnéas kuvös i juni 2008 (pojken försvann
direkt efter att man försökt mörda med Na 220).
Överläkaren var så vitt jag fått fram medicinskt
ansvarig för Linnéa den dag hon skrevs ut från neonatalen, en vecka innan
hon kom till barnintensiven och hennes hjärna var borta.
Någon stack kanske med smutsig kanyl in i hjärnan via
fontanellen vid utskrivning.
Man hade gjort så tidigare under vårdtiden, givit
infektion för att få henne tillbaka i respirator. Den massmediala informationen framställde Linnéa som
hjärndöd. Alla trodde hon vårdades i respirator – därför gav hon
infektion vid stick i hjärnan under första levnadsmånaden.
Dessutom var ”avdelningens överläkare” involverad i
vården av J, som utsattes för mordförsök 2001, troligen för att
hindra mig kommentera resultatet av NIDCAP studien. Neonatalt okunnig vårdchef
Susanne Abenius gav mig muntligt ett internt yttrandeförbud 2001.
Socialstyrelsen
anser att det är synnerligen allvarligt att SA vidtar en åtgärd änmad att
avsluta ett
liv då hon dels inte har fått ett sådant uppdrag och dels att åtgärden ligger
utanför avdelningens rutin.
Jag var till ingen del involverad i beslut om att avsluta Caspers
vård.
”Avdelningens överläkare” sa två
gånger att han skulle se till att få mamman intagen för psykiatrisk tvångsvård
”direkt i morgon bitti, direkt i morgon bitti” för hennes vägran svara.
Jag kan inte bevisa detta. Jag var
ensam med läkarna.
Överläkaren ställde sig framför den
inåtgående dörren när han sa detta.
Han satte ena handen mot väggen och
lutade sig så att dörren inte kunde öppnas.
Jag gjorde tre kontroller.
- Jag fick full rapport av kvällssjuksköterskan Cia
Lexing.
Hon
bekräftade att vården skulle avslutas snarast. Hon hade inte beställt och givit
blodplasma ordinerad att ges kl. 20. Mitt pass började 21 med 30 minuter
rapport.
- Jag samtalade med Caspers mamma ca 1 timma.
Mamman hade
fått exakt samma rapport av läkarna som Cia Lexing och jag fått.
Mamman hade
förstått rapporten fullt ut. Jag kände henne väl och fick klara besked.
- När mamman sagt ja gick jag till
läkarexpeditionen för en sista kontroll med läkaren Emöke Deschmann. Jag frågade
om jag hade fattat henne och överläkaren rätt.
Jag frågade
om läkarna menat att jag skulle stänga av respiratorn utan läkare närvarande.
Emöke Deschmann svarade ja. Tydligt.
Jag gjorde INTE två kontroller:
- Jag loggade in på datorn på expeditionen där
läkarna givit mig rapport, med avsikt att se överläkarens delegering till
mig. Överläkaren kom tillbaka och ifrågasatte hårt om jag inte litade på
honom. Självklart
hade han skrivit delegering, sa han.
Jag gick
inte emot honom utan loggade ut omedelbart.
- Jag gjorde ingen kontroll av läkarnas medicinska
uppgifter till mig, enligt min rutin. Läkarna hade sagt att jag måste
agera snabbt för att hindra att mamman avvek från avdelningen. De
berättade att läkare ljugit för mamman, att de sagt till henne att de sett
symtom på försämring hos tvillingen Jonathan och tagit honom från
familjens rum på Samvården, och lagt honom på vårdsal. De påstod i rapport
till mig att de var rädda att mamman skulle ta med sig Jonathan och lämna
sjukhuset.
Jag förstod
att mamman förstod att läkarna ljög om Jonathan. Jag stressades av det.
Ytterligare avvikande faktor.
- Det var tidigt på kvällen, sjuksköterskan Cia
hade inte ens vänt Casper och inte givit plasma. Det kan alltid uppstå
oväntade situationer vid ett avslut. Framjouren på neonatalen kan alltid
bli kallad till förlossning, operation eller BB för akuta insatser.
”Avdelningens
överläkare” reste hem omedelbart efter rapporten till mig.
Jag
reflekterade över att han verkade ha bråttom. Jag borde ha ställt krav på honom
att stanna på sjukhuset tills avslutet var gjort, ifall något oförutsett skulle
inträffa.
Han borde
själv ha valt att stanna för att kunna stödja mig.
- Jag blev uppringd kl 11 den 7 april och anklagad
för mord via telefon av Pia Lindberg
POLISANMÄLAN
VAR INTE GJORD.
VARKEN
JURIST ELLER OMBUDSMAN VAR KALLAD TILL MÖTE 7 APRIL!
JAG BORDE HA
GJORT EGEN POLISANMÄLAN OMEDELBART.
Pia sa att
en grupp diskuterat mig hela förmiddagen. Hon frågade om hon fick slå på
telefonens högtalare, gjorde så och förde fram mordanklagelsen.
Jag begär att det undersöks vilka personer som ingick
i den förmiddagens möte.
Jag
misstänker att vårdläraren Birgitta Viksten kan ha deltagit.
Hon var en
av huvudaktörerna vid mordförsök på flickebarn J 2001.
Kontaktuppgifter
finns till Js föräldrar.
Och hon var
troligen delaktig när ungerska underläkaren Emöke Deschmann på natten 1-2 april
2010 skrev en falsk anmälan mot mig, utformad som om den hade skrivits av
Caspers mamma.
Tre läkare
kom till mig genom åren och berättade att barns liv varit i akut risk på grund
av att de, vid sin anställning, fått så märklig information om mig av Viksten,
att de inte lyssnat på min rapport till dem.
Jag har
anledning misstänka att polisen har förhört Viksten efter de anmälningar jag
gjort efter 2017. Ingen har efteråt kopplat tillbaka till mig.
Om det finns
notat efter förhör med Viksten vill jag få möjlighet kommentera.
Jag
förväntar att opartiska personer tillfrågas om min trovärdighet kontra
Vikstens!
Viksten
angrep inte enbart mig.
Mycket
seriösa och kompetenta vårdlärarna Kristina von Eichwald och Ann Carlsson
tvingades från funktion som lärare av Viksten, en av vårdchef Abenius
favoriter.
Abenius var vårdchef i 8 år. Hon kunde inte
neonatalvård. Hennes chef Eva Berggren Broström och dennas chef Barbro Fridén,
saknade kompetens att bedöma vårdkvalitet
Bevis finns för att läkarna ljög
- Emöke kom in på salen och tackade mig för att jag
avslutat Caspers vård.
Han dog före
midnatt. Om jag skulle ha överskridit mina befogenheter fanns många timmar för
läkarna att reagera och agera.
Barnsköterska hörde Deschmann tacka mig och hon hörde henne begära att jag skulle
ändra mitt notat i Caspers journal.
Barnsköterskan
var min fiende efter att jag tagit upp med henne själv att hon sugit ett barn
på felaktigt sätt. Barnet dog kort tid efteråt.
Barnsköterskan
orsakade minst ett barns död genom att suga djupt i nyligen opererat barns
luftväg. Hon var en av många på denna arbetsplats, som medicinerade sig med
antidepressiv medicin.
Hon visade
flerfaldigt mycket dåligt omdöme.
Ett larm
från kollega om situationen för barn med kirurgiska problem.
https://barnsjukskoterskans.blogspot.com/2021/03/mail-fran-kollega-om-eosofagusatresi.html
Jag vill passa på och avråda från att personer som
står på medicin tillåts bli polis.
Det är inte enbart farligt för allmänheten. Även
kollegor kan drabbas när fel begås. En
äldre barnsköterska bevittnade att barnsköterska X orsakade läckage i
operationsområde och hon hörde mig tillrättavisa, och gav mig sitt stöd. Den äldre
barnsköterskan känner troligen till att detta ledde till angrepp mot mig av
lågkompetent chefssjuksköterska Margareta Alfredsson.
Alfredsson användes troligen av Socialstyrelsen när
man 2010 fråntog mig två anställningar i Norge.
- Jag hade inte skrivit uttryckligt i mitt notat
att Deschmann inte närvarat vid avslutet.
Om man granskar mitt notat kan man se att jag ändrade min
anteckning.
Jag skrev,
på begäran av Emöke, att hon inte var med vid avstängning av respiratorn.
- Jag arbetade natten efteråt med ett barn som – så
vitt jag minns – hade fötts med Aperts syndrom, som innebär att skallens
ben skulle komma att växa samman och hindra hjärnans utveckling. Barnet
skulle skickas till Göteborg, som är landets experter på dessa barn. Innan
transport hade man opererat in en shunt i barnets hjärna, för att hindra
att hjärnan skadades av för högt tryck.
Jag ledde,
när jag manövrerades ut från Karolinska, en grupp som arbetade med att
kvalitetssäkra vården av alla barn med behov av kirurgi i nyföddhetsperioden.
https://barnsjukskoterskans.blogspot.com/2012/12/nar-mina-barn-flyttat-hemifran-och-stod.html
Jag hade
haft barnet med Apert natten innan Caspers död. Jag var mycket intresserad av
att följa det barnet, läkarnas rapportering Göteborgs bedömningar osv.
Att jag
bytte barn den 1 april berodde på att Caspers mamma kom två nätter i rad,
tillsammans med barnsköterska K, tydligt pushad av barnsköterskan, och
vädjade till mig om att byta barn, och vårda Casper.
Jag har
aldrig bytt barn någonsin på 33 år i neonatalvård. Jag sa nej första kvällen
men ändrade mig nästa kväll pga pressen jag upplevde från mamman.
Möjligen var
det som det såg ut, att K ville hjälpa mamman. Möjligen inte.
Jag hade
frågat K hur det kom sig att hon plötsligt flyttats till Samvården.
Detta är min
teori idag. – När
Birgir Jakobsson fick mitt larm 23 mars 2010, gav han neonatalverksamheten i
uppdrag att tysta mig för gott. Man hade lyckats mycket bra vid mordet på
Linnéa Litbo, ingen hade anat att läkarna dödat henne genom stick i hjärnan den
dag hon skrevs ut, långsam utveckling av ödem i hjärnan.
Jag tror att
man stack in i Caspers hjärna kort efter mitt larm till Birgir Jakobsson, att
infektion i hjärnan pressade samman Capers hjärna vilket ledde till apnéer,
vilket ledde till behov av vård i respirator, vilket gav möjlighet att
arrangera ett ”avslut”.
Jag tänker
att läkarna kan ha spätt på mammans irritation över att hon hört dem ljuga för
föräldrar, genom att fortsätta ljuga och till slut ta ifrån henne Jonathan med
lögn. Jag tror flera i personalgruppen var delaktiga och jag tror att om man
skulle ha gjort obduktion så hade Caspers hjärna, som Linnéas, ha visat sig
vara borta, förutom att man skulle ha hittat stora mängder morfin, och kanske
tiopental.
Sammantaget anser Socialstyrelsen att SA:s agerande i aktuell händelse som anmälts enligt lex Maria (15286/2010) - och hennes inställning att hon inte gjort något som helst fel – tillsammans med hennes tidigare visade fel i yrkesutövningen liksom hennes uppträdande i kontakter med Socialstyrelsen (samtal och skrivelser) ger grundad anledning att anta att SA:s legitimation ska återkallas då hon på grund av sjukdom eller någon liknande omständighet inte kan utöva sitt yrke tillfredställande.
Förutsättningar
för att förelägga SA att låta sig läkarundersökas föreligger därmed
Socialstyrelsens psykiater, psykolog och barnmorska trodde troligen, på fullt allvar, att det var fel på mitt förstånd. De hade troligen inte träffat någon sjuksköterska med min profil.
Jag hade arbetat 90 % natt i avancerad intensivvård parallellt med 50 % studier i omvårdnadsvetenskap vid Sophiahemmet. När jag kommit halvvägs med uppsatsen mutade man min handledare. Hon fick en resa till utlandet i en vecka, och sedan tjänst som rektor.
”Avdelningens överläkare” fick tjänst
som verksamhetschef vid stor neonatalavdelning.
Senare blev han chair i Karolinska
sjukhusets etiska kommitté. Möjligen var han involverad i utredningen som ledde
till att hans landsman Macchiarini inte åtalades.
I den utredningen ingick även den
psykologiprofessor som 2012 falskt påstod att min dotter Elin skulle ha
förföljt hennes dotter Karin. Den psykologen är närstående utredaren av mig
2011.
Elin påfördes klassisk
gärningsmannaprofil av psykolog hon bett om hjälp ta sig till USA utan att ana
att psykologen råkade vara min fd chefsprofessor Hugo Lagercrantz
forskarkollega.
Psykologen är närstående Sven Å
Christianson som var rådgivande till polisen i Kevin fallet mm.
Åklagaren som inte åtalade Macchiarini
åtalade min dotter Elin för mordbrand 2017.
Av två åsyna vittnen hördes enbart det
ena. Hon sa att det andra vittnet var ”lite sådär”, och ”skulle kunna säga lite
vad som helst”. Själv sa hon att Elin skulle ha berättat för henne att hon haft
”en mycket olycklig barndom”, att hon skulle ha växt upp på olika familjehem
och att hon skulle ha vistats på flera behandlingshem. Detta finns inskrivet i
dom som finns på Lexbase.
Åklagaren var i utredningen av
Macchiarini i nära samarbete med psykologen som anmälde Elin och möjligen med
”avdelningens överläkare” som 2010 var huvudaktör vid mordet på Casper.
Jag kommer från en familj med många starka ledare.
Jag har utbildning i säkerhet vid Postverket och
Försvaret innan jag kom till sjukvården,
Psykolog och hög tjänsteman i Postverket intervjuade
mig en dryg timma efter skriftliga test 1967.
År 1975 sökte jag tjänstledigt från Posten för att
läsa till mentalskötare.
Min chef vid postkontoret Skövde 1, Britta Gustafsson,
berättade att testen 1967 visat att jag är lämplig som chef. Jag hade av den
orsaken utsetts till huvudpostkassör vid regionansvarig enhet från 22 års
ålder. Jag erbjöds 1975 2 årig chefsutbildning i Stockholm med lön och
traktamente.
Jag tackade nej. Jag hade beslutat sluta arbeta med
pengar och börja arbeta med människor.
Min näst äldsta kusin har varit personalchef vid
Apoteksbolaget i Sthlm, bosatt vid Berzelii park.
Näst yngre har varit kvalitetsansvarig vid Volvo. Han
har rest globalt och på egen hand kontrollerat kvaliteten hos Volvos
underleverantörer i många år.
Min yngste kusin har varit forskningssekreterare vid
Vetenskapsrådet i Sthlm och vid universitet.
Min bror har haft uppfinnartjänst vid högskolan i
Skövde.
Anfadern, min farfar var bonde, pastor och
riksdagsman. Han gjorde konkurs pga en borgen.
Döttrarna gifte sig med män ur familjens tidigare
sociala skikt, med god ekonomi
Min far fick ingen utbildning. Han läste på Hermods
och utsågs 1962 av Skaras länsantikvarie till autodidakt i samband med
öppnandet av Karlsborgs museum.
Min farmor var sömmerska som ung. Hon reste ensam till
USA och kom tillbaka, ett par gånger.
När min dotter Elin reste ensam till USA 2008, ca 100
år efter min farmor, gillade jag det odelat.
Vid två tillfällen har SA:s agerande i yrkesutövningen
lett till irreversibla tillstånd för patienter.
Ovanstående är det grövsta i detta genomgående falska
dokument.
Jag bad omedelbart att Socialstyrelsen berättade vilka
barn man avsåg. Jag fick inget svar.
INGET barn fick irreversibla skador pga mig.
”Avdelningens överläkare” införde nya regelverk som
avsåg att ge barn irreversibla skador, med avsikt ge läkarna många sjuka barn
att forska på.
Hur kan det komma sig att svensk sjukvård inte fungerar???????
Det finns
därför skäl att hennes legitimation återkallas interimistiskt med hänvisning
till att det behövs för att trygga patientsäkerheten.
Beslut i
detta ärende har fattats av enhetschefen Erik Höglund. I den slutliga
handläggningen har inspektören Lena Lennerbrant deltagit.
Inspektören
Christina Franz&I har varit föredragande.
Inspektören Lena Lennerbrant hånade mig vid första
möte med Socialstyrelsen 2011
Jag var rädd för den makt hon hade genom äktenskap med
jurist vid Justitiedepartementet.
Jag utgick
från att Lennerbrant kunde vara knuten till verksamhetschef Eva Berggren
Broström.
Även hon har
en make som är jurist.
Idag har jag informationen att Eva Berggren Broström
är släkt med direktören i danska Sundhetsstyrelsen.
Två veckor efter mötet förlorade jag anställning jag hade i Norge, och en erbjuden anställning. Jag hade haft inkomst 55 000 Nkr den månad jag hann arbeta heltid i Norge.
Mötet hölls
8 september.
Den 14
september fick jag mail från Margareta Alfredsson, chefssjuksköterska som varit
akut förvirrad under tjänstgöring i flera veckor innan lång tids sjukskrivning.
Hon skrev att hon saknade mig. Jag skrev ett positivt brev tillbaka.
Den 19
september tog jag nattbussen från Oslo till Stockholm på grund av underligt
bemötande.
Jag var
arbetslös från 19 september. Jag tvingades söka flera anställningar dagligen,
för att få ersättning från arbetslöshetskassan. Var gång jag blev kallad till
intervju spreds min kritik mot Karolinska. Min avsikt med att larma till
sjukhusets medicinska ledning hade varit att problemen i vården av de minsta
barnen skulle lösas av sjukhuset själv, utan att sprida något till allmänheten.
Jag valde
att riskera årsinkomst på 560 000 kronor och min legitimation.
Socialstyrelsens
vettlösa, dumdristiga hantering av mitt larm medförde att jag tvingades
berätta. Från oktober 2011 började jag ge min version via blogg – det var inget
jag ville eller valde….
Jag erbjöds
tjänst vid Ersta 11 mars 2011. Jag ringde Lennerbrant. Två veckor efter
samtalet spreds föregångaren till detta dokument med orden ”undersökas med
tvång om nödvändigt”.
Jag
förlorade den erbjudna anställningen.
Dessutom,
tidigt i mars 2011 spred Vårdförbundets tidskrift Vårdfokus att
Åklagarmyndigheten skulle ha begärt att Socialstyrelsens rättsliga råd skulle
utreda mig. Det var ett falskt påstående.
Den källa
som reportern uppgav sig ha stämde inte. Jag kontaktande ansvarig utgivare.
Varje gång
jag intervjuades för tjänst blev jag tillfrågad om någon rättslig process
fortsatt pågick. När jag sa nej trodde
man att jag ljög. Jag fick inga erbjudanden om anställning.
Kort tid
innan artikeln i Vårdfokus hade jag sökt tjänst vid neonatalen i Uppsala.
Det kan ha
funnits personer där som ville hindra att jag anställdes.
Bland annat en av de sjuksköterskor som kan ha
orsakat/ ökat Linnéa Litbos hjärnskada.
Artikeln i
Vårdfukos fanns kvar till slutet på år 2011, trots att uppgiften var falsk.
Man tog bort
den efter att jag haft ett timmeslångt samtal med ansvarig utgivare, men ingen
dementi fördes fram och uppgiften finns förstås kvar i pappersversionen.
Jag kom till en extremt dysfunktionell arbetsplats
1996.
Jag hade bred arbetslivserfarenhet, tre olika yrken.
Jag var specialistkompetent.
Jag såg att svenska specialistläkare och
sjuksköterskor var hårt pressade av Baldvin Jonsson och den klick som omgav
honom. Jag hade levt 15 år med en globetrotter.
Vi hade gjort äventyrsresor först med motorcykel bl.a.
till Nordafrika.
När vi fick barn byggde vi husbilar och reste bl.a. i
Nordamerika.
År 1996 skildes vi för någon annan ville ha vår
familjs ”spännande och omväxlande liv…”
När mina barn flyttat hemifrån 2004 inledde jag hårda
studier för en annan slags ”äventyrsresa” – att försöka utmana de starka EU
läkarna vid Karolinska sjukhusets neonatalvård.
VARFÖR?
HUR KUNDE JAG VARA SÅ DUM?
ÄR DET SYMTOM PÅ PSYKISK SJUKDOM?????
DET ÄR I VART FALL VAD SOCIALSTYRRELSEN HAR GISSAT
FÖR DET ÄR VAD MAN HAR GJORT – MAN HAR GISSAT.
MAN HAR INTE UTRETT, INTE SKAFFAT SIG FAST MARK UNDER
FÖTTERNA,
MAN HAR TILL OCH MED FLINAT, HIMLAT MED ÖGON, FRÅGAT
VEM JAG TROR ATT JAR ÄR…… OCH KALLAT MIG TOKIG.
DET GJORDE MAN VID FÖRSTA MÖTET MED MIG, SÅ VITT JAG
MINNS INOM FEM MINUTER
SEDAN SA MAN ATT ”SOCIALSTYRELSEN BEDÖMER ATT
SOCIALSTYRELSEN ALDRIG KAN BEDÖMA FEL….”