lördag 21 mars 2026

5 september 2019, ett utkast

 

I november 2013 vittnade jag inför Högsta domstol. Rådmännen frågade ut mig om den "vårdplanering" jag hade gjort för min dotter Elin Maria Ahlander, om HD skulle släppa henne. 
Elin hade tidigare det året dömts till sluten rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning efter en anmälan från psykologiprofessor som påstod att Elin förföljde hennes dotter Karin.
Professorn var knuten till min fd arbetsplats Karolinskas neonatalsektion. Hon var bl.a. involverad i "NIDCAP projektet", en forskning som i mitten av 90-talet orsakade ett stort antal barn i Sthlms regionen svår hjärnskada. 
Ett av barnen kan vara Tyra Jernberg som nyligen tagit sitt liv efter att samhället - som med största sannolikhet givit henne hjärnskada - dragit ner på hennes LSS.

En viktig passus här - jag har blivit kallad rasist för att jag är emot okontrollerad invandring. Jag är emot "okontrollerat" allt!

Sverige har tagit emot ett antal "flyktingbarn" de sista åren och vurmat för dem av pur godhet.
Över tid har det visat sig att många av dem verkar vara grova brottslingar. De skyddas nu av rättsväsendet.
Ingen klarar av att erkänna att "kejsaren är naken", dvs att det var ett misstag att vara så godtrogen i mottagandet.

Sverige har även sedan 2-3 decenniner tagit emot ett stort antal läkare från andra länder. Över tid har det varit möjligt att iaktta, FÖR DEN SOM BEFUNNIT SIG INNE I VÅRDENS ORGANISATION, att många av dessa saknar den kompetens som krävs för att arbeta som läkare i Sverige, att några kanske inte ens är läkare och att ett antal är grova brottslingar. 

Jag har på min arbetsplats på Karolinska initialt gått in i strid för att sjuksköterskors nya akademiska kunskap skulle tillföras Karolinskas isolerade och lågt utbildade sjuksköterskegrupp, till samma nivå som i Jkpg, Växjö, Linköping, Lund. Örebro mm. (Bevisas av att Karolinska 2008 förlorade rätten att examinera grundutbildade sjuksköterskor medan barnkliniken Jönköping 2009 fick utmärkelsen "Svensk kvalitet" som först vårdenhet i landet).
Läkare i Sthlm förstod inget. De levde i myten att vara världsledande. Jag som sett skillnaden Jkpg - Karolinska var förtvivlad inte bara över de svåra vårdskadorna utan över personal som skadade barn utan att förstå att de var grundlurade. 

I dessa försök att lyfta kompetensen har ingått att jag sedan 1999 sökt chefstjänster och senare även läst omvårdnadsvetenskap och ledarskap med planeringen att bli vårdchef för att kvalitessäkra den kvalificerade specifika omvårdnaden av omogna barn som INGEN annan grupp kan i Sverige. 
Enbart neonatalsjuksköterskor med BARNSPECIALISERING kan den vården. 
I vård av barn som väger från 375 gram handlar det om exceptionell noggrannhet och mycket specifik kunskap.
DEN KUNSKAPEN SAKNAS HOS ALLA SJUKSKÖTERSKOR I KAROLINSKAS NEONATALVÅRD.

Över tid började läkare och fackliga företrädare ge mig information som andra inte fick. Jag upplevde att jag hade stöd av dem jag ville ha stöd av. 
Flera läkare berättade för mig att de inte kunde anmäla. Det var för farligt.

Karin själv vägrade anmäla Elin trots hårt tryck från poliskvinna och åklagare som modern lyckats vilseleda inte bara till att tro allt hon sa. De verkar även ha givit henne sekretessbelagt material om Elin. Modern hade även, enligt annan anställd, kommit till 30 åriga Karins arbetsplats och lagt hård press på samtliga anställda att vittna mot Elin i rättegången. Ingen anställd gjorde det.
De två cheferna vittnade, kanske för att den högprofilerade professorn hotade med att annars anmäla dem för arbetsmiljöbrott för att de inte utestängt Elin från caféet där Karin arbetade, dit professorn falskt påstod att Elin gått  i enkom för att förfölja Karin. 

ALLA dessa anklagelser hade varit lätt att motbevisa. Elin var tilldelad jävig advokat som vägrade kalla vittnen till Elins försvar.

Allt som förevarit Elins flytt till Falköping redovisades av mig till chefsläkaren i Falköping Andreas Leschinger sam till IVO väst när Elin på sommaren 2014 var i behov av läkarintyg för sjukersättning. Jag tryckte särskilt på risken att Karolinska skulle försöka muta läkare i Falköping till att fortsatt skada mig via ELin. Jag var inte, vid den tiden, helt klar över Karolinskas syfte med att använda ELin även om jag tyckt mig förstå att man vid ett tillfälle möjligen planerat att kidnappa mig i samband med att jag hämtade dokument på Helix Huddinge. Man tog in mig i det låsta området. Det var folktomt förutom två män varav den ene strök omkring mig med nedfälld blick och såg ut som hade han varit farligaste patienten. Den andre mannen ställde frågor till mig, den sista var om någon visste vart jag befann mig. Jag berättade som det var att jag meddelat både mina barn och mina grannar och bett dem kontakta polis om jag inte kom hem inom rimlig tid. Jag blev snabbt utsläppt.

Jag fick hjälp av chefsläkare Ove Krantz vid Mössebergs vårdcentral med att få ELin inlagd i Falköping mot hennes vilja.
ELin klarade inte att själv begära hjälp pga grovt våld och chockerande upplevelser inom psykaitrin innan.
Den falska anklagelsen, 9 månaders häktning tillsammans med psykiskt sjuka våldsmän och direkt efter detta 5-6 månaders boende ensam på hostel i Paris hade skadat Elins hälsa. 
Hon var i akut behov av terapi at PTSD kompetent terapeut och hon behövde sjukersättning i 1-2 år för att vila mentalt.
Orsak till vistelsen i Paris var att psykologiprofessorn lyckats får Sthlms att utdöma kontaktförbud för Elin, mot Karin.

ELin hade INTE förföljt Karin. ANMÄLAN MOT ELIN VAR EN DEL I KAROLINSKAS FÖRFÖLJELSE MOT MIG, E:S MOR.