Troligen år 1992 berättade neonatalen Jönköpings skickligaste
sjuksköterska, min handledare vid anställning 1984, att Karolinskas professor
Hugo Lagercrantz hade försökt att tvinga fram ett gemensamt beslut om att Bostons
NIDCAP teori skulle förbjudas i Sverige.
Inledningsvis hade Lagercrantz och kollegor från Karolinska
meddelat att man vägrade att införa NIDCAP innan man själv genomfört egen studie
som bekräftade Bostons teori.
ORSAK till försök att
förbjuda svenska sjuksköterskor att använda NIDCAP som vårdteori var enligt min
kollega att Karolinskas läkare befarade att någon sjuksköterska, som arbetat
med NIDCAP på annan svensk neonatalenhet, skulle kunna ”dyka upp” på Karolinska
och sabotera deras NIDCAP studie.
Jag blev denna felande
länk i september 1996.
Jag hade arbetat med IMPLEMENTERAD NIDCAP på Ryhovs neonatal sedan 1992.
Dessutom hade jag 1988, som första sjuksköterska i Jönköping, sänts till Lunds fyra dagar långa teoretiska utbildning av barnläkare, i neonatal intensivvård.
År 1986 hade jag fått undervisning i lungfunktion och respiratorvård av Linköpings chefsläkare Orvar Finnström. Jag hade varit en heldag i Lund med enskild undervisning om barnkardiologi av specialistläkaren Nils Lundström.
År 1991 hade jag läst in grundutbildningen till sjuksköterska i amerikansk litteratur, medicin, kirurgi, obstetrik, pediatrik och psykiatri, och klarat en dags tentamen på allt. Den amerikanska utbildningen var på högskolenivå. Jag hade uppgraderat psykiatrin.
Regelverken i USA var hårda. Språkkrav, rekommendationsbrev från vänner och bank.
Universitetskliniken Lund hade valt annan strategi än Karolinska.
De hade sänt psykolog Karin Stjernqvist till USA med uppdrag att bedöma Bostonpsykologen
Heidelise Als teori.
Efter bedömningen att Bostons studie var väl genomförd och
kunde implementeras i Sverige utan vidare utvärdering gavs
universitetssjuksköterska Agneta Kleberg Lund, och avdelningsföreståndare
Kerstin Hedberg Nyqvist i Uppsala i uppdrag att skriva handbok med beskrivning
av NIDCAP.
Neonatalverksamheten i Jönköping, där jag var anställd 1984-1996,
köpte in boken om NIDCAP, ett exemplar till varje anställd av alla
yrkeskategorier. Lunds psykolog kom och höll två föreläsningar, obligatoriska
för alla yrkesgrupper, om NIDCAP och tiden i Boston. NEONATALVERKSAMHETEN RYHOV
HADE VÅRD PÅ VÄRLDSLEDANDE NIVÅ VID INTRÄDET I EU.
Min dotter Elin Maria är förföljd av professor Ann Charlotte
Smedler Drake sedan 2008. Flickebarnet Linnéa Litbo mördades av läkare vid
Karolinskas neonatal vid samma tid.
Neonatalens verksamhetschef Eva Berggren Broström, SÖS
läkare med erfarenhet av att vårda barn från vecka 28, som satts in av EU
läkare efter dennes utmanövrering av professor Hugo Lagercrantz, hade beskyllt
mig för att ha orsakat hjärnblödning.
Dessutom påstods Linnéas föräldrar vara omdömeslösa (de
trodde inte på läkarna) och krävande (de vägrade gå med på att Linnéas respirator
skulle stängas av).
Alla som jag talat med, som inte känt till faktiska
förhållanden, har trott att Linnéa var hjärndöd och att föräldrarna krävde att
hon trots det skulle hållas vid liv.
LINNÉA SKREVS UT VI TRE MÅNADERS ÅLDER. HON VAR EN ALERT
FLICKA SOM ÅT ALLT PÅ NAPPFLASKA SEDAN LÅNG TID, SOM HADE ”SÅ GOTT SOM NORMAL
TONUS”, OCH SOM GAV GENSVAR TILL SINA UNDERBARA FÖRÄLDRAR….
INNAN LINNÉA SKREVS UT STACK LÄKARE IN I HENNES HJÄRNA, VIA
FONTANELLEN, MED LÅNG NÅL INFEKTERAD MED ESBL-BILDANDE KLEBSIELLA.
MAN HADE UTSATT LINNÉA FÖR SAMMA NÄR HON VAR RUNT EN MÅNAD
GAMMAL. DÅ HAMNADE HON I
RESPIRATOR PÅ NYTT OCH FÖRÄLDRARNA PRESSADES HÅRT. DE SA FORTSATT NEJ TILL AVSLUT.
EN EU LÄKARE, ANESTETIOLOG, UTAN KÄNNEDOM OM RUTINER INOM
NEONATAL, BLEV UPPMANAD ATT SKRIVA I LINNÉAS JOURNAL ATT HON INTE FICK TAS
TILLBAKA TILL SJUKHUSET VID FÖRSÄMRING. FÖRÄLDRARNA HADE TRÄNATS I HLR.
PLANERINGEN VAR ATT DE SKULLE HÅLLA LINNÉA VID LIV, MEDAN HJÄRNAN SVULLNADE AV
INFEKTIONEN, SÅ LÄNGE ATT EN HJÄRNSKADA SKULLE UTVECKLAS, AV DEN OMFATTNING SOM
MAN SPRIDIT MASSMEDIALT ATT LINNÉA HAFT PGA MIG.
Jag förväxlade natriumlösningar på grund av chocken över bristerna i Linnéas vård. Jag upptäckte själv att jag gjort en förväxling, och anmälde mig själv. Om jag hade orsakat hjärnblödningen hade jag givetvis tagit på mig ansvar för det.
Ja, Ann-Charlotte Smedler har varit involverad
i NIDCAP-relaterad forskning och utvärdering i Sverige. Hon är
professor emerita i psykologi vid Stockholms universitet och hennes
involvering har framför allt skett genom tre spår:
1. Forskning kring SPIBI och tidiga insatser
Smedler har varit en del av forskargruppen bakom SPIBI (Stockholm
Preterm Interaction-Based Intervention). Detta uppföljningsprogram bygger
direkt vidare på samma principer som NIDCAP (t.ex. synactive
theory). Syftet är att förlänga det familjecentrerade stödet till extremt
för tidigt födda barn efter att de har skrivits ut från sjukhusets
NIDCAP-anpassade neonatalavdelning.
2. Handledning av akademiska studier
Som professor i utvecklingspsykologi har hon handlett flera
forskare och psykologstudenter som har studerat utvecklingen hos för tidigt
födda barn. I dessa projekt har effekterna och implementeringen av NIDCAP-vårdformen ofta
utgjort en central bakgrund eller undersökningspunkt.
3. Utvärdering för SBU
Smedler har även haft expert- och ordföranderoller
inom Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). Bland
annat har hon lett projektgrupper som granskat program för att förebygga
psykisk ohälsa hos barn, där individanpassad vård av underburna barn
(NIDCAP) har ingått i det vetenskapliga underlaget
*****
I forskningsprojektet Stockholm Preterm
Interaction-Based Intervention (SPIBI) ingår flera olika grupper av
deltagare, sjukhus och forskare. Det är en randomiserad klinisk studie som
utvärderar tidiga samspelsbaserade stödinsatser i hemmet för extremt underburna
barn.
De som har ingått i projektet kan delas upp i följande
kategorier:
Deltagande familjer
130 extremt tidigt födda barn (EPT): Barn födda
före graviditetsvecka 28 under perioden 2018–2021 i Stockholm.
Barnens föräldrar: Föräldrar som talar svenska eller engelska och
vars barn har vårdats på neonatalavdelning.
Neonatalavdelningar
Familjerna har rekryterats vid utskrivningen från fyra
neonatalenheter i Stockholm:
Karolinska Universitetssjukhuset i Solna
Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge
Södersjukhuset (SÖS)
Danderyds sjukhus
Det tvärprofessionella forskarteamet
Projektet drivs som ett samarbete mellan bland annat Stockholms
universitet och Karolinska Institutet. I den tvärprofessionella
forskargruppen och som projektledare/författare till studierna ingår:
Erika Baraldi (Zettby): Psykolog och disputerad
forskare.
Ulrika Ådén: Neonatolog och professor.
Mara Westling Allodi: Professor i specialpedagogik.
Kristina Löwing: Fysioterapeut och docent.
Ann-Charlotte Smedler: Professor i psykologi.
Björn Westrup: Neonatolog och medgrundare till NIDCAP-center.
Behandlare (Interventionister)
Ett team av specialutbildade behandlare med
olika professionella bakgrunder (bland annat psykologer, fysioterapeuter och
specialpedagoger) som genomfört hembesöken hos de familjer som lottats till
interventionsgruppen.
*****
Begreppet ”mjukvård” inom svensk
neonatalvård har starka historiska och praktiska kopplingar till barnkliniken
vid Länssjukhuset Ryhov i Jönköping.
Här är en sammanfattning av vad mjukvård innebär och hur det
hänger ihop med Ryhov:
Vad är ”mjukvård”?
Mjukvård utvecklades som en svensk benämning och anpassning
av den internationella vårdfilosofin NIDCAP (Newborn
Individualized Developmental Care and Assessment Program). Eftersom NIDCAP
är ett skyddat varumärke med strikta certifieringskrav, skapades begreppet
mjukvård för att beskriva samma typ av utvecklingsstödjande vård.
- Minskad
stress: Miljön anpassas genom att dämpa belysning, sänka
ljudvolym och undvika plötsliga rörelser kring det för tidigt födda eller
sjuka barnet.
- Barnets
signaler i centrum: Personalen och föräldrarna läser av barnets
unika beteenden och tecken på stress eller stabilitet för att anpassa
vården och hanteringen efter barnets ork.
- Familjecentrerad
vård: Föräldrarna ses inte som besökare utan som barnets primära
vårdare. Separation undviks i största möjliga mån, och mycket fokus läggs
på hud-mot-hud-kontakt (så kallad känguruvård).
Kopplingen till Ryhov
Barnkliniken på Länssjukhuset Ryhov var tidigt ute med att
implementera dessa principer i Sverige. Redan under 1990-talet lades grunden
för att förändra den traditionella, mycket tekniska neonatalvården till en mer
mjuk och familjecentrerad omvårdnad.
Idag lever dessa principer kvar i högsta grad på Neonatalavdelningen Länssjukhuset Ryhov.
Familjeenhet: Avdelningen
har integrerade familjerum där föräldrar kan bo med sitt barn under hela
vårdtiden.
Hemsjukvård: När
barnet är tillräckligt stabilt erbjuder Ryhov Neonatal dagsjukvård och
hemsjukvård. Det gör att familjen kan flytta hem tidigt men behålla daglig
kontakt och uppföljning med sjukhusets personal
MIN JÄMFÖRELSE FRÅN 1996,
DET ÅR JAG SÅG BÅDE RYHOV OCH KAROLINSKA
https://barnsjukskoterskans.blogspot.com/2012/12/neonatalvard-i-sverige-1996.html?m=1
+1
Kerstin Hedberg Nyqvist och Agneta Kleberg är svenska
forskare och specialistsjuksköterskor inom neonatalvård som tillsammans
med illustratören Karin Forslund är kända för att ha skrivit standardverket
om Utvecklingsanpassad neonatalvård baserat på NIDCAP-modellen.
Om NIDCAP och arbetet
- NIDCAP står för Newborn
Individualized Developmental Care and Assessment Program.
- Metoden går
ut på att anpassa vården av för tidigt födda barn efter varje barns egna
signaler och behov.
- Boken som
de gav ut på 1990-talet blev en viktig handbok för svensk neonatalvård för
att stärka föräldrarnas roll och minska stress hos det nyfödda barnet
Utvecklingsanpassad neonatalvård: en handbok som
bygger på NIDCAP modellen
Agneta Kleberg, 1951- Kerstin Hedberg Nyqvist, 1945-Karin Forslund (Illustratör)Klemed (Medarbetare
(Ospecificerad))
ISBN
utgivning
[Falun]; [Uppsala] : [Klemed], 1992, cop.
1992
S. 3-66
Agneta Kleberg, Kerstin Hedberg Nyqvist ; [illustrationer:
Karin Forslund]
|
24 juli 2026 18:06 (för 16 timmar sedan) |
|||
|
||||
Konversation i AI-läge
Du sa: vilken effekt har vård enligt NIDCAP på för tidigt
föddas hjärnavilken effekt har vård enligt NIDCAP på för tidigt föddas hjärna
+13
Vård enligt NIDCAP (Newborn Individualized
Developmental Care and Assessment Program) har en tydligt positiv och
skyddande effekt på den omogna hjärnans utveckling hos för tidigt
födda barn.
När ett barn föds för tidigt flyttas det från livmoderns
skyddade miljö till en högteknologisk neonatalavdelning under en period av
intensiv hjärntillväxt. Denna miljö innebär ofta starkt ljus, höga ljud och
smärtsamma procedurer som kan stressa och skada det känsliga nervsystemet.
NIDCAP-modellen går ut på att observera barnets unika signaler för att minimera
denna stress och anpassa miljön.
Forskning visar att denna individanpassade utvecklingsvård
ger flera konkreta effekter på hjärnan:
Förbättrad hjärnstruktur och mognad
- Bättre
utveckling av vit substans: MR-undersökningar visar att barn som
vårdas enligt NIDCAP utvecklar starkare och mer välorganiserade nervbanor,
särskilt i frontalloben och i hjärnans capsula interna.
- Effektivare
nätverk (Pruning): Elektrofysiologiska mätningar (EEG) visar att
NIDCAP hjälper hjärnan att rensa bort ineffektiva överkopplingar. Det
leder till ett mer differentierat och välfungerande neuralt
nätverk.
- Skydd
mot överstimulering: Genom dämpat ljus, lägre ljudnivå och samlad
vård får hjärnan möjlighet att mogna i sin egen takt utan att bli
överbelastad.
Positiva effekter på hjärnans funktioner
- Stärkt
kognitiv utveckling: Studier visar att barnen uppvisar bättre
mental och kognitiv förmåga vid uppföljningar vid både ett och två års
ålder.
- Bättre
självreglering och motorik: Hjärnans förmåga att styra beteende,
sömncykler, dämpa stress och koordinera rörelser förbättras
avsevärt.
- Aktivitet
i belöningssystemet: Vården främjar en positiv utveckling av
hjärnans belöningssystem och ökar barnets framtida aktivitet i
vardagen.
Föräldrarnas närhet som en biologisk buffert
En hörnsten i NIDCAP är att integrera föräldrarna som
barnets primära vårdare, bland annat genom hud-mot-hud-vård (kängurumetoden).
Föräldrarnas närvaro, doft och röst fungerar som en biologisk buffert som
sänker barnets kortisolnivåer (stresshormoner). Detta skyddar aktivt den
känsliga hjärnan från de skadliga effekter som långvarig stress och smärta
annars kan orsaka.
Sammanfattningsvis hjälper NIDCAP till att styra den för
tidigt födda hjärnans utveckling närmare den bana den skulle ha haft om barnet
hade fötts fullgånget, vilket ger långsiktiga fördelar långt in i skolåldern.
Vill du veta mer om hur en specifik
NIDCAP-observation går till i praktiken, eller är du intresserad av
de långsiktiga effekterna i skolåldern?
National
Institutes of Health (NIH) | (.gov)
The Newborn
Individualized Developmental Care and ... - PMC
Research
demonstrates that NIDCAP improves brain development, functional competence,
health, and life quality. It is cost effective, humane, and ethical, and
pr...
Facebook·Skånes universitetssjukhus
Barn som föds för tidigt behöver oftast intensivvård för att
klara livet utanför ...
Karolinska Universitetssjukhuset
Föräldraskap på neonatalavdelningen: Vad är NIDCAP?
18 juni 2025 — Föräldraskap på neonatalavdelningen: Vad
är NIDCAP? Newborn Individualized Developmental Care and Assessment Program
(NIDCAP) är en vårdfilosofi för en mänsklig...
Forskning.se
Riktlinjer för observation ger bättre vård av för tidigt
födda - forskning.se
19 sep. 2006 — Men med den så kallade NIDCAP-modellen
minskas riskerna för stress och barnets utveckling gynnas, visar en ny
doktorsavhandling från Karolinska Institutet. Förk...
DiVA portal
vilken effekt har omvårdnadsmodellen - DiVA portal
3 jan. 2012 — (2004) studie visade att vård enligt
NIDCAP gör att hjärnan utvecklas bättre avseende den neurologiska utvecklingen
två veckors korrigerad ålder, under en ...
National
Institutes of Health (NIH) | (.gov)
Effects of
the Newborn Individualized Developmental Care and ...
15 mars
2010 — Abstract. The current study reports the effects of NIDCAP (Newborn
Individualized Developmental Care and Assessment Program) at 8 years of age for
a randomized ...
Harvard
University
NIDCAP
improves brain function and structure in preterm infants with ...
2 feb. 2012 — This is the second study to report NIDCAP amelioration of IUGR preterm infants' brain function disadvantages,7 and the first study to report brain structure adv...DiVA portal
- Per-Olof (P-O) Gäddlin:
- Överläkare och medicine doktor verksam i
- Jönköping samt tidigare styrelsemedlem i
- Neonatalsektionen (Barnläkarföreningen).
- Han har bedrivit omfattande långtidsuppföljningar
- av extremt låga födelsevikter och barns kognitiva
- samt motoriska utveckling i skolåldern.
- Nils W. Svenningsen (1934–1998):
- Professor och överläkare verksam i Lund, känd för
- sin banbrytande forskning inom neonatal och
- perinatal medicin samt uppföljning av extremt
- underburna barn. Han studerade även tidigt den
- fysiska sjukhusmiljöns inverkan (såsom ljud- och
- bullernivåer i kuvöser) på för tidigt födda barns
- sensoriska utveckling.
- NIDCAP:
- En individualiserad utvecklingsvård på neonatal
- avdelningar som bygger på att minska stressorer
- som starkt ljus och högt ljud, vilket ligger helt i linje
- med det miljötänk och de uppföljningsprinciper
- som svensk neonatologi, med pionjärer som
- Gäddlin och Svenningsen, har arbetat för.
- BOSTONS FORSKNING ANAMMADES AV GÄDDLIN
- OCH SVENNINGSEN, TVÅ FANTASTISKA LÄKARE,
- SOM JAG HADE FÖRMÅNEN ATT BLI UTBILDAD AV.